Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan. På sikt innebär det att den ojämlika och orättvisa fördelningen av ett begränsat antal utbildningsplatser och arbetstjänster mellan samhällsklasserna således leder till att de befintliga klasstrukturerna/klasspositionerna (borgarklass, medelklass, arbetarklass) i samhället är svårföränderliga och förmodligen kan bestå.Nyckelord: betyg, Bourdieu, Bronfenbrenner, skolval, social reproduktion, utbildningskulturtradition

Var tredje polis i Sverige planerar för att lämna yrket, vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för säkerheten i samhället. Vi blev nyfikna på vad som lockar människor till yrket från första början. Tidigare forskning har utforskat den frågan utifrån vuxnas perspektiv - syftet med vår studie är att undersöka vad ungdomar ser som motivationsfaktorer för att välja det närmaste en polisutbildning som gymnasieskolan erbjuder: uniformsförberedande inriktning.55 respondenter som läser den specifika inriktningen har svarat på en digital enkät som vi klassificerar som kvantitativ metod med element av kvalitativ analys i svaren; enkäten var försedd med frågor som går att mäta kvantitativt respektive analysera kvalitativt.De teoretiska verktyg vi har använt oss av består av utvalda kapitalbegrepp enligt Pierre Bourdieu; kulturellt kapital och symboliskt kapital, samt begreppet sammanbindande socialt kapital av Robert Putnam.Vår undersökning visar att ungdomars val av uniformsförberedande gymnasieutbildning motiveras av faktorer som har att göra med vidare studier, arbetsmarknad och yrkesprestige, möjligheten att få arbeta med samhällsnyttiga frågor samt en positiv konnotation till uniformen i sig.

At the heart of this study is a desire to unravel a puzzle of why I and other self-identified Chinese students share common experience of exclusion in the Canadian academy, despite our differences as individuals and as Chinese. Our experience of exclusion is made invisible by the stereotypical image of Asian students as the paragon of success within the academy. It is again made invisible by policy addressing inclusion in the academy that uses largely outcome measures to paint pictures of success, and keeps the less concrete parts of processes unpainted. There is a lack of attention to and an under-theorization of the less perceptible and less tangible processes of inclusion and exclusion. The central question of this study is: How do Chinese students’ experiences in higher education, as viewed through Bourdieu’s framework of culture, inform a nuanced understanding of inclusion and exclusion? I draw on Bourdieu’s framework along with its core concepts to analyse the narratives of sixteen self-identified Chinese students from six Ontario post-secondary institutions. Methodologically, I draw on a theme-based approach from Thematic Inquiry and a case-based approach from Narrative Inquiry to form a Bourdieusian methodological framework that stays true to the anti-dualistic epistemological foundation of Bourdieu’s theory. Captured in this study is a complex picture of inclusion and exclusion centred on a boundary that is so intangible and masked that it is largely imperceptible and hence unarticulated. The boundary is imperceptible because: 1) inclusion and exclusion is mediated through an unspoken system of meanings and values inscribed in disposition and practices; the boundary takes the form of a normalized way of being (disposition) and doing (practice) 2) inclusion and exclusion is unintentionally enacted; the boundary takes the form of unintentional domination and ‘voluntary’ exit (as if no external force is driving the exclusion) 3) inclusion and exclusion is diffused by the conversion of the boundary from an overt form to a neutralized or ‘normalized’ form such as social network. While the boundary is obscured, it is at the same time fluid and permeable when capital is strategically positioned and deployed. This study concludes by suggesting the need to take into consideration intangible and unintentional processes of inclusion and exclusion, and a two-way approach (again staying true to Bourdieu’s anti-dualistic framework) to broaden policy and research conversations about inclusion and exclusion. Only when invisible processes of inclusion and exclusion are brought to the fore can we begin to redress them. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD)

Mes recherches se nourrissent d'un ensemble de questionnements philosophiques, sociologiques, politiques et épistémologiques. Dans ce mémoire, j'étudie le rôle de l'intellectuel engagé au travers de l'exemple de Pierre Bourdieu. Celui-ci représente un exemple tout à fait intéressant d'intellectuel engagé dont l'un des objectifs est d'agir sur la pratique et de la transformer. Ainsi, ce sont les moyens d'action, leur mise en pratique et leurs limites qui m'intéressent principalement. La problématique générale peut se définir comme suit : comment, au travers de la figure bourdieusienne, l'engagement et l'action sur la pratique sont-ils possibles, et dans quelles limites ? Tout d'abord, je présente la pensée bourdieusienne au travers de l'incorporation des habitus. Ensuite, j'analyse les différentes postures bourdieusiennes ainsi que les tentatives de mise en pratique de son système. Enfin, j'attaque de front les modalités de son engagement, les problèmes que cela pose et les limites qui le circonscrivent.

Ungas övergångar har under de senaste decennierna blivit en alltmer komplex fråga. Samtidigt som arbetsmarknaden är i behov av yrkesgymnasiala kompetenser är samhället i hög grad högskoleorienterat med individer som väljer allt bredare för att ha många valmöjligheter. Trots att flertalet elever som gör sitt gymnasieval väljer bort yrkesprogram så är de elever som väljer yrkesprogram en grupp som vanligtvis stannar inom valt yrkesfält. Däremot finns det en mindre grupp yrkesprogramselever som läser vidare till högre studier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur individer med yrkesgymnasial bakgrund upplevt övergången till högre utbildning samt på vilka sätt deras omgvining varit drivande i deras val att läsa vidare. Studien utgår från en kvalitativ metod och baserar insamlat empiriskt material på Bourdeius teoretiska ramverk inom kulturellt kapital, habitus och fält. Resultaten som framkommit visar att högre studier var en strävan redan innan påbörjade yrkesgymnasiala studier. Omgivningen visade i hög grad influera valet av studier och beslutet att läsa vidare, där föräldrar var en överrepresenterad grupp. Studien visar även att en akademisk hemmiljö inte nödvändigtvis genererar en påtryckning att studera vidare. Slutligen visar studien att yrket respondenterna var utbildade inom inte upplevdes som ett beständigt arbetsliv, vilket var en drivkraft i väljandet av högre studier.

No description available.

Tillgången till opartisk information är av stor vikt för demokratiska samhällen. Där fyller public service-kanalernas nyhetsrapportering en viktig roll. Grupper med lågt förtroende för public service nyhetsrapportering riskerar att missgynnas genom högre utsatthet för desinformation, vilket har negativa effekter på samhälleligt engagemang och demokratiskt deltagande. Denna studie syftar till att utreda effekten av klass på sannolikheten att ha lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Social klass definieras utifrån Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital vilka mäts i form av utbildningsnivå och hushållsinkomst. Förtroende knyts an till Bourdieus begrepp habitus och till Putnams teori om socialt kapital. Studien använder sig av surveydata från 1 154 personer bosatta i Sverige och den primära analysmetoden är linjär sannolikhetmodell (LPM). I analysen kontrolleras effekten av kön, ålder, mellanmänsklig tillit och partisympati på sambandet. H1 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande utbildningsnivå. Denna hypotes bekräftas. H2 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande hushållsinkomst. Resultaten indikerar att hypotesen kan bekräftas men uppvisar ingen signifikans. H3 var att kontrollvariablerna har en förklarande effekt på sambandet mellan social klass och lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Denna hypotes bekräftas när social klass mäts genom kulturellt kapital, men inte ekonomiskt kapital. Över lag har den svenska befolkningen högt förtroende för nyhetsrapporteringen i public service. Social klass har mycket liten förklaringsförmåga på sannolikheten att ha lågt förtroende. I stället tycks egenskaper som manlig könsidentitet, sympati med Sverigedemokraterna samt låg mellanmänsklig tillit vara riskfaktorer för lågt förtroende. Studien belyser ett nödvändigt område för vidare forskning för att på sikt säkerställa lika tillgång till opartisk information bland hela Sveriges befolkning.

No description available.

This dissertation provides a better understanding of how journalists attain their personal and occupational identities. In particular, I examine the origins and meanings of journalistic objectivity as well as the professional autonomy that is specific to journalism. Journalists understand objectivity as a worldview, value, ideal, and impossibility. A central question that remains is why the term objectivity has become highly devalued in journalistic discourse in the past 30 years, a puzzling development considered in light of evidence that "objectivity" remains important in American journalism. I use Bourdieu's notion of field to explore anthropological ways of looking at objectivity, for instance, viewing it as a practice that distinguishes journalists from other professionals as knowledge workers. Applying notions of field to the journalistic field through anthropological methods and perspective permits the linkage of microlevel perspectives to macrolevel social phenomena. The dissertation demonstrates how qualitative research on individuals and newsroom organizations can be connected to the field of journalism in the United States. Additionally, it offers insight into why journalists continue to embrace objectivity, even as they acknowledge its deficiencies as a journalistic goal. / Anthropology

Pierre Bourdieu and Fredric Jameson are in many respects two of the most influential contemporary theorists. Bourdieu's comprehensive theoretical model, termed "genetic structuralism", is a fruitful alternative to traditionally dichotomous modes of thinking: subjectivism vs. objectivism, agency vs. structure, micro vs. macro analysis. His model aims to subsume these divisions, by accounting for the generative ability of both mental and structural forces. Jameson on the other hand, as "America's leading Marxist critic", offers an engaging account of contemporary culture, as he attempts to find the connecting thread of our increasingly disjointed social reality to history. The following work is but a brief account of these wide-ranging theories. Its order of progression starts with contextualizing Bourdieu and Jameson in the framework of cultural debates, followed by an analysis of the structure and logic of both Bourdieu's and Jameson's theories, after which comes a look at how these theories are applied to analyzing literary works. Finally the last part tries to grasp these theories in relation to each other, by highlighting some of their differences and similarities. / Master of Science