Syftet med denna studie var att kvalitativt undersöka vilka förväntningar som finns på HR-funktionen utifrån chefernas perspektiv på en mindre kommun i Sverige. Studien baserades på elva intervjuer och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna saknade stöd från HR-funktionen samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetsuppgifter. Respondenterna upplevde dessutom en otydlighet i vad de kunde förvänta sig av HR-funktionen. Resultatet visade även att respondenterna saknade en grundlig arbetsplatsintroduktion för att klara av sitt arbete som chef inom organisationen. Dessutom upplevde respondenterna att HR-funktionen var underbemannad då de inte upplevde att de fick det stöd de behövde. Förslag till förbättringsområden är att förtydliga vilket stöd som erbjuds från HR-funktionen, förtydliga ansvarsfördelningen mellan HR-funktion och chef samt skapa en välfungerande arbetsplatsintroduktion. Dessutom behöver HR-funktionen förtydliga riktlinjer och policys samt utforma dokument om vad HR-funktionen faktiskt erbjuder inom organisationen.

Sveriges arbetsmarknad står inför utmaningar då framtidens arbeten förväntas ersättas av mer komplexa tjänster som följd av att samhället blir mer högteknologiskt. Denna näringslivsförändring förväntas vidare generera högre krav på anställda till att bli mer självgående, flexibla och kompetenta – samtidigt förväntas organisationer möjliggöra detta för sina anställda. Denna näringslivsförändring går att koppla till begreppet och management-tekniken empowerment, som syftar till att anställda ska få möjlighet till större delaktighet genom ökade befogenheter och därigenom generera positiva utfall för anställda såväl som organisationer. Kunskapen inom empowerment består övervägande av internationell forskning och främst av kvantitativa data. Vi har därför identifierat ett kunskapsglapp i litteraturen som avser självledandet och empowerment i en svensk kontext. Studiens frågeställningar går ut på att undersöka hur dagens självledande anställda, det vill säga anställda som jobbar i en kontext av empowerment, upplever behovet av en chef och vilket stöd de eventuellt känner att de behöver.    För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ fallstudie hos en ledande aktör inom fastighetsbranschen som nyligen genomgått en omorganisering med syfte att öka kunskapsnivån hos de anställda och därigenom skapa självledande anställda. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika befattningar som före och efter omorganisering har blivit självledande.    Det empiriska materialet analyserades med förankring i teorin om empowerment. Resultat visar att majoriteten av informanterna upplever ett behov av en chef. Behovet vi har identifierat hos informanterna har analyserats på både mikro- och makronivå. Sammantaget handlar det om ett behov av att chefen tydliggör riktlinjer avseende anställdas arbetsroller och arbetsuppgifter. Men likaväl grundar sig behovet i mjuka värden – så som att chefen ska vara lyhörd, relationsskapande, engagerad och hjälpa de anställda med deras utveckling.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse och kunskap om balansen mellan arbetsliv och privatliv hos chefer inom Investment Banking i finansbranschen samt hur dessa två sfärer kan främjas av chefernas organisation. Uppsatsen har inspirerats av ett induktivt synsätt där semistrukturerade intervjuer legat till grund för datainsamlingen. I studien framkommer att cheferna upplever att work-life balance är subjektivt samt att de till stor del har balans mellan arbetsliv och privatliv trots långa arbetsdagar och periodvis hög arbetsbörda. Cheferna belyser flextid och teknologin som tillvägagångssätt vilka främjar deras work-life balance. Att arbeta i en organisation med stödjande kultur samt att erhålla stöd från kollegor poängteras också som viktiga faktorer för att uppnå work-life balance. Resultatet visar att chefernas organisation har inget tydligt arbete med detta men efterfrågar det. Arbetet med work-life balance bör påbörjas på ledningsnivå och organisationers erbjudande gällande work-life balance ska vara förankrat i arbetstagarnas individuella behov.

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:08:43Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo6621_1.pdf: 1095510 bytes, checksum: e83950640a2cc785eac702aaf213c5fe (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2011 / Faculdade de Amparo à Ciência e Tecnologia do Estado de Pernambuco / O objetivo central do estudo reside nas competências empreendedoras de inovação que emergem da atuação do empreendedor de serviços de gastronomia. Essas competências se refletem nos serviços oferecidos pelo Chef de cozinha e estão fundamentadas na lógica da inovação. Nos últimos anos, o estudo dos serviços vem adquirindo um espaço expressivo na economia mundial e brasileira. Um serviço pode ser definido como a relação de interação entre fornecedor e consumidor e que visa à produção de um artefato imaterial. No setor de serviços, vimos emergir um sujeito capaz de identificar como agir em situações peculiares, que demandam atitudes inovadoras. Porém, somam-se problemas no campo relacionados à escassez de pesquisas sobre inovação em serviços de gastronomia. Nesse sentido, as teorias de inovação, desenvolvidas a partir de situações da indústria, não contemplam as peculiaridades da inovação predominante de serviços, onde a participação do consumidor no momento de execução da atividade constitui, de fato, a relação de serviço. Os serviços são complexos de serem analisados no que diz respeito à produtividade e competência, pois representam uma área onde a imprevisibilidade é constante. Mesmo assim, pode-se identificar que a qualificação dos prestadores de serviço ultrapassa as exigências da indústria. O termo competência pode ser compreendido como a habilidade de agregar diversas capacidades necessárias à iniciativa de uma ação que toma por base um resultado pretendido. A cozinha pernambucana ainda é pouco conhecida e valorizada, apesar de trazer, de forma equilibrada, a influência dos elementos fundadores da miscigenação e da culinária brasileira o índio, o europeu e o africano e o estado de Pernambuco caracteriza-se, desde o período colonial, por aceitar diferentes costumes e desenvolver a capacidade de recriá-los em hábitos próprios. Adotamos o modelo teórico proposto por Hu (2010), que fornece sete categorias de análise e tem por base as competências individuais de chefs de cozinha, no qual ressalta-se a formação em gastronomia voltada para a educação de profissionais capazes de apresentar inovações. Foram selecionados dois chefs de cozinha que atuam com gastronomia contemporânea, estabelecidos na Região Metropolitana do Recife, em Pernambuco, como casos para análise. O tratamento dos dados primários é efetuado com o uso da análise de conteúdo temática. As competências de inovação que emergem da atuação do empreendedor de serviços gastronômicos dizem respeito à atitude positiva em relação à difusão de inovações, a capacidade de fazer um produto harmonioso, o conhecimento da cozinha molecular, a postura favorável à utilização de novos equipamentos de cozinha, a capacidade de fazer produtos com um sentimento exclusivo, o conhecimento para projetar uma experiência gastronômica única, a atitude positiva em relação à auto-aprendizagem e a capacidade de encontrar ideias novas e criativas. Surgiram três competências não contempladas pelo modelo teórico de Hu (2010): a capacidade de fazer um trabalho lúdico; a habilidade de criar um trabalho autoral; e a relacionalidade com colegas de profissão

Forskning har visat att socialt stöd har en betydelse för arbetsmotivationen, samtidigt som forskningen är oense gällande stödets effekt beroende på om stödet kommer från chef, kollega eller privatliv. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av socialt stöd från kollegor, chefer respektive privatliv på arbetsmotivation utifrån teorin Self Determination Theory:s tre motivationstyper amotivation, yttre motivation och inre motivation. Datainsamlingen gjordes via en elektronisk enkät och svar insamlades från 205 personer. Av resultatet från tre hierarkiska regressionsanalyser framkom att socialt stöd från kollega var en signifikant prediktor för amotivation och inre motivation, medan de övriga två stöden inte predicerade arbetsmotivation. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara en inverkan av rådande organisationsstruktur, generationsskillnader samt kulturella skillnader vilka kan påverka vilket stöd den anställde har störst behov av för att uppleva sig motiverad på arbetsplatsen.

Alone is not always strong – An interview study with five tactical officers on how they see their ability to perform the branch technical services. According to the Armed Forces' system descriptions on how to provide personnel, posts that are head of service branches should basically be held by staff with deep professional knowledge and long experience, i.e. Specialist officers. Since 2010 recent graduate tactical officers from the military-technology profile at Swedish Defense University has also been placed on such positions. The purpose of the study was to investigate this category of personnel’s view on their own performance on such a post. The method used was semi-structured interviews with five former students that graduated from the profile in 2010-2013.The theory of a sustainable performance culture, “Will, Know, Can, May and Should,” that Stockholm University has developed, was used as a framework. By using that the author could see if the profile was even. The result says that there are imbalances. They will do the task, they know enough about the task, they can accomplish the task as long as all the positions in technical service at the Company are in place, they may (receive the authority) do the task without clear boundaries and they should (feel a responsibility to) perform the tasks they do not consider is within the responsibility of the specialist officer.

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

When people work closely together in organizations it is nonetheless inevitable that certain conflicts arise. Conflicts are many times associated with something negative and thus often avoided. To strive to become an organization free of conflicts is nonetheless unrealistic nor preferable. This paper will examine such overarching question from the perspective of the business manager. This study aims to explore how conflicts affect organization and what differences exists between positive and destructive conflict within work-groups. The study conducted is of a cross-sectional nature with the aim to reflect upon the concept of a ‘conflict’ through a variety of perspectives. The empirical study was conducted through interviews, where the respondents had a chance to assess the various conflicts that exists within their respective organization. The paper concludes by arguing that conflicts are necessary within organizations. To avoid and prevent conflicts is not desirable as conflicts are important for an organization’s progress. Dealing with conflicts through constructive discussions can result in a better dialogue between the management and employees and thus lead to more transparent management decision-making. Another important aspect of dealing with conflicts is that it can prevent terminations, sick leave and redeployment. / Inom organisationer samverkar människor för att uppnå mål. När människor arbetar tillsammans kan konflikter uppstå, vilket är vanligt förekommande inom organisationer. Konflikt är många gånger ett negativt laddat begrepp, men att sträva efter en helt konfliktfri organisation är inte möjligt och inte heller önskvärt. Konflikter kan utveckla organisationen eftersom nya synsätt och tankar får möjlighet att diskuteras, vilket inte bör ses som något negativt. Att hantera destruktiva konflikter blir av stor betydelse för organisationer samtidigt som de positiva konflikterna uppmuntras. Med detta som bakgrund utgår studien från frågeställningen: Vad kännetecknar en positiv konflikt till skillnad från en destruktiv konflikt i en arbetsgrupp ur ett chefsperspektiv? Syftet med studien var att ta reda på hur konflikter påverkar organisationer, och vilka skillnader det finns mellan positiva och destruktiva konflikter i arbetsgrupper. Men även vem som ansvarar för att ta itu med de destruktiva konflikterna som kan uppstå i organisationen och hur de kan förhindras. För att uppfylla studien syfte har en jämförelse gjorts mellan de teorier som uppsatsen behandlar och den empiriska undersökningen. Undersökningsdesignen för studien var en tvärsnittsdesign för att få möjligheten att se fenomenet, konflikter, med variation. Den empiriska undersökningen har genomförts genom fysiska- och mejlintervjuer där respondenterna fick möjligheten att individuellt diskutera konflikter som förekommer i organisationen, vilket bidragit till variation av svaren. De teorier som återfinns i studien behandlar tidigare forskning kring konflikter, konflikthantering och vilka krav arbetsgruppen kan ställa på chefer. I uppsatsen presenteras modeller vilka berör konfliktnivån i relation till medarbetarnas prestationsnivå, även förståelse kring konflikters uppkomst och hur hantering av dessa kan förebygga destruktiva konflikter. I uppsatsen tas även en modell upp som förklarar vad som sker när destruktiva konflikterna inte hanteras. Slutsatser som framkommit i uppsatsen är att konflikter är nödvändiga i organisationer. Att inte förebygga och försöka undvika alla typer av konflikter är av stor betydelse, eftersom vissa konflikter i form av diskussion och dialog kan resultera i bättre beslutsfattande för organisationen. Vissa konflikter kan även ses som ett engagemang då medarbetare påtalar brister i organisationen, vilket bidrar till att problemområden uppmärksammas och organisationen i sin tur utvecklas. Det är däremot av stor betydelse att chefer uppmärksammar och tar itu med destruktiva konflikter, eftersom de kan leda till uppsägningar, utbrändhet och omplaceringar.

Les études protocolaires sur les réseaux multi-sauts mobiles proposent d’améliorer la performance du réseau en liant le comportement des protocoles à sa dynamique d’évolution. Le protocole s’adapte à l’état du réseau grâce à un ensemble de métriques. Ainsi pour les protocoles de routage il s’agit de trouver des chemins tout en considérant l’état énergétique des nœuds, la bande passante des liens, la qualité de service, ou encore la dynamique de la topologie qui est liée à la qualité des liens sans fil et à la mobilité des éléments du réseau. Le travail présenté traite de l’adaptation à la mobilité dans les protocoles de routage et s’intéresse aux métriques de mobilité. Dans une première étape nous analysons le processus d’adaptation en en dégageant les caractéristiques, les contraintes et l’intérêt, et étudions qualitativement les métriques de mobilité. Nous examinons différents travaux de recherche ayant pour objet la mobilité et ses métriques dont nous proposons une taxinomie originale. Nous mettons en évidence l’intérêt des métriques obtenues par mesure locale et de voisinage. Dans une deuxième étape, nous évaluons par simulation les métriques. L’objectif est de déterminer une "meilleure" métrique de mobilité, c'est-à-dire celle qui apportera le plus de gain de performance à une adaptation protocolaire. Le postulat est que plus la métrique influe sur les performances d'un protocole, plus il est intéressant que le protocole adapte son comportement en fonction de sa valeur. L’analyse de corrélation entre performances et métriques, sur plusieurs protocoles de routage, ne permet pas de mettre en avant une meilleure métrique qui soit indépendante du contexte, à savoir de la densité ou du modèle de mobilité. Nous montrons néanmoins l’intérêt de la métrique durée de liaison. Finalement, nous développons deux applications à partir des métriques sélectionnées par l’analyse. Ce sont la densité, exprimée par le nombre de voisins, ainsi que la mobilité, exprimée par la durée de liaison pour la première application, et par le nombre d’erreurs de route pour la seconde application. La première application met en place un choix adaptatif des éléments MPR (Multi-Point Relay) dans le protocole de routage Optimized Link State Routing (OLSR), la deuxième développe une élection adaptative des chefs de clusters et un changement de mode adaptatif (avec ou sans structure) pour le protocole Cluster Source Routing (CSR). Pour les deux applications plusieurs stratégies d’adaptations sont considérées ; le meilleur résultat est obtenu dans les deux cas par la stratégie d'adaptation à la mobilité en plus de la densité. Ce travail se prolonge par l’étude de validation des résultats en rapport au modèle de mobilité. Nous en déduisons une méthode pour appliquer, selon les conditions de mobilité et de densité, des adaptations / Manquant

Chefer i den offentliga sektorn upplever ökade svårigheter med denpsykosociala arbetsmiljön, vilket bland annat förväntas leda till allt störrehälsoproblem och rekryteringssvårigheter för denna grupp. Studien hade sinteoretiska bas i job demands-resources-modellen och syftade till attundersöka sambandet mellan organisatoriska strukturella faktorer,psykosocial arbetsmiljö och organisatorisk effektivitet. Frågeställningarnaformulerades till att undersöka sambandet mellan antal medarbetare per chefoch de organisatoriska effektivitetsmåtten Organizational Capacity toPerform, Comparative Service Performance och brukarnöjdhet, samt omdetta samband medieras av arbetskraven illegitima arbetsuppgifter,logikkonflikter, överbelastning och medarbetarproblem. En enkätstudiegenomfördes med självskattade data från offentligt anställda chefer på olikanivåer från verksamheter inom skola, vård och omsorg samt teknisk service.Tre multipla medieringsanalyser utfördes. Två av tre totala modeller blevsignifikanta och innehöll signifikanta indirekta effekter. Resultatet indikeradeatt det kan finnas svaga samband mellan kontrollspann och två av treundersökta mått på organisatorisk effektivitet, vilka medieras av vissaarbetskrav. Studiens bidrag var att förlänga JD-R-modellen medkontrollspann som en organisatorisk strukturell faktor och belysa att dettamöjligtvis kan påverka organisatorisk effektivitet negativt. De svagasambanden gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Studiensbegränsningar samt rekommendationer för framtida forskning diskuterades.