Nyare forskning visar att chefers kommunikation ligger till grund för organisationers existens och framgång. En funktionell kommunikation medför känslan av delaktighet hos medarbetare och är en grundförutsättning för att driva lyckosam förändring och utveckling inom organisationer. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare upplever kommunikation och dess organisatoriska förutsättningar. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där fokus är på respondenternas upplevelser av det undersökta området. Det empiriska materialet insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer med hälften chefer och hälften medarbetare inom ett privat byggföretag i Dalarna. Studien visar att de organisatoriska förutsättningarna har stor betydelse för hur kommunikationen fungerar mellan chef och medarbetare och att fysisk närvaro på arbetsplatsen uppfattas som givande av båda parter. Denna studie avser bidra med viss kunskap om hur chefer och medarbetare upplever kommunikation.

COVID-19 har lett till nya rutiner och preferenser för arbetets utförande och syftet med denna uppsats är undersöka om dessa blivit bestående och på vilket sätt det påverkat relationen mellan chef och anställd i en postpandemisk miljö. Studien bygger på intervjuer med tre chefer och tre anställda inom ett företag som till följd av pandemin förändrat sina arbetsrutiner till mer distansarbete. Förändring av vanor och rutiner behandlas utifrån ett institutionellt perspektiv och relationen mellan chef och anställd studeras genom tre dimensioner av det psykologiska kontraktet; förväntningar, rättvisa och förtroende. Empirin antyder att distansarbete blivit en etablerad praxis och något som anställda förväntar sig i större utsträckning. Övriga förväntningar, orättvisa eller bristande förtroende har inte påvisats i studien. Däremot kan kommunikation och särskilt grundförtroende vara avgörande för upprätthållandet av arbetsrelationer i tider av förändring. Vi har därmed dragit slutsatsen att arbetsförändringarna som uppstod under COVID-19 främst påverkat inställningen till distansarbete, snarare än relationen mellan chef och anställd i ett postpandemiskt stadie.

Syftet med studien var att undersöka hur chefer med personalansvar ser på talang som begrepp och hur de strategiskt arbetar med talanghantering för att upprätthålla en attraktiv arbetsplats. Studien genomfördes utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med fem semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för insamling av empiriska materialet. Empirin undersöktes i kombination med teoretiska utgångspunkter i form av Human recource development (HRD), Talent management, Employer branding och Self determination theory (SDT). Resultatet utgår från en tematisk analysmetod och därav presenteras fyra teman: Definition av talang, ledarskapets betydelse, att vara en attraktiv arbetsplats och utveckling och utbildning. Empirin visar att ledarskapet är en avgörande strategi, genom att ha tydlig kommunikation och att ge utvecklingsmöjligheter. Även vikten av att skapa en positiv företagskultur, en attraktiv arbetsplats och på så vis attrahera och behålla talanger. Studien belyser även strategier som intern-rekrytering och talangprogram som väsentliga faktorer för att effektivt attrahera och behålla talanger.

Studien undersöker innebörder presenterade kring begreppen ledare och chef. Samt hur de skiljs åt i vetenskapen respektive praktiken under tidsperioden 1990 till 2015. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka vad denna olikhet beror på, vilket kan bidra till forskningsområdet med syfte att både utveckla och tydliggöra för de verksamma inom ledarskap och organisation. Detta har genomförts via en bibliometrisk förstudie som sedan övergick i metoden litteraturstudie. I vetenskapen skiljer man begreppen ledare och chef, de talas sällan om de i kombination. Där är chefer specificerade inom ekonomiska områden, medan ledare har en tydlig riktning åt relationer och samspel. I den analyserade branschtidningen Chef ser man istället en chef som någon som utövar ett ledarskap. I studien genomförs en analys utifrån en skapad modell, med grunden i de teoretiska begreppen legitimitet, makt, status och relationer. Allt det insamlade och genomförda materialet i denna studie utgår ifrån ett socialt konstruerat perspektiv. Detta innebär att vi ser på begreppens betydelser som något som återskapas och påverkas av mänsklig samverkan. Den praktiska och vetenskapliga användningen av begreppen ledare och chef skiljer sig åt på grund av diskurser skapade genom sociala konstruktioner. De sociala konstruktionerna som finns bidrar till en komplexitet för personer i högt uppsatta positioner. Detta eftersom de då förväntas utöva både ledarskap och chefskap för att inneha acceptans, förtroende och lydnad från underordnade.

Alla organisationer behöver styrning för att säkerställa att resurser används på ett effektivt sätt för att uppnå organisationens syfte och mål. I studien undersöktes hur en företagsledning kan styra sina chefer att arbeta med organisationens mål och strategi. Studiens syfte var att undersöka vilka förutsättningar som finns för första linjens chefer att via ledningens kommunikation förstå företagsstrategin. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med första linjens chefer inom fallorganisationen för att ta reda på hur de upplever att ledningen kommunicerar företagets strategi och vilka faktorer som påverkar huruvida den anammas. Denna studie visade att chefer oavsett nivå har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för sina anställda att ta till sig och arbeta med företagets strategi. Eftersom cheferna har olika erfarenheter och tidigarekunskaper så behöver de arbeta för att undvika klyftor och stärka samarbetet mellan olika nivåer i organisationen. Första linjens chefer som hade en tillitsfull chef, erfarenheter av att arbeta strategiskt och ett gott samarbete med sina kollegor menade sig ha goda förutsättningar för att arbeta strategiskt. Resultatet visade även att internalisering av strategin är en förutsättning för att första linjens chefer ska arbeta med företagsstrategin. Cheferna skiljde sig i hur väl de kände delaktighet och tillhörighet i chefsgruppen i företaget, vilket visade sig påverka huruvida de anammade strategi. Det viktigaste resultatet som framkom var att en artificiellt skapad företagskultur framställd i strategiska dokument för att styra, kan upplevas opersonligt och långt ifrån verkligheten. Detta ger sämre förutsättningar för chefer och anställda att anamma strategin. Därmed har ledningen ett stort ansvar i att försöka förstå hur olika faktorer kan påverka hur deras kommunikation av strategin kan uppfattas.

Syftet med studien är att undersöka hur det sociala stödet från chef och kollegor tar sig uttryck, samt dess betydelse för medarbetare vid återgången till arbetet efter en långtidssjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Fokus ligger på medarbetarnas upplevelser av det sociala stödet vid återgången, och därför läggs inget vidare fokus på själva sjukskrivningen. Studien har en kvalitativ metodansats där resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer. Vidare har ett hermeneutiskt förhållningssätt i kombination med en abduktiv förståelseansats tillämpats. För att analysera resultaten har teorier och tidigare forskning om socialt stöd, stress och utmattning, kollegialt stöd samt arbetsgivarens stöd använts, där House kategorisering av socialt stöd utgör en central del. Även Habermas teori om system och livsvärld inkluderades för att ge ett ytterligare perspektiv. Resultaten betonar vikten av alla typer av stöd, men där emotionellt och instrumentellt stöd framstår som särskilt viktiga. Vidare varierade både utformningen och källan till stödet, där avsaknaden av socialt stöd var en viktig erfarenhet kopplat till både hur det tog sig uttryck och betydelsen av det. / The purpose of this study is to investigate the significance of social support from managers and colleagues for individuals returning to the workplace after a period of sick leave due to work-related stress. The emphasis is on employees’ experiences of social support as they return and therefore no additional focus is directed toward the sick leave itself. This study is based upon a qualitative research approach with seven semi-structured interviews. A hermeneutic approach combined with an abductive understanding approach has been applied. To analyze the results, theories and previous research on social support, stress and burnout, collegial support, and manager support were studied, with House's categorization of social support being central. Also included is Habermas theory about systems and lifeworld for additional perspective. The results highlight the weight of various types of support, with emotional and instrumental support being of greater importance. Both the design and the source of support varied, and absence of support was an important experience tied to its manifestation and signification.

Abstract Author: Michaela Sabina Kling Title: Unga kvinnliga chefers kamp mot utmattning: En kvalitativ studie av bidragande organisatoriska och psykosociala riskfaktorer Course: Master Thesis in Occupational Health Science University: University of Gävle, SwedenAim: The aim of this study was to investigate factors in the organizational and psychosocial work environment that young female managers experienced as contributing to their sick leave due to work-related stress. Method: Eight participants aged 20-40 took part in qualitative semi-structured interviews, where the results were compiled in a content analysis. Main results: This study found that factors in the organizational and psychosocial work environment were related to their work role, work environment culture, organizational support functions, organizational changes, workload, and their own leadership. This led to negative effects on both their mental and physical health, as well as on their work ability and productivity. Conclusion: In systematic work environment management, the work environment of managers must be highlighted, as they are often overlooked today. The organization has an important role to play in creating a supportive and inclusive work environment where everyone, including the manager, can feel comfortable raising problems, demanding better conditions, and asking for help. With access to concrete tools such as mentorship and stress management courses, knowledge can be increased and the conditions for sustainable leadership can be improved, making young managers feel secure in their work roles. Keywords: Exhaustion syndrome, organizational support, workload, work environment, young female leader

Le contexte hospitalier est en perpétuel mouvement. Les infirmières ont besoin d'être soutenues pour modifier leur pratique et exercer leur autonomie. À partir de la théorie du leadership de Bass (1985) et du modèle conceptuel en soins infirmiers de Virginia Henderson (1969), cette étude descriptive de type de cas examine l'exercice du leadership transformationnel des infirmières-chefs dans un contexte de modifications à la pratique infirmière et identifie des facteurs organisationnels qui facilitent ou entravent son exercice. Deux échantillons ont été formés, soit trois infirmières-chefs et dix-neuf infirmières. Des entrevues individuelles semi-structurées ont été réalisées et la pratique infirmière a été observée. Les résultats démontrent que la capacité à exercer le leadership transformationnel dans un contexte bureaucratisé est limitée. Celui-ci prend davantage forme dans les moyens utilisés que dans le développement d'une vision et dans l'implication des infirmières.

L’exercice d’une profession à titre individuel permet au chef d’entreprise de bénéficier d’une grande liberté de gestion, mais il doit engager sa responsabilité illimitée sur l’ensemble de ses biens. En cas de mariage sous un régime de communauté, les biens communs des époux sont susceptibles d’être saisis par les créanciers professionnels. Ce constat est affirmé par les deux législateurs vietnamien et français. Aussi, la question de protection du patrimoine personnel du chef d’entreprise et celui de sa famille est la préoccupation essentielle de notre étude. Le régime de communauté est-il un régime idéal pour le chef d’entreprise ? Sinon, quels moyens peut-il mettre en œuvre pour protéger son patrimoine ? C’est à cette problématique que notre étude « le statut patrimonial du chef d’entreprise individuelle marié sous un régime de communauté en droit comparé vietnamo-français » va tenter d’apporter des réponses. L’étude comparative se limite au cas du chef d’entreprise individuelle sur le plan civil en démontrant les convergences et les divergences ainsi que les points forts et les points faibles des droits, nous permettant ainsi de dégager des perspectives pour les deux systèmes juridiques. Notre étude concerne d’une part, l’incompatibilité du régime de communauté à l’exercice professionnelle du chef d’entreprise individuelle avec ou sans la participation de son conjoint sans ignorer les droits et intérêts légitimes des créanciers professionnels ; d’autre part, l’analyse des divers moyens de protection du patrimoine du chef d’entreprise tant en droit des régimes matrimoniaux qu’en droit des affaires. / The exercise of a profession in an individual capacity allows the entrepreneur to enjoy a great freedom of management, but he must incur unlimited liability on all of his property. In case of marriage under a community regime, the common property of the spouses is likely to be seized by the professional creditors. This finding is affirmed by both legislators Vietnamese and French. Also, the question of protecting the personal patrimony of the individual entrepreneur and that of his family is the main concern of our study. Is the community regime an ideal matrimonial regime for the individual entrepreneur? If not, which measures can he put in place to protect his patrimony? It is this problem that our study "the patrimonial status of the individual entrepreneur married under community regime in Vietnamese-French comparative law" will attempt to provide answers. The comparative study is limited to the case of the individual entrepreneur at the civil level by demonstrating the convergences and divergences as well as the strengths and weaknesses of both laws, thus allowing us to identify perspectives for both legal systems. Our study concerns, on the one hand, the incompatibility of the community regime with the exercise of a profession of the individual entrepreneur with or without the participation of his spouse without ignoring the legitimate rights and interests of the professional creditors; on the other hand, the analysis of the various measures of protecting the patrimony of the individual entrepreneur in both matrimonial regime law and business law.

The Bachelor thesis ”Freedom under responsibility” is based on the work of the foundation Fryshuset in Stockholm, Hammarby Sjöstad (HS) on the 8th floor. The foundation runs its operations in Sweden as well as internationally with the main focus being personal- growth and development of the youth. High trust levels in combination with holding great responsibilities enable the people of the foundation agility in their planning and execution in order to meet their objectives in a highly dynamic environment. This way of working is called freedom under responsibility and is greatly appreciated by the employees, however, lack of direction, accountability, and communication has been raised as an issue. The purpose of the study is to identify and clarify the problems that exist in the Fryshuset´s HS in the 8th floor 'Freedom under responsibility', in order to be able to improve and develop the working method.This thesis aims to analyze and evaluate the operation management strategies, leadership, and communication regarding direction, objective setting, planning, execution, and evaluation. The last part of the thesis contains recommendations for improvements of the operations of the foundation. The thesis result is based on data collected from Fryshuset's HS on the 8th floor documentation, interviews and survey. The result shows that one of the major problems in ‘Freedom under responsibility’ is the daily operations from the operation management. The recommendations for improvements is:• Improve the work to form the annual objective setting • Improve followup meetings / Examensarbetet ’Frihet under ansvar’ är inriktad på stiftelsen Fryshuset i Stockholm, Hammarby Sjöstad (HS) på våning 8. Fryshuset är en stiftelse som bedriver verksamhet i Sverige men även internationellt. Fokus ligger på unga och deras chans att utvecklas och växa. Medarbetarna på Fryshuset HS våning 8 har mycket ansvar med stor handlingsfrihet, de arbetar mycket självständigt och styr sig själva i arbetet. Medarbetarna uppskattar detta arbetssätt, som en del kallar ‘Frihet under ansvar’ men önskar en ökad styrning och bättre kommunikation från chef- och ledarskapet. Syftet med studien är att identifiera och klargöra vilka problem som finns i Fryshuset HS våning 8 arbetssätt ‘Frihet under ansvar’, för att sedan kunna förbättra och utveckla arbetssättet. Det som har undersökts i arbetssättet ‘Frihet under ansvar’ är Fryshusets HS våning 8 organisationsstyrning, specifikt ledarskapets styrning och kommunikation gällande målformulering, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Resultatet baseras på data som har samlats in från Fryshusets HS våning 8 befintliga dokumentation, genomförda intervjuer och utskickad enkät. Resultatet tillsammans med analys visar att det råder problem i Fryshuset HS våning 8 dagliga styrning som i sin tur skapar problem i arbetssättet ’Frihet under ansvar’. Rekommendationen är att Fryshuset HS våning 8 möter problemet genom att förbättra upprättandet av den årliga verksamhetsplanen samt förbättra avstämningsmöten som hålls med medarbetarna.