Instant messaging with Internet-based software is a ubiquitous form of communication in industrialized nations. In fact, many educators are observing that students engage with instant messaging while simultaneously engaged in academic activity. Though this type of multitasking is pervasive, educational researchers have not examined how the practice of instant messaging impacts learning outcomes. This dissertation describes the background, empirical and theoretical foundations, methods and results of a study examining the impact of instant messaging activity on learning, where instant messaging and learning are simultaneous activities. The question posed is grounded in the related areas of instant messaging practices, the Generation M profile, Cognitive Load Theory, and integration of instant messaging in K-16 classrooms. This work presents empirical evidence pointing out the necessity of conducting empirical study regarding how instant messaging activity might impact learning. Quantitative methods used to conduct the study are presented including data collection instruments. The results of the study are discussed in broad terms related to Generation M and Cognitive Load Theory. Methodological limitations related to practice opportunities for the research sample as well as the performance measure used are detailed. In addition, implications of the results in relationship to those teaching members of Generation M in K-16 classrooms as well as those designing instruction for this population are discussed. The discussion concludes with recommendations for further research in this area.

A interstep between a regular car and a fully self-driving car is a teleoperated car, where the driver controls the car remotely in situations that the self-driving AI isn't equipped to handle. The cognitive load of regular driving is known, and how long it's safe to drive without taking a rest, but it has not been that well explored when it comes to teleoperated driving. This paper examines which screen set-up would be preferable for the operator to use, comparing the cognitive load while using a driving simulator on a conventional computer screen and a head mounted display. The data that was able to be analyzed points to there not being any noticeable difference between the two in terms of cognitive load, but the participants noted the HMD has several advantages over the conventional screen. Despite this, the majority of the participants preferred the conventional screen due to cybersickness and discomfort from the HMD. / Ett mellansteg mellan en vanlig bil och en helt självkörande bil är en fjärrstyrd bil, där föraren fjärrstyr bilen i situationer som den självkörande AIn inte kan klara av. Vi vet hur stor den mentala belastningen är när det gäller vanlig bilkörning, och vi vet hur länge det är säkert att köra utan att behöva ta rast, men när det gäller fjärrstyrda bilar har detta inte undersökts så mycket. Den här rapporten undersöker vilken form av skärm som skulle vara att föredra att använda, genom att jämföra den mentala belastningen mellan en vanlig datorskärm och VR glasögon när man använder en bilsimulator. Resultatet pekar på att det inte var någon märkbar skillnad mellan de två alternativen när det gäller mental belastning, men deltagarna noterade att VR glasögonen hade flera fördelar över den vanliga datorskärmen. Trots detta så föredrog majoriteten av deltagarna att använda den vanliga skärmen då VR glasögonen gav dem åksjuka och var obekväm.

Arbetsminneskapacitet har högre förklaringsgrad än intelligens för tillgodogörandet av matematiska förmågor, och elever i matematiksvårigheter har oftare lägre arbetsminneskapacitet än normalpresterande elever. I syfte att synliggöra åtgärder som kan underlätta för dessa elever att tillgodogöra sig matematikämnet gjordes en systematisk litteraturstudie. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser kunde 15 artiklar från de senaste tio åren analyseras. Studierna har undersökt olika interventioners effekt på matematiska förmågor hos barn och elever i matematiksvårigheter samt kontrollerat för arbetsminneskapacitet. Studiernas design och centrala resultat redogörs för, och studiernas statistiska analyser sammanfattas i en tabell. Vidare används cognitive load theory för att analysera interventionerna och deras effekter. Studiens resultat och analys mynnar uit i tre slutsatser: (1) att arbetsminneskapacitet i hög grad påverkar hur väl elever svarar på interventioner, (2) att elever i matematiksvårigheter med svagare arbetsminne kan förbättra sina matematiska förmågor om de får adekvat undervisning som syftar till just de förmågorna, och (3) att lärare bör göra sitt yttersta för att undanröja ovidkommande kognitiv belastning i undervisningssituationer.

Skolan digitaliseras allt mer. Ett sätt att använda de nya digitala verktygen är att ge eleverna möjlighet att förbereda sig inför kommande undervisningspass genom att ge dem tillgång till digitalt material i förväg. Metoden kallas flipped classroom. Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs sju utan tidigare erfarenhet av flipped classroom upplever metoden och hur de skulle vilja se den implementeras, om alls. Studien visar att eleverna ser fördelar med flipped classroom men även att de ställer krav på lärarens utformning av materialet och på att det används i ett lämpligt sammanhang. Studiens resultat understryker även behoven av tydlig kommunikation vid användning av digitala verktyg.

No description available.

No description available.

Denna studies syfte har varit att undersöka vilken betydelse ett förkroppsligat lärande, i form av rörelser, har på elevers förmåga att förstå och minnas ords betydelse samt om mätbara resultat kan utläsas baserat på examensarbetets påverkansstudie. I studien söktes även svar på hur eleverna upplevde ett förkroppsligat lärande i form av rörelse undersöktes.   För att nå svar på ovan frågeställningar genomfördes en undersökning med 21 deltagare från en klass i årskurs 3 i en svensk grundskola. Studien innehöll totalt tre tester som ämnade undersöka elevernas kunskap om och förmåga att förklara tio specifika ord samt om två olika undervisningsstilar, traditionellt stillasittande eller ett förkroppsligat lärande i form av rörelser, hade betydelse för elevernas förmåga att minnas ordens betydelse. Deltagarna genomförde också två olika enkäter för att undersöka elevernas upplevelse av de två olika undervisningsstilarna, den i studien kallade rolighetsaspekten. Forskningen som ligger till grund för denna studie påvisar ett samband mellan ett förkroppsligat lärande, i form av rörelse, och förmåga att minnas. Kognitiv belastningsteori, som denna studie baseras på, förklarar detta som att rörelserna ger arbetsminnet möjlighet att lagra och komma åt fler kopplingar i långtidsminnets kognitiva scheman samt att de långtidslagrade minnena även är rikare.   Resultatet i denna studie visar på svårigheter att dra slutsatser baserat på de mätningar som kan göras inom ramen för ett examensarbete. Det kan inte med säkerhet sägas att det förkroppsligade lärandet, i form av rörelser, ger mätbara effekter även om det finns sådana indikationer. Detta gäller framför allt för elever med låg grundförståelse av, de i studien utvalda, ordens betydelse. Vad gäller upplevelsen av de olika undervisningsstilarna, rolighetsaspekten, kunde ingen skillnad uppmätas.

<p>The best category to describe this thesis is:</p> <p>Pedagogy and Applieded Cognitive Psychology</p> / <p>This thesis discusses two experiments that investigated the effective use of text and images in multimedia instruction. Experiment 1 examined efficient methods of multimedia design based on theoretical principles concerning how words and images influence information processing. Computer-based lectures were presented to university students containing visual elements including redundant text, non-redundant text, images, and the speaker’s image. Lectures with redundant text and audio produced poorer comprehension in comparison to lectures with non-redundant text and images. Non-redundant text and images enhanced learning, and accurate assessments of understanding. Experiment 2 implemented a more controlled design using four computer-based lectures with only two variable manipulations: text (redundant vs. non-redundant) and image (present vs. absent). The speaker’s image was removed from the design in Experiment 2 due to its lack of influence on learning in Experiment 1. Redundant text lectures produced the poorest comprehension, but only when images were absent. Contrary to common belief, these experiments demonstrate that redundant text is not an effective visual aid. Additionally, this thesis discusses future research investigating cognitive explanations for text and image effects in multimedia learning.</p> / Master of Science (MSc)

<p>This thesis explores the Cognitive Load Theory (CLT) framework with health professions education research, and applies the principles of CLT to one specific area of health professions education: the acquisition of cardiac and respiratory auscultation and physical assessment skill in undergraduate nursing students. The first study evaluates context-based learning environments on the acquisition of auscultation skill and physical assessment performance. Results suggest that for novice level students, high-context-based learning environments may contribute to extraneous cognitive load and may not be beneficial for learning. The next cluster of studies evaluates auscultation test performance following manipulation of cognitive load variables. The interleaving approach instruction was found to be most helpful for auscultation test performance. The series of studies conducted in this thesis demonstrate a useful direction for health professions research and promotes the use of cognitive load theory as a framework for instructional design and evaluation.</p> / Doctor of Philosophy (PhD)

Listening ability is affected by external factors such as background noise and internal factors such as attention-allocation. I varied listening conditions and cognitive load and evaluated auditory word recognition and ratings of listening effort. Additionally, I investigated how individual differences in working memory capacity affected word recognition, recall, listening effort, and how working memory capacity interacted with other factors. Rönnberg et al.’s (2013) Ease of Language Understanding (ELU) model states that individual differences in working memory capacity will lead to differences in language comprehension in challenging listening conditions, where those with higher working memory capacity will be better at speech recognition. Using a dual-task experiment, participants heard and repeated words presented in three listening conditions: masked with pink noise, masked with babble, and processed through a hearing loss simulator. To manipulate cognitive load, participants completed the speech recognition task in both single- and dual-task paradigms. In the dual-task paradigm, participants continuously tracked a pseudo-randomly moving target on a screen for half the experiment. Participants reported perceived listening effort for each combination of listening condition and tracking condition. Additionally, memory for correctly heard words was tested with a recognition memory test. Word recognition performance and listening effort rating data agreed with my hypotheses that difficult listening conditions would produce poorer word recognition performance and increased listening effort. Interesting effects of cognitive load are discussed. The relation between working memory capacity and performance on various measures is also discussed in the context of the ELU model and theories of working memory capacity. Internal and external factors clearly interact to affect listening, and this interaction varies across individuals. / Thesis / Master of Science (MSc) / The ability to hear is affected by many factors, including attention and memory. The goal of this research is to investigate the cognitive factors (attention and memory) that affect hearing and how these effects differ on an individual level. My findings contribute to a better understanding of how background noise and mental demand affect hearing ability and listening effort, as well as how individual differences in cognitive ability further influence these factors. Results suggest that background noise and increased mental demand will decrease listening ability and increase listening effort. These changes in listening differ according to individual cognitive ability.