Media har visat tendenser att gestalta mental ohälsa på nedvärderande sätt gentemot karaktären. Denna studie berör hur olika grafiska gestaltningar av depression påverkar betraktarens uppfattning av karaktären. Studien riktar sig mot tillämpning inom mediet elektroniska spel. Under arbetet undersöktes tre olika gestaltningssätt – via utseende, kroppsspråk och miljö. Gestaltningarna hade två delar: Del 1 gestaltade depression; Del 2 en neutral karaktär. De ”sjuka” attributen insamlades från teoretiska källor samt studerade datorspel. Utvärdering skedde genom både enkät och intervjuer, för att nå både övergripande åsikter liksom bättre förståelse till svaren. Resultatet talade för att gestaltningen via Utseende var tydligast relaterat till depression. Gestaltning genom Miljö var däremot den som deltagarna kopplade mest till en spelbar spelkaraktär. Studien behöver dock testas mer för att ge ett pålitligt resultat. Den kan också tjäna på att bli ännu mer koncentrerad, exempelvis att fokusera på Utseende för att testa olika kombinationer av attribut, etniciteter och kroppstyper.

Att spela datorspel är för många barn en rolig och populär sysselsättning och det finns olika sorters spel som barnen spelar. Många barn spelar våldsamma datorspel vilket har uppmärksammats i skolor. De har observerat att barn som spelat våldsamma datorspel lekt på ett aggressivt och våldsamt sätt på skolgården. Inom forskningen har också sambandet mellan våldsamma datorspel och barn observerats och det har genomförts mycket forskning inom området för att utröna om barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma av att spela dessa spel. Forskningen på området är däremot motstridig huruvida barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma. Studiens syfte är att undersöka vad det finns för stöd i forskning som talar för eller emot att barn som spelar våldsamma datorspel blir aggressiva och våldsamma och varför forskningen är motstridig på området. Resultatet i studien är att när endast sambandet våldsamma datorspel och aggressivitet mäts tenderar sambandet att vara starkare, att barn som spelar våldsamma datorspel också uppvisar högre nivåer av aggression. Det som talar emot att barn som spelar våldsamma datorspel uppvisar högre aggressionsnivåer är att när andra bakgrundsvariabler beaktas tenderar sambandet mellan våldsamma datorspel och aggressionsnivåer hos barn att minska eller försvinna. Hur aggressionsbegreppet tolkas och att vissa forskare bedriver en forskning som visar ett samband med att barn blir mer våldsamma utav att spela våldsamma datorspel och forskare som visar på motsatsen är anledningar till att forskningen är motstridig på området. / Playing computergames is to many children a fun and popular hobby and there are various kinds of games that children play. Many children play violent computergames which has attracted attention in schools. They have observed that children who played violent computergames played in an aggressive and violent manner in the schoolyard. Within science the connection between violent computergames and children has been observed and there has been much research in the field to find out if children who plays violent computergames becomes more aggressive and violent when they play these games. Research on the other hand is contradictory whether children who play violent computergames becomes more aggressive and violent. Purpose of the study is to investigate what are the support for in research who speaks for or against that children who plays violent computergames becomes aggressive and violent and why research is contradictory in this area. The result in the study is when only the connection between violent computergames and aggressiveness is measured the connection seems to be stronger that children who plays violent computergames also exhibit higher levels of aggression. What speaks against that children who plays violent computergames exhibit higher aggression levels is that when other background variables is considered the connection between violent computergames and aggression seems to decrease or disappear. How the term aggression is interpreted and that some scientist conducts research that shows a relation that children who plays violent computergames becomes more aggressive when playing these games and other scientists conducts research that shows the opposite are reasons that research are contradictionary in the area.

The target of this work is a creation of simple strategic game with distinct signs of artificial intelligence. Artificial intelligence will be in project represented on three levels, managerial (global), robotically (local) and assist (associated). In the next phase of the project will be the main attention targeted on graphical side of game, 2D simulator of play, graphical interface a resulting deployment the game. The game will be implemented in language C++, which provide sufficient comfort, and may be used multi-platformly.

Att utveckla 3D-animeringar till dataspel är kostsamt eftersom det tar mycket tid och resurser för att uppnå den kvalitet som dagens spelare kräver. För att både spara arbetstid och göra det lättare för ovana animatörer att skapa animationer av tillräckligt hög kvalitet undersöker detta arbete hur ett verktyg för regelbaserad procedurell animering kan utformas, vad spelare anser om resultatet och vad utvecklare anser om både resultat och användning. För att testa detta skapades en artefakt (ett rymdspel) bestående av 3D-modeller och programmering (C# i Unity) av script, API, klasser och metoder. Arte­fakten animerar procedurellt utifrån algoritmer baserade på variabler. Utvärderingen av artefakten genomfördes med stöd av funktionsprotokoll, enkät och intervjuer. Slutsatsen är att regelbaserad procedurell animering är användbar för mekaniska delar utifrån synpunkter från dataspelsutvecklare och spelare. Framtida arbete kan bestå av en utökad undersökning med fler respondenter, tillförande av ett grafiskt gränssnitt, produktutveckling tillsammans med företag, skapande av fler verktyg och användade av AI.

This diploma thesis is focused on the creation and usage of a computer game (adventure) for chemistry of natural compounds. The game was developed especially for students of the second grade of elementary and lower grades of grammar school. The aim of this adventure game is to motivate and activate during chemistry lessons. This adventure game is embedded to picturesque town Pelhřimov and its surroundings.

Made available in DSpace on 2016-04-04T18:29:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 miriam.pdf: 1518623 bytes, checksum: 260be23e5c071b069ca2bc9465ef8da1 (MD5) Previous issue date: 2001-08-31 / Within a Piagetian and a micro genetic approach, it was investigated the dialectic thought and the construction of possibilities in the solution and comprehension of a computer game. A previous study with a group of adolescents, made up of 40 boys and 26 girls from 6th. to 8th. grades, showed personalized preferences, without a group tendency and linked to complex games. The need for non-experienced subjects in such games and for starting studies making use of a simpler game, led to the research of Tetris solution by two female university students. The procedure, which was individual and videotaped, consisted of a 4-proof pre-evaluation of possibilities, 9 sessions using Tetris (more than 30 games and about 10-hour filming per person) and 3 self-evaluations (after session-1; before sessions 4 and 9). The pre-evaluation revealed a formal level of thought for both subjects. A quantitative analysis showed great progress of the subjects: throughout the sessions, there was a fall in the average number of games, associated to long lasting games, to a larger production of lines and to a larger punctuation, with the advance from the building of unitary to double, triple and quadruple lines. The micro genetic analysis demonstrated the presence of equilibration as well as the dynamic of dialectic constructions and dialectic thoughts underlying the procedural and conceptual schemes. Although the final solutions have achieved a III-Level (Subject 1) and a II-III Level (Subject 2), there were initial possibilities and more elementary mistakes than it was hypothesized to people who had formal thought. On the other hand, the constructed interdependences, both initial and global, comprised larger complexity and scope than it was foreseen. The obtained results suggested that, when solving the Tetris, it was as if the subjects were remaking the cognitive evolution course, projecting their progress to the top level of their cognitive structures or tending to this level. / Com uma abordagem piagetiana e microgen?tica, investigou-se o pensamento dial?tico e a constitui??o de poss?veis na resolu??o e compreens?o de um jogo computadorizado. Um estudo pr?vio com adolescentes, 40 meninos e 26 meninas de 6? a 8? s?ries, mostrou prefer?ncias personalizadas, sem tend?ncia grupal e ligadas a jogos complexos. A necessidade de sujeitos inexperientes nestes jogos e de estudos iniciais com um jogo mais elementar levou ? pesquisa do processo resolutivo do Tetris por duas universit?rias. O procedimento, individual e filmado, incluiu pr?-avalia??o com 4 provas de poss?veis, 9 sess?es com o Tetris (mais de 30 jogos e cerca de 10 h de v?deo por sujeito) e 3 autoavalia??es (ap?s a sess?o-1; antes das sess?es 4 e 9). A pr?-avalia??o revelou n?vel formal de pensamento para os dois sujeitos. Uma an?lise quantitativa mostrou acentuado progresso dos sujeitos: ao longo das sess?es, queda no n?mero m?dio de jogos, associada ? sua maior dura??o, maior produ??o de linhas e maior pontua??o, com avan?o da forma??o de linhas unit?rias para compostas (duplas, triplas e qu?druplas). A an?lise microgen?tica da resolu??o indicou a presen?a de equilibra??o e da din?mica de constru??es dial?ticas e pensamento dial?tico, subjacentes aos esquemas procedurais e conceituais. Embora as solu??es finais tenham sido de N?vel-III (Sujeito 1) e N?vel II-III (Sujeito 2), ocorreram poss?veis iniciais e erros mais elementares do que o hipotetizado para sujeitos com pensamento formal. De outro lado, as interdepend?ncias criadas, iniciais como globais, comportaram abrang?ncia e complexidade maiores do que o previsto. Pelos dados obtidos, ao resolverem o Tetris, os sujeitos como que refizeram o percurso da evolu??o cognitiva, com seu progresso projetado at? o patamar de suas estruturas cognitivas ou tendendo a este patamar.

<p>This essay is a narrative analyze of the computer game Halo. The purpose of the essay is to see what function the narrative elements have in a computer game of the action genre. The analyze is done with a neo-formalistic approach according to the theory of David Bordwell and Kristin Thompson. The choice of game was based on it's positive reviews mentioning the story. The essay tries to give a picture of research in the field and researchers views on narratives and computer games. </p><p>The conclusion is that this particular game uses the narrative to motivate progress through the game and give the player a goal to play towards. It's also been used to enhance the players experience. </p> / <p>Uppsatsen gör en analys av de narrativa delarna i datorspelet Halo. Syftet med uppsatsen är att se vilken funktion de narrativa elementen fyller i ett datorspel i actiongenren. Analysen har gjort utifrån neoformalistisk teori enligt David Bordwell och Kristin Thompson. Valet av spel gjordes utifrån de positiva recensioner spelet fått som nämner historien i spelet. Uppsatsen försöker ge en bild av dagens forskning inom datorspel och narrativ och den bild framstående forskare har. </p><p>Slutsatsen är att spelet har använt narrativ för att fungera som drivkraft genom spelet och att ge spelaren det mål som man ska spela mot för att vinna. Det har också använts för att förhöja spelarens upplevelse. </p>

The digital games take an increasing part of our western society. The time when gaming was excluded to the most frantic computer fans is long gone. Today the gaming industry competes with both the film- and music industry for the consumers’ attention. Despite this, research regarding the digital games has been put aside for a long time. But there is an ongoing process in establishing game studies regarding content and expression aspects that go beyond the question about possible psychological effects and such. But this process is still young and disagreements occur concerning how the games should be approached as an object of study. This debate, originating from two different approaches; the narratological and the ludological, has proven to be central to the research society. To reach a better understanding regarding storytelling within the digital games I carried out a narratological analysis of a video game; Shadow of the Colossus for Playstation 2. I used classical narratological tools regarding the syntagmatic structure of storytelling; Propp’s characters and functions and Todorov’s equilibrium formula. To be able to carry out this analysis the first step was to identify the storytelling elements of the game so that these could be properly recognized. After that the narratological tools were applied to these. In order not to neglect the medium specific characteristics that the digital games hold, I implemented a minor ludological analysis of its rules, to see how these were connected with the potential storytelling. The narratological analysis proved to be useful; a number of Propp’s functions were identified and the storytelling could also be described on the basis of Todorov’s equilibrium. Furthermore a clear connection between the storytelling of the game and the ludus rules, meaning the rules that define the winning conditions and how to reach them. The classic narratological analysis was fruitful, but the medium specific characteristics with systems of rules and their connection to the storytelling elements proved to be an important relationship to illustrate further. / De digitala spelen tar allt större plats i vårt västerländska samhälle. Tiden då spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna är sedan länge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med både film- och musikindustrin om konsumenternas uppmärksamhet. Trots det har forskning kring de digitala spelen länge åsidosatts. Men en process är nu i full gång för att etablera forskning kring spel och dess innehålls- och uttrycksmässiga aspekter som ser bortom frågan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process är ung och oenighet råder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas. Denna debatt som utgår från två olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvärlden. För att försöka nå bättre förståelse kring berättande i de digitala spelens värld genomförde jag en narratologisk analys av ett enskilt spel; Shadow of the Colossus till Playstation 2. Jag utgick från klassiska narratologiska verktyg som utgår från berättandets syntagmatiska struktur; Propps rollfunktioner och Todorovs jämviktsformel. För att kunna genomföra denna analys var första steget att först identifiera de berättande elementen i spelet så att dessa kunde kartläggas. När det var gjort applicerades de narratologiska verktygen på dessa. För att inte helt åsidosätta de mediespecifika kriterierna som de digitala spelen besitter, genomförde jag en enkel ludologisk analys av dess spelregler, för att se hur dessa var sammankopplade med eventuellt berättande. Den narratologiska analysen visade sig vara användbar; ett antal av Propps funktioner identifierades och berättandet kunde även beskrivas utifrån Todorovs jämvikt. Dessutom visades ett klart samband mellan spelets berättande och dess ludusregler, det vill säga de regler som definierar mål och hur dessa skall nås. Den klassiska narratologiska analysen var fruktbar, men de mediespecifika egenskaperna med regelsystem och dess sammankoppling med de berättande elementen visade sig vara ett viktigt förhållande att belysa.

Studiens syfte är att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som själva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta ämne har handlat om hur användare påverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet påbörjades. Som teoretisk utgångspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som användes för att studera individen utifrån ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. Våra data visar resultat främst på en mikronivå där vi fann att en problematik på denna nivå fanns genomgående för samtliga informanter. Vi fann också att datorspelsberoende passar in på de kriterier för beroende som satts upp av American Psychiatric Association trots att datorspelsberoende inte ingår i de erkända beroendena.

Author: Ellen Hedin   Tutor: Ingegerd Rydin   Title: Computer Games as Culture – A qualitative study of the institutionalizing, cultivating, and socially constructing elements of computer game usage Subject: Media and Communication Studies Year: 2009 Purpose: The purpose of the study is to explore the creation of identities related to the interaction mediated through the use of computer games. By perceiving computer game playing as a form of social interaction, searching for the relations between actors and their function, I hope to find that the social features of computer game playing can nurture a self-confident, healthy identity as well as enchancing the players’ quality of life. Method: The methods used are interview, narrative interview and observation. Conclusions: The study concludes that there is a visible culture surrounding computer games that enrich the players’ quality of life as well as enriching their personas through institutionalizing, cultivating and socializing processes. Keywords: Computer, computer game, usage, online culture, communication, gaming, play, dota, gamer, popular culture, reception, young adults, new medium, modern technology, every-day-life.