Bakgrund: I slutet av år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2 och sedan dess har det spridit sig över världen och lett till COVID-19 pandemin. Detta har ställt höga krav på intensivvården och dess organisation, oerfaren personal har fått arbeta inom intensivvården för att möta upp det ökade patientflödet. Tidigare studier visar hur teamarbetet skall fungera och vad som krävs för att det ska fungera optimalt för att uppnå god patientsäkerhet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamarbete under COVID-19 pandemi. Metod: Designen som valdes var en kvalitativ intervjustudie, Urvalet som användes var ett ändamålsenligt urval och åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; En extraordinär och svår utmaning, Genom utmaningar utvecklas man som team och individ, Alla bidrar med sin kompetens för patientens bästa samt Nya relationer, funktioner och personer i teamet. I resultatet framkom det att intensivvårdssjuksköterskorna upplevt utmaningar och utvecklingar inom teamarbetet,o erfarna har fått en mer etablerad plats och nya rutiner har förbättrat teamarbetet. Första tiden var mycket påfrestande men utveckling har skett. Diskussion: Tidigare forskning visar på att teamarbetet har mycket utmaningar att övervinna för att fungera optimalt, men det finns tillvägagångssätt för att underlätta när läget väl är skarpt. Slutsats: Det finns möjligheter för att öka beredskapen genom utbildning, men ytterligare forskning om pandemins effekter på teamarbete är något som författarna anser vara av stor vikt.

Bakgrund: Sedan COVID-19 pandemins början har sjuksköterskor mött utmaningar som hög stress och psykiska besvär. Det finns en brist på forskning om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och vårda COVID-19 patienter på akutkliniker i Sverige. En djupare förståelse om hur vården ser ut från sjuksköterskors perspektiv behövs för att förbättra och förbereda vården för framtidens pandemier.Syfte:Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta under COVID-19 pandemin på akutkliniker. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från två sjukhus i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: att kämpa mot svårigheter, att anpassa sig till nya omständigheter, ochatt vara beskyddaren inom vården. Sjuksköterskor på akutkliniker har upplevt frustration och känslor av otillräcklighet när de vårdat patienter under pandemin. De ansåg att kunskap och resurser behövde utökas för att klara av stressen och den höga arbetsbelastningen. Det fanns ett behov av anpassning till nya arbetssätt för de nya omständigheterna. Sjuksköterskornas yrkesplikt motiverade dem att arbeta även om de led av olika psykiska besvär. Slutsats: Sjuksköterskor har blivit sårbara i sitt vårdande beroende på utmaningarna som hög arbetsbelastning och brist på resurser och skyddsmaterial. Ett tillräckligt stöd och förberedelser från akutkliniker och hälso- och sjukvårdsorganisations sida behövs för att klara framtidens pandemier. Genom att ta lärdom av sjuksköterskornas upplevelser kan den evidensbaserade omvårdnaden utvecklas ytterligare. Det kan i sin tur skapa möjligheter att hantera svårigheter och utmaningar i vårdandet på akutkliniker på ett bättre sätt vid framtida pandemier. / Background: Since the COVID-19 pandemic began nurses have encountered different challenges such as working under high pressure and suffering from psychological distress. However there is a lack of research about nurses’ working and caring experiences for COVID-19 patients in the emergency clinics in Sweden. In order to provide better care and better preparation for the future pandemics, it is necessary to understand nurses’ perspectives of caring during the pandemic. Aim: Was to describe the nurses’ experiences with working during COVID-19 pandemic in the emergency clinics.  Method: A qualitative interview study was conducted for this study. Ten semi-structured interviews were carried out in two hospitals that were located in the south of Sweden. A qualitative content analysis method was applied for the analysis. Results: Three categories were described: Struggling against difficulties, adapting to new circumstancesand being a protector in the context of caring. Nurses experienced frustration and feelings of inadequacy when caring for patients during the pandemic in the emergency clinics. They mentioned that knowledge and resources should be enhanced in order to cope with the pressure and heavy workload. It required them to adjust and adapt the new ways of working under new circumstances. The nurses' professional duty motivated them to work even if they suffered from various psychological distresses. Conclusion: Nurses became vulnerable while working under the challenges such as heavy workload, lack of human resources and shortage of protection materials under pandemic. It is required that emergency clinics and healthcare organizations be sufficiently prepared and provide necessary support in order to overcome the future pandemics. The evidence-based nursing can be developed through learning the nurses’ experiences. It can provide opportunities for them to handle difficulties and challenges in the emergency care in a better way in the future pandemics. By providing opportunities to practice evidence-based nursing, nurses can retain their physical and psychological health and increase coping abilities towards the difficulties during the pandemic.

Bakgrund: Covid-19 bröt ut som en pandemi i början av år 2020. Detta har gjort att hälso och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen, akutmottagningar, intensivvårdsavdelningar och infektionsavdelningar med inriktning mot vård av covid-patienter tvingats arbeta under hög arbetsbelastning, vilket har belysts av olika medier. Trots att röntgen är en stor del i vårdkedjan av covid-patienter har röntgensjuksköterskans roll inte blivit lika uppmärksammad. Syfte: Att belysa röntgensjuksköterskors upplevelser av sin roll i covid-vården med att utföra datortomografiundersökningar av patienter som är misstänkta eller bekräftat sjuka i covid-19. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem röntgensjuksköterskor från två röntgenkliniker i Sverige. Resultat: Covid-19 har medfört en förändrad arbetssituation för röntgensjuksköterskor där en ny patientgrupp kräver nya rutiner. Dessa rutiner kräver mer planering och en större tidsåtgång. Röntgensjuksköterskans roll i covid-vården upplevs vara osynlig för andra avdelningar. Slutsats: Deltagarnas upplevelser av stress, osäkerhet och tidsåtgång som covid-rutiner medfört påverkar det dagliga arbetet men har förändrats genom pandemins fortgång i och med att dessa rutiner blivit en vardag. Röntgensjuksköterskan har i uppgift att tillgodose patienten god omvårdnad i samband med undersökning vilket har varit och är en utmaning pga. skyddsutrustningen som upplevs hämmande. / Background: Covid-19 was classified as a pandemic in the beginning of 2020. This forced health care professionals within elderly care, emergency departments, intensive care units, and infection wards with focus on care of patients with covid-19 to work under high pressure, which has been highlighted by various media. Despite playing an important role within covid-healthcare, radiographers have not been acknowledged to the same extent. Aim: To highlight radiographers’ experiences of their role in the covid-healthcare when performing computed tomography examinations of patients who are suspected or confirmed to have covid-19. Material and method: This study has a qualitative design and is based on semi-structured interviews with five radiographers from two radiology departments in Sweden. Results: Covid-19 has led to a change in the work situation for radiographers where a new patient group requires new routines, including more planning and time. The radiographers’ role in covid-healthcare is perceived to be unseen by other departments. Conclusion: The participants' experiences of stress, uncertainty and time spent due to covid-routines affect their work, but have changed during the pandemic as these routines have become part of their daily work. Radiographers are providing patients with good care in connection to the examination, which has been and still is a challenge due to protective equipment feeling obstructive.

Bakgrund: Ett allt mer gränslöst arbetsliv breder ut sig över flera branscher på svensk arbetsmarknad. Organisationers flexibilitetsformer och flexibla arbetsätt, skapar nya utmaningar för en pressad organisatorisk nyckelgrupp, cheferna. Under hög arbetsbelastning och stress, kan cheferna vara i behov av Work Life Balance för att uppräthålla god hälsa och fortsatt produktivitet samt få ett HR-stöd för att hantera arbetslivet. I en kontext av Covid-19, har det gränslösa arbetslivet accelerarat och skapar den nuvarande kontexten där kunskapen om chefers Work Life Balance behöver bli mer omfattande i Sverige.  Syfte: Tiilsammans med induktivt och tolkande perspektiv, beskriva hur chefer upplever Work Life Balance i en kontext av Covid-19. Metod: Studien har bedrivits med en induktiv ansats där empirin och inte toerin, ligger till grund för studien. Iklädda endast våra förkunskaper under vår tid på HR-programmet, har studien genomförts i en ingående fallstudie med nio chefer som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer åskådliggjort varierande upplevelser av chefer Work Life Balance.  Slutsatser: Utifrån studiens syfte, påvisar vi att merparten av cheferna i studien, upplever en god Work Life Balance utifrån varje chefs egen verklighet som genomsyras av unika individualiteter. Därutöver, har vi brutit ner faktorer som påverkar chefers av Work Life Balance genom en individuell och organisatorisk kontext samt påvisat att HR inte är en primär källa av stöd för chefers Work Life Balance och slutligen, identifierat hur chefer hanterar Work Life Balance. Överlag har Covid-19 inte haft en större inverkan på cheferna i vår studie. Vidare, kan vi konstatera att cheferna har genom sina erfaranheter och egen medvetenhet, personfierat sin egen Work Life Balance genom exempelvis brist på stöd av HR-avdelningarna och således hittat andra vägar för att skapa Work Life Balance. / Background: An increasingly more bounderless type of work-life are expanding over multiple industries on the Swedish labour-market. New organization-forms of flexibility and new ways of structuring work, creates new challenges for a pressured key organizational group, the managers. With high workload and stress, managers may be in the need of Work Life Balance to maintain good health and continued productivity as wells as HR support to manage their work-life. In the context of Covid-19, the bounderless work-life accelerates and creates the current context where the knowledge about manager´s Work Life Balance needs to be more extensive in Sweden.  Purpose: Combined with an inductive and interpretative perspective, describe how managers experiences Work Life Balance in a context of Covid-19.  Method: This study has been conductecwith an inductive approach where the empirical and not the theoretical, is the basis for this study. Dressed in only our prior knowledge during our time on the HR-program, the study was conductted in a case-study with nine manager´s who thorugh qualitative sem-structured interviews illustrates varying experiences of manager´s Work Life Balance.  Conclusions: Based on the purpose of this study, we demonstrate that a major part of the managers have an overall good Work Life Balance based on each manager´s own reality which is permeated by the uniqueness of each manager. Moreover, we have broken down factors that affects manager´s experiences of Work Life Balance from an individual and organizational context as well as examined that HR is not a primary resource of support to manager´s Work Life Balance and finally, identified how manager´s manage their Work Life Balance. Overall, there is no impending effect that Covid-19 has had on manager´s Work Life Balance. Furthermore, we can state that managers have thorugh their experience and own awareness, personfied their own Work Life Balance caused by example lack of support from HR, find other ways into create Work Life Balance.

Våldet mot kvinnorna är idag ett stort socialt problem som diskuteras världen över och är ett högst aktuellt ämne i Sverige. Socialtjänsten bär det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta dessa kvinnor. Stor del av våldet sker bakom stängda dörrar där socialtjänstens svårighet blir att identifiera och nå fram till de kvinnor som är utsatta. Syftet med denna studie är att undersöka de vanligaste insatserna som socialtjänsten använder sig utav i sitt arbete och ifall Covid-19 pandemin har påverkat arbetet. Vi undersökte även socialarbetenas kompetens samt effekten av de insatser som används i arbetet. Vårt material består av kvantitativa data i form av enkäter insamlade från 55 socialarbetare. Majoriteten av socialarbetarna är socionomer som erhållit specifik utbildning om våldsutsatta kvinnor. De vanligaste insatserna som de arbetar med är stödsamtal och skyddat boende medans ekonomiskt bistånd, som är en avgörande insats för huruvida kvinnorna kan frigöra sig från sin partner, inte används i lika stor utsträckning. Covid-19 pandemin har visat sig haft en påverkan på hur socialtjänsten arbetar då fysiska möten ersatts med digitaliserade möten vilket påverkat utfallet för kvinnorna. Antalet utredningar har inte visat sig öka under pandemin men det finns en oro inför en kommande ökning när samhället öppnar upp igen. Något som framkom i studien och är viktigt att lyfta är att socialtjänsten bör arbeta utifrån varje individs specifika behov för att kunna hjälpa kvinnorna på bästa sätt. Hur socialtjänsten använder sig utav olika insatser och hur de ställer om verksamheten i en samhällskatastrof, såsom Covid-19 pandemin, är något som det krävs vidare forskning inom. / Violence against women is today a major social problem that is discussed around the world and is a highly topical issue in Sweden. The social services carry the ultimate responsibility for helping and supporting these women. Much of the violence takes place behind closed doors where the social services difficulty becomes to identify and reach the women who are vulnerable. The purpose of this study is to investigate the efforts that the social services use in their work and whether the Covid-19 pandemic has affected the work. We also examined the skills of social workers and the effect of the tools used in the work. Our material consists of quantitative data in the form of surveys collected from 55 social workers. The majority of social workers have a degree as a Socionom who have received a specific education about abused women. The most common tools they work with are supportive meetings and sheltered housing, while financial aid, which is a crucial tool for whether women can free themselves from their partner, is not used to the same extent. The Covid-19 pandemic has been shown to have an impact on how the social services work as physical meetings have been replaced by digitized meetings, which has affected the outcome for the women. The number of investigations has not been shown to increase during the pandemic, but there is concern about a future increase when society reopens. Something that emerged in the study and is important to highlight is that the social services should work based on each individual's specific needs in order to be able to help women in the best way. How the social services use their tools and how they reajust their work during a societal crisis, such as the Covid-19 pandemic, is something that requires further research.

Den digitala utvecklingen i samhället har under lång tid påverkat redovisningsbranschen och redovisningskonsulters arbete i form av att det gått från pappersarbete till att använda datorer och digitala hjälpmedel för att utföra arbetet. Denna utveckling har även inneburit ett mer effektivt och noggrant arbete tack vare digitaliseringen. Tidigare forskning har behandlat hur redovisningsbranschen påverkas av den digitala utvecklingen, det som däremot inte har studerats tidigare är den inverkan Covid-19 har i relation till digitaliseringen och redovisningskonsulters arbete. Samhället påverkas av den pågående Covid-19-pandemin i flera avseenden där redovisningsbyråer berörs av de restriktioner som uppkommit till följd av pandemin.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Syftet är även att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete. För att besvara syftet har en kvalitativ studie tillämpats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades elva redovisningskonsulter från redovisningsbyråer av varierande storlek runt om i Sverige.  Resultatet visar att redovisningskonsulters arbete påverkas av både Covid-19 och digitaliseringen där konsulterna även anser att Covid-19 har påskyndat digitaliseringen till viss del. Samtliga redovisningskonsulter är positiva till den digitala utvecklingen och menar att det bidrar till ett mer effektivt arbete. En slutsats som framkommit är att Covid-19 ökat distansarbetet bland redovisningskonsulter på medelstora och stora byråer, medan majoriteten från små till största del fortfarande arbetat från kontoret. Även det fysiska mötet har minskat bland samtliga redovisningskonsulter till följd av Covid-19, vilket har resulterat i att digitala hjälpmedel används i större utsträckning. Enligt konsulterna har distansarbetet fungerat tack vare att digitaliseringen gett de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta digitalt och på distans. Ytterligare presenterar även studiens resultat att redovisningskonsulter från små byråer generellt sett är mer positiva till att ta hjälp av andra i branschen, medan de från medelstora och stora snarare anser att det handlar om att följa med i konkurrensen. / The digital development in society has for a long time affected the accounting profession, where the accounting consultants' work has changed from working with papers to the usage of computers and digital technologies. This has led to more efficient and accurate work, owing to the digitalization. Previous studies have investigated how digital development impacts the accounting profession, however, the effect of Covid-19 has not been investigated in relation to digitalization or the work of accounting consultants. The restrictions which arose as a result of Covid-19 have affected companies, including accounting firms. Therefore, the purpose of this study is to increase the understanding of how the digitalization affect the work of accounting consultants during the Covid-19 pandemic. Also, to observe if there are differences between accounting consultants from small-, medium- and large-sized accounting firms regarding their work. A qualitative method has been used to answer the purpose, where the empirical material has been collected from semi-structured interviews. Eleven consultants from accounting firms of different sizes located in Sweden have been interviewed.  The result of the study shows that the accounting consultants' work is affected by both Covid-19 and the digitalization, furthermore the consultants also imply that Covid-19 has accelerated the digitalization to some extent. All consultants are positive regarding digital development and its contribution to more efficient work. A conclusion that has emerged among consultants from medium-sized and large accounting firms, is that Covid-19 has led to more work from other places than the offices. Those from small firms have instead had the opportunity to work from the office to a higher degree. Physical meetings have decreased due to Covid-19, which has resulted in the use of more digital technologies. According to the consultants, digitalization has provided the conditions needed to be able to practice the work more digitally and from other places than the office. Further, the result shows that consultants from small accounting firms are generally more positive to exchange experiences with others in the profession, in comparison with those from large and medium-sized firms.

Följande uppsats är en kvalitativ tvärsnittsstudie som undersöker hur den svenska turistnäringen har hanterat coronapandemin under år 2020. Den 11 mars 2020 kom COVID-19 att klassas som en pandemi. Coronapandemin har påverkat många branscher, varav en av de drabbade är turistnäringen. Även turistnäringen i Sverige är särskilt drabbad, varför Gotland som är en populär turistort är en lämplig plats att undersöka.Studien undersöker även hur turistnäringen hanterat det etiska dilemmat som samhällsansvar kontra en fungerande verksamhet inneburit. Att hålla en verksamhet öppen är förvisso nödvändigt för en god ekonomi, men medför även en risk om att sprida ett virus. Därför undersöker vi också hur de respondenter vi intervjuar ser på balansen att inte öka smittspridningen av COVID-19 och att fortgå med en fungerande verksamhet.Det teoretiska ramverket innehåller definitioner, teorier och modeller som beskriver krishantering, krishanteringsprocessen samt att företagens etiska ansvar diskuteras. Forskningsmetoden som används i denna uppsats är en tvärsnittsstudie som utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuas arbetar inom svensk turistnäring.Vid analysering av den empiriska datan finner vi att respondenterna vidtagit särskilda åtgärder för att hantera coronapandemin. En stark motivation att överleva och en förmåga att vara flexibel tycks vara goda kvaliteter vid en kris. Det finns dock många variabler som också påverkar vilken krishantering som passar varierande verksamheter. Olika verksamheter innehar också varierande förutsättningar som påverkar hur de agerat under planeringsskedet, våren 2020. Det etiska dilemmat hanterades genom varierande handlingar som resulterade i ekonomiska påfrestningar, men även minskad smittspridning. Vissa verksamheter stängde ned sin verksamhet, andra ändrade sitt koncept helt och övriga begränsade sin verksamhet. Det visade sig dock att det fanns ett visst intresse för verksamheterna själva att också vidta åtgärder för att minska smittspridningen. Konsumenter tycks uppskatta verksamheter som tar ställning och agerar för att åtgärda kriser. / The following is a qualitative study that examines how the Swedish tourism industry has handled the COVID-19 pandemic during the year 2020. The study also focuses on the ethical dilemma that the tourism industry has been faced with, considering taking their responsibility to not increase the spread of the virus and simultaneously keeping a functioning organization. Since the outbreak of COVID-19 many industries have been negatively affected. One of the largest industries that has been affected is the tourism industry. Gotland is one of Sweden's most popular tourism destinations and is therefore an interesting location to study.The theoretical framework includes definitions and theories about crisis management as well as the crisis management process. The research methodology contains semistructured interviews. All of the respondents that we are interviewing are working in different branches within the Swedish tourism industry. When analysing the empirical data, we find that the respondents had been taking special actions in order to tackle the COVID-19 pandemic. A strong ambition and the ability to be responsive seem to be qualities to desire when faced with a crisis. The ethical dilemma was managed through special actions that resulted in lost profits, however it also resulted in limiting the spread of the virus

På grund av Coronapandemins utbredning har Folkhälsomyndigheten givit ut rekommendationer att organisationer ska tillämpa distansarbete i den mån den är möjligt för sina anställda (Folkhälsomyndigheten 2020). Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande arbetstagares upplevelser kring Work-Life Balance och påtvingat distansarbete till följd av en pandemi. Mer ingående önskar vi ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar arbetstagares livspussel. Det vill säga hur det påverkar balansen mellan de två livssfärerna arbetsliv och övrigt liv. Vidare vill vi också ge läsaren en större kännedom om arbetstagares upplevelser gällande användning av strategier för särskiljning av arbetsliv och övrigt liv. Studiens teoretiska referensram presenterar en blandning av mer traditionella teorier och modeller tillsammans med mer moderna. Teorin uppmärksammar i stora drag distansarbete som arbetsform, Work-Life Balance som fenomen samt olika strategier för att hantera gränsdragningsproblematik mellan sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av tio onlineintervjuer. Respondenterna är tjänstemän inom Karlstad kommun och har arbetat hemifrån på distans under en tid på minst tre månader. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. En tematisk analysmetod har använts för analys av det insamlande materialet. Studiens syfte besvaras genom uppsatsens två frågeställningar. Studiens slutsatser är att det påtvingade distansarbetet bidrar till bättre upplevelse av balans i arbetstagares livspussel. Distansarbetet medför flertalet fördelar såsom mer flexibilitet och frihet samt att det frigör mer tid. Det övriga livets sfär upplevs gå vinnande ur distansarbetet till följd av Coronapandemin. Samtliga respondenter menar att det finns fler fördelar än nackdelar med arbetsformen vilket gör att de önskar arbeta vidare på distans i viss utsträckning även efter Coronapandemin. Strategier används i olika utsträckningar hos arbetstagarna för att särskilja sfärerna. Vi har noterat att den rumsliga uppdelningen har mest betydelse. Det är viktigt för många att ha en avskild arbetsplats i sitt hem där arbete kan ske ostört. Även anpassning till tid och familjemedlemmar ses som värdefulla strategier när det kommer till att skapa gränser. Vidare kan vi fastställa att individer växlar mellan att ibland sätta tydliga gränsdragningar mellan sfärerna och ibland mindre markanta. Detta växlande kan betraktas som en betydande strategi för att främja upplevelsen av balans i tillvaron. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion gällande uppsatsens resultat, metod samt förslag till vidare forskning.

Delningsekonomin och specifikt delningsföretag med tjänster inom resor och turism har påverkats starkt av Covid-19. I samband med detta har därför digitaliseringen påskyndats. Studien syftar till att undersöka hur den digitala delningsplattformen Airbnb fått ställa om och utveckla nya strategier. Syftet är även att undersöka hur digitaliseringen kan påverka Airbnbs framtida koncept gällande boenden och upplevelser. Empiriskt material har samlats in genom 14 kvalitativa mejlintervjuer med företagets värdar som arrangerar digitala upplevelser från olika platser runt om i världen. Materialet kompletteras med två sekundära källor i form av podcastintervjuer med Airbnbs grundare Brian Chesky. Resultatet visade att Airbnb har utvecklat olika strategier för att anpassa sig efter pandemin såsom interna nedskärningar, långtidsboenden och konceptet kring digitala upplevelser. Majoriteten av värdarna är nöjda med det nya konceptet och tror att digitala upplevelser kommer att finnas kvar även efter pandemin. Gällande digitaliseringens framtida effekt på Airbnbs koncept, kan digitaliseringen ha stora effekter på så sätt att fler människor reser fysiskt på grund av att de nu ser möjligheten med att arbeta på distans och ta arbetet med sig på resor. Samtidigt kommer sociala beteenden såsom distansering finnas kvar efter pandemin och alternativ såsom VR och AR kan bli mer aktuellt hos företaget i samband med fortsatta digitala upplevelser. / The sharing economy (SE) and specifically sharing companies with services in travel and tourism have been greatly affected by Covid-19. In connection with this, digitalization has been accelerated. The study aims to examine how the digital platform Airbnb has changed and developed new strategies during the pandemic. The aim is also to investigate how digitalization can affect Airbnb's future concepts regarding accommodation and experiences. Empirical material has been collected through 14 qualitative email interviews with the company's hosts, all of whom arrange digital experiences from different locations around the world. The material is complemented by two secondary sources in the form of podcast interviews with Airbnb founder Brian Chesky. The results showed that Airbnb has developed various strategies to be able to adapt to the pandemic, such as internal cuts, long-term stays and the concept of digital experiences. The majority of the hosts are pleased with the new concept and believe that digital experiences will remain even after the pandemic. Regarding the future effect of digitalization on Airbnb's concepts, digitalization can have major effects in such a way that more people travel physically because they now see the opportunity to work remotely and take the work with them on trips. At the same time, social behaviors such as distancing will remain after the pandemic and alternatives such as VR and AR may become more relevant in the company in connection with continued digital experiences.

Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.