Under covid-19 pandemin har människors vardag påverkas i varierande grad, inte minst för nyblivna mammor. Aktiviteter, mötesplatser och andra sociala arenor som riktar sig mot föräldralediga, har under stora delar av pandemin varit helt inställda. Syftet med studien var därför att skapa förståelse för hur nyblivna mammor upplever att covid-19 pandemins restriktioner och råd som riktat sig mot nyblivna föräldrars begränsade sociala aktiviteter eventuellt har haft effekt på nyblivna mammors möjligheter att skapa en positiv social identitet utifrån medlemskap i den social kategorin “mamma”. Studien är kvalitativ, genomfördes med socialpsykologisk inriktning och har studerats med hjälp av socialidentitetsteori och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio nyblivna mammor. Resultatet visade att flera av respondenterna upplevde att pandemins restriktioner gällande aktiviteter för föräldralediga påverkat upplevelsen av föräldraledigheten i negativ riktning. De flesta hade trots det hittat andra strategier för att upprätta social gemenskap och känna tillhörighet och således skapa en positiv social identitet som mamma. Några av respondenterna beskrev hur de fått möjlighet att umgås mer ensamma med sitt barn och därmed skapa ett starkare band mellan sig och barnet, vilket ansågs vara en positiv aspekt av pandemins restriktioner. Socialt stöd anses vara av stor vikt i nyblivet föräldraskap samt var en bidragande orsak till att respondenterna blev trygga i mammarollen trots pandemins restriktioner som påverkat möjligheten till aktiviteter för nyblivna mammor. / During the COVID-19 pandemic, people's everyday lives have been affected to varying degrees, not least for new mothers. Activities, meeting places and other social arenas aimed at parents on parental leave, have during large parts of the pandemic have been completely cancelled. The purpose of the study was therefore to create an understanding of how new mothers feel that covid-19 pandemic restrictions and advice aimed at newparents' limited social activities may have had an effect on new mothers' opportunities to create a positive social identity based on membership in the social category "mother". The study is qualitative, was conducted with a social psychology focus and has been studied using social identity theory and social support. Semi-structured interviews were conducted with ten new mothers. The results showed that several of the respondents felt that the pandemic's restrictions on activities for parental leave had a negative impact on the experience of parental leave. Most people had nevertheless found other strategies to create social community and feel belonging and thus create a positive social identity as a mother. Some of the respondents described how they had the opportunity to spend more time alone with their child and therefore create a stronger bond between themselves and the child, which was considered a positive aspect of the pandemic's restrictions. Social support is considered to be of great importance in new parenting and was a contributing factor in the respondents becoming safe in the role of mother despite the pandemic restrictions that affected the possibility of activities for new mothers.

Covid-19 utbröt 2020, hälso- och sjukvården omorganiserar sina verksamheter, patienter insjuknar samt isoleras. Sjuksköterskan har en fundamental roll i akutsjukvård och förväntas kunna bedriva personcentrerad vård även i en hektisk situation. Sjuksköterskor har en klinisk erfarenhet i omhändertagandet av patienter med Covid-19, men saknar evidens riktad mot Covid-19 vilket hotar den personcentrerade vården. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och utmaningar av att vårda vuxna patienter med Covid-19 inom akutsjukvård under pandemin. En allmän litteraturöversikt utfördes med en systematisk design. I datainsamlingen användes två databaser, PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar som analyserades i enlighet med en integrerad analys vilket utformade två huvudkategorier samt sju underkategorier. Resultatets utformade huvudkategorier belyste omvårdnadens utmaningar samt psykologiska och fysiska utmaningar under Covid-19. Flertal studier belyste vikten av teamarbetet i vårdandet och sjuksköterskor kände att given vård inte var adekvat. Dem isolerade patienterna med Covid-19 hade ett ökat behov av stöd och sjuksköterskor blev utmattade samt upplevde ångest. Skyddsutrustningen utgjorde ett hinder vid omvårdnadsåtgärder, kommunikationen försvåras till patienter och sjuksköterskorna fick skador av utrustningen. Sammanfattningsvis var vårdandet av patienter med Covid-19 psykiskt och fysiskt krävande för sjuksköterskor. Det var flertal faktorer som påverkade sjuksköterskors förmåga att utföra omvårdnad till patienterna som inte erhöll en värdig vård och teamarbete var en viktig del för patientens säkerhet samt personcentrerade vård. I framtida händelser som pandemier behövs specialistsjuksköterskor för att de har en högre omvårdnadsintention och utgör en viktig del i det tvärprofessionella vårdteamet. / Covid-19 erupted in 2020, the health services reorganized it’s operations, patients became ill and isolated. Nurses have a fundamental role in emergency care and are expected to provide person-centered care, even in a hectic situation. Nurses have a clinical experience in the care of patients with Covid-19, but the lack of evidence about Covid-19 threatens the personcentered care. The aim was to illuminate nurses´ experiences and challenges of caring for adult patients with Covid-19 in emergency care during the pandemic. A general literature review with a systematic design was performed. In the data collection two databases were used, PubMed and CINAHL. In total, 17 articles were included and analyzed in accordance with an integrated analysis that designed two main categories and seven subcategories. The main categories of the results highlighted the challenges of nursing as well as psychological and physical challenges during Covid-19. Many studies highlighted the importance of teamwork in care and nurses felt that the care provided was not sufficient. The isolated patients with Covid-19 had an increased need for support and nurses became exhausted and experienced anxiety. The protective equipment contributed an obstacle to nursing activities, the communication to patients became difficult and the nurses were physically affected by the protective equipment. In conclusion, caring for patients with Covid-19 was mentally and physically demanding for nurses. There were several factors that affected nurses´ ability to provide care to patients who did not receive valuable care and teamwork was an important part of patient safety and person-centered care. In future events such as pandemics, specialist nurses are needed because of their higher nursing intentions and their important role in the interprofessional team.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har påverkat hela världens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskoromplaceras till olika Covid-19 avdelningar som bedriver akutsjukvård. Det finns en varieradkompetens och erfarenhet hos sjuksköterskorna men de arbetar tillsammans på frontlinjen föratt vårda allvarligt sjuka patienter med Covid-19. Sjuksköterskor som vårdar patienter medCovid-19 har en inverkan och god insyn på hur vården sett ut under pandemin. Det finnsfaktorer som är alarmerande vilket kan ha lett till att den personcentrerade vården varit och ärfortsatt åsidosatt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor vid frontlinjens erfarenhet och upplevelser av attvårda patienter med Covid-19 under pandemin. Metoden som användes för att kunna besvarasyftet var en allmän litteraturöversikt. Data insamlades genom två databassökningar viaPubMed och CINAHL Complete som i huvudsak är omvårdnadsinriktade. Integrerad analysanvändes som dataanalys. Resultatet utformades av sammanlagt 17 artiklar som besvaradesyftet av litteraturöversikten. Resultat: Det framkommer två huvudkategorier och sju tillhörande underkategorier. Det mestövergripande var att frontlinjens sjuksköterska kunde genomföra omvårdnad med hjälp av ensträvan efter vårdrelationen. Sjuksköterskans roll fick en ny betydelse samt att teamarbetetinom omvårdnaden blev framträdande. Det framkom även hinder för omvårdnaden underpandemin. Resultatet visar att det vårdrelationen försämrades, det fanns en bristandekompetens och erfarenhet. Frontlinjens sjuksköterska jobbade i en utmanande arbetsmiljömed både fysiska och psykiska påfrestningar. Slutsats: Vårdandet av patienter med Covid-19 var utmanande, pandemin visar brister i hälsooch sjukvården. Det finns olika faktorer som påverkar hur frontlinjens sjuksköterska kan ochutför sitt arbete. Den personcentrerade vården och patientsäkerheten var både reducerad ochåsidosatt. Även vid extrema omvårdnadsmiljöer som pandemin medfört, får inte en avspecialistsjuksköterskans kärnkompetenser glömmas bort. Uppkomsten av framtidapandemier är inte uteslutet vilket betyder att mer kunskap och beredskrapträning är sätt attförbereda specialistsjuksköterskor inför liknande scenarion för att minimera risken att kärnkompetenserna bortses. / Background: The Covid-19 pandemic has affected the health care of the whole world. Nurses are reassigned to various Covid-19 departments that provide emergency care. There is a varied competence and experience of the nurses, but they work together on the front line to care for seriously ill patients with Covid-19. Nurses who care for patients with Covid-19 have an impact and good insight into what care looked like during the pandemic. There are factors that are alarming, which may have led to the person-centered care being and still being neglected. Aim: The aim was to describe nurses at the frontline experience of caring for patients with Covid-19 during the pandemic. The method used to be able to answer the purpose was a general literature review. Data were collected through two database searches via PubMed and CINAHL Complete, which are mainly nursing-oriented. Integrated analysis was used as a data analysis. The results were designed from a total of 17 articles that answered the purpose of the literature review. Results: There are two main categories and seven associated sub-categories. The most general thing was that the frontline nurses could carry out nursing with the help of an aspiration for the care relationship. The role of the nurse took on a new meaning and the teamwork in nursing became prominent. There were also obstacles to nursing during the pandemic. The results show that the care relationship deteriorated, there was a lack of competence and experience. The frontline nurses worked in a challenging work environment with both physical and mental strain. Conclusion: The care of patients with Covid-19 was challenging, the pandemic shows shortcomings in health care. There are various factors that affect how the frontline nurse can and does her job. Person-centered care and patient safety were both reduced and neglected. Even in extreme nursing environments caused by the pandemic, one of the specialist nurse's core competencies must not be forgotten. The emergence of future pandemics is not ruled out, which means that more knowledge and emergency training is a way to prepare specialist nurses for similar scenarios to minimize the risk of core competencies being disregarded.

The study aims to investigate the impact of the COVID-19 pandemic on completed projects in the experience industry and what lessons will be included in the future. To answer the purpose, the framing of questions has been established: 1. How have project managers in the experience industry handled the consequences of COVID-19 in completed projects? And 2. What lessons do project managers in the experience industry take with them from dealing with the pandemic? To answer the questions, a qualitative method with an exploratory approach has been chosen. Semi-structured interviews provided in-depth material that culminated in three key themes: 1) When the unexpected occurs, which explains the informants' initial reaction and fears to COVID-19, 2) Out of the crisis, innovation is born, concerning the innovative power that has emerged in a struggle to reduce the pandemic's negative impact and 3) After rain comes sunshine? which sums up the lessons and changes that remain based on the consequences of the pandemic. The thesis results in a greater understanding of what can be done for the experience and against the pandemic, where the biggest finding is summed up in an ability to innovate that has led to positive changes in an industry greatly affected by COVID-19.

The Covid-19 crisis has affected society in different ways. Something that is apparent is to the extent that it has shaken societal structures and put them on the test. Hospital care is certainly no exception. In this study, leaders from Karolinska University hospital are investigated from a perspective in how their leaders' leadership skills have been affected during the Covid-19 pandemic. This is done through a focus group interview with a team that have acted as leadership consultants during the pandemic for these leaders. The purpose of this study is tosee how the development of the leaders' leadership skills have looked in such a crisis that Covid-19 has been in Karolinska University hospital. The study has shown that the consultants have supported the hospital in constructing new routines and offering new tools to handle the crisis. This in spite of clear challenges where the consultant team have worked through digital platforms with an unclear starting point in regards to what they can accomplish within the organization. Through an overview of their work since the pandemic started as well as a reflection regarding what has turned out to be key strategies as well as successes and hardships an insight into their work has been formed. This insight indicates that compassion, communication, presence and visibility have been key skills for leaders to possess during the crisis at Karolinska hospital. This can be compared to a transformational leadership style which will be described further in this essay, and this study supports earlier research meaning that this leadership style is highly useful for leaders to possess when organisations or other groups they lead are in a crisis. / Covid-19 krisen har påverkat samhället på väldigt olika sätt. Någonting som är tydligt är hur mycket det omskakat samhällets strukturer och satt dem på prövning. Här är sjukvården minst sagt inget undantag. I denna studie undersöks ledare vid Karolinska Universitetssjukhuset från ett perspektiv kring hur de påverkats i deras ledarförmågor under Covid-19 pandemin. Detta görs genom en fokusgruppsintervju med ett team som agerat ledarskapskonsulter under pandemin för dessa ledare på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med denna studie är att se hur utvecklingen av ledares ledarförmågor sett ut i en sådan kris som Covid-19 varit inom Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har visat att konsultteamet stöttat sjukhuset i att bygga upp nya arbetssätt och gå tillgång till nya verktyg för att hantera krisen. Detta trots utmaningar; där konsultteamet arbetat över digitala verktyg med en otydlig utgångspunkt kring vad de kan åstadkomma inom organisationen. Genom en överblick över deras arbete sedan pandemins början samt en reflektion kring vad som visat sig vara viktiga strategier samt framgångar och motgångar har en insikt i deras arbete formats. Denna insikt indikerar att medmänsklighet, kommunikation, närvaro och synlighet har varit viktiga egenskaper förledare att inneha under krisen på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta kan liknas vid en transformativt ledarskapsstil som kommer att diskuteras vidare i denna uppsats, och denna studie stöttar tidigare forskning kring att denna ledarskapsstil är användbar för ledare att inneha när organisationer eller andra grupper de leder befinner sig i kris.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har bidragit till många förändringar i samhället i stortmen också på individ- och företagsnivå. Folkhälsomyndigheten har tagit fasta vid olikarestriktioner och rekommendationer som individer och företag i samhället på olika nivåerpåverkats av, vilket har bidragit till olika konsekvenser såsom inkomstbortfall, ökadarbetslöshet och en ökning av psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2021). Inte minsthar konsumentbeteendet förändrats i samband med ett nytt förhållandesätt till socialdistansering men också på grund av hur arbetsmarknaden påverkats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom sällanköpshandeln haranpassat och förändrat sin marknadsföring, samt hur kundernas beteende förändrats isamband med Covid-19 pandemin. Syftet är även att se till vilka förändringar somförväntas att bli bestående efter Covid-19 pandemin. Resultat: Slutsatsen från studien går ut på att konsumenter agerar oförutsägbart ioförutsägbara situationer. Besluten fattas individuellt, vilket påverkas av individensattityd, subjektiva normer och/eller begränsningar i beteende. Vi har fått insikt i att detblir problematiskt för företagen i Sverige att fortsätta bedriva verksamhet, eftersom det ärett sällsynt fenomen att ett samhälle i stort påverkas på det sättet som det gjort. Men nuvet vi att det är möjligt, vilket fick oss att förstå vikten av att lyfta fram olika aspekter avCovid-19-pandemins förstörelse. Pandemin ger oss en unik möjlighet att studera ettsamhälle i en kris i nuet och ta lärdom av det för att kunna stå starkare i nästa kris. Enspeciell sak som kommer med en kris är att företag och privatpersoner inte har något annat sätt än att anpassa sig till en kris som den, vilket vi trodde skulle kunna leda till ettspännande men också viktigt ämne att undersöka. Kunskapsbidrag: Kunskapsbidraget är en kartläggning av vad som varit framgångsriktoch icke framgångsrikt agerande från sällanköpshandelns sida under Covid-19 pandemin.Det ger upphov till viktig information om hur sällanköpshandeln snabbt kan sadla ominför kommande, liknande utmaningar. / Background: The Covid-19 pandemic has contributed to many changes in society atlarge but also at the individual and corporate level. The Swedish Public Health Agencyhas taken note of various restrictions and recommendations that individuals andcompanies in society at various levels have been affected by, which has led to variousconsequences such as loss of income, increased unemployment and an increase in mentalillness (Folkhälsomyndigheten, 2021). Not least, consumer behavior has changed inconnection with a new approach to social distancing, but also due to how the labor markethas been affected. Purpose: The purpose of the thesis is to examine in what way companies in retail haveadapted and changed their marketing, and how customer behavior has changed inconnection with the Covid-19 pandemic. The purpose is also to ensure what changes areexpected to be lasting after the Covid-19 pandemic. Results: The conclusion from the study goes out to that consumers act unpredictable inunpredictable situations. The decisions are made individually, which is influenced by theindividual’s attitude, subjective norms and/or limitations in behaviour. We’ve learned thatit’s problematic for the companies in Sweden to continue to maintain a business, becauseit’s a rare phenomenon that a society at large is affected in that way. Though now weknow that it is possible, which made us understand the importance of highlightingdifferent aspects of the Covid-19 pandemic’s destruction. The pandemic gives us a uniquepossibility to study a society in a crisis in the present, and take learning from it to be ableto stand stronger in the next crisis. A unique thing that comes with a crisis, is that business and individuals have no other way than to adapt in a crisis like that, which we thoughtcould lead to an exciting but also important subject to examine. Contribution: The knowledge contribution is a survey of what has been successful andunsuccessful action by the retail trade during the Covid-19 pandemic. This gives rise toimportant information on how the retail trade can quickly re-saddle in the face of future,similar challenges.

Den 1 december 2021 beslutade Regeringen att införa vaccinpass vid allmänna sammankomster för att minska smittspridningen av Covid-19. Pandemin som utbröt i Sverige under våren 2020 var då inne i sin tredje våg. För ovaccinerade personer betydde vaccinpass en radikal inskränkning av friheterna i vardagen. Den 22 januari 2022 samlades tusentals demonstranter i både Göteborg och Stockholm för att demonstrera mot vaccinpass. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska nyhetsmedier rapporterade om dessa demonstrationer. Frågorna som ska besvaras är hur olika identiteter och maktrelationer är konstruerade i rapporteringen, vilka aktörer som ges tolkningsföreträde, vilka ord, begrepp och ordkluster som kopplas till diskursen samt vad som beskrivs som normalt eller avvikande. Metoderna som används för att besvara frågeställningen är kritisk diskursanalys som kompletteras med digital textanalys. Studiens empiri består av artiklar som publicerades om dessa manifestationer i svenska nyhetsmedier. De teoretiska ansatserna som används för att tolka resultaten är gestaltningsteorin och dagordningsteorin som är två medievetenskapliga teorier. Teoretiska ansatser kring etos används men även ideologi där kritiska perspektiv tillämpas. Studiens resultat visar på att mediernas rapportering som undersöktes präglas av ett ideologiskt perspektiv om det som kan anses vara korrekt i samhället. Konkret främjar medierna det rätta och korrekta i samhället enligt demokratiska principer med hög tro på lag och ordning. Ordning har således stor betydelse i diskursen. Manifestationerna har påverkat ordningen, exempelvis genom deltagandet av högerextremistiska grupper. Medierna låter flera deltagare som har ett etos som är i enlighet med samhällets rådande normer och regler komma till tals men varken extremistiska grupper eller så kallade ”foliehattar”. På så vis framställs inte alla demonstrationsdeltagare som fel, men medierna påpekar att deras åsikter avviker från den kollektiva uppfattningen i diskursen. Tolkningsföreträdet i diskursen ges till polisen som beslutar om demonstrationernas legitimitet och som relativiserar demonstrationens påverkan i det sociala fältet. Genom att ge tolkningsföreträdet till polisen förblir medierna objektiva. / On the 1st of December 2021, the Swedish government decided to implement the use of vaccination certificates for public gatherings and events aiming to reduce the spread of infection of Covid-19. On 22nd of January, protestors gathered in the two biggest cities of Sweden, Stockholm and Gothenburg, to demonstrate against the limitations on freedom in conjunction with vaccination certificates. The purpose of this study is to investigate how Swedish news media has reported on these demonstrations, to establish an understanding how different identities and power relations are developed, whom the interpretive precedence is given to, which words and word clusters are connected to the discourse and which topics are framed as normal or deviating in the news articles.  To answer these questions, a critical discourse analysis in combination with digital text analysis has been used by analyzing articles reporting on the manifestations on the 22nd of January 2022, published in Swedish news media. The theoretical framework is based on framing theory and agenda setting theory as well as the concepts of ethos and critical perspectives on ideology.  The results after the data has been analyzed, reflected and discussed with the theoretical framework and the previous research show that the reporting has been affected by an ideology of what is considered as correct in society. Media is encouraging a correct society based on principles of democracy, law and order. Order is significant in the discourse. The demonstrations against vaccination certificate have affected the order in Swedish society, for example with the participation of right-wing extremist groups. Media do not promote these groups nor so called “foil hats”, but participants with an ethos close to the norms of society. By that, media do not frame all participants of the demonstrations as wrong, but media does indicate that their opinion differs from the normal perception of the discourse in society. The interpretive precedence is given to the police which determines the legitimacy of the demonstrations. The police also relativize the impact of the demonstrations on the social field. By giving the interpretive precedence to the police, media remain nonpartisan.

Bakgrund:  I december 2019 började ett coronavirus spridas. SARS-CoV-2 är det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Sjukdomen fick snabb spridning och klassades som pandemi kort därefter. På särskilda boenden bor människor som har stort behov av stöd och omvårdnad. De är den främsta riskgruppen för covid-19. Sveriges regering fattade den 30 mars 2020 ett beslut om besöksförbud på alla Sveriges särskilda boenden för att skydda de äldre från covid-19, förbudet upphörde 30 september. Besöksförbudet har för många äldre inneburit en saknad efter närstående som inte tillåtits komma på besök.   Motiv: Ett besöksförbud på särskilt boende för äldre har aldrig tidigare existerat i Sverige. Föreliggande studie kommer att kunna leda till kunskap om hur besöksförbudet har upplevts av närstående.   Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av besöksförbudet och besöksrestriktioner på särskilt boende under covid-19 pandemin.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Individuella intervjuer genomfördes för att samla in data. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.   Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier; att hantera en prövande vardag, att känna tillförsikt och sex underkategorier; att känna vanmakt, att tappa kontakten, att uppleva oklara rutiner, att känna hopp, att uppleva positiv kontakt och att acceptera besöksförbudet.   Konklusion: Närstående upplevde ett hinder i att upprätthålla kontakt med sin anhörig. Känslor av vanmakt och hopplöshet uppstod då. Närstående kände tillförsikt när de kunde upprätthålla en god kontakt. Närstående upplevde oklara regler och rutiner men accepterade samtidigt besöksförbudet.

Bakgrund Under covid-19 pandemin har förutsättningarna för omvårdnad påverkats. Patientsäkerheten är en viktig del av sjuksköterskans arbete där fokus ligger på personcentrerad vård. Om patientsäkerheten har påverkats av covid-19 pandemin kan det betyda att vården står inför en ny utmaning där förändrade rutiner och riktlinjer krävs. Omvårdnad som uteblivit helt eller delvis samt missats kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten kan då riskeras. Missed nursing care (missad omvårdnad) utgör en patientsäkerhetsrisk och kan med denna studie tydliggöra bakomliggande orsaker till missad omvårdnad. Syfte Syftet med studien var att beskriva om patientsäkerheten har påverkats under covid-19 pandemin relaterad till missad omvårdnad. Metod Metoden som valdes var litteraturöversikt, en systematisk sammanställning av befintlig forskning i det valda ämnet. Polit och Beck´s (2021) niostegsmodell användes som verktyg under processen. En litteraturöversikt med integrerad analys där litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar, publicerade mellan 2020–2022 inkluderades. Resultat Resultatet byggdes på två huvudkategorier samt sex underkategorier. Kategorier påverkan påarbetsuppgifter, med underkategorierna; fokus på livräddande åtgärder, rollförändringar, och barriärer för att utföra omvårdnaden och upprätthålla patientsäkerheten med underkategorier; underbemanning, kunskapsluckor, skyddsutrustning samt tidsbristens inverkan på patientsäkerheten. Resultatet visade att patientsäkerheten upprätthållits och att det funnits barriärer för att utföra omvårdnad under covid-19 pandemin som lett till missad omvårdnad. Slutsats Resultatet visar att patientsäkerheten har upprätthållits under Covid-19. Sjuksköterskornas arbete med omvårdnad har förändrats då livräddande åtgärder varit i fokus. Rollförändringen har inte påverkat upplevd bristande patientsäkerhet. Sjuksköterskor upplevde att de fick ta rollen som anhörig, och att patienter avled i ensamhet. Missed nursing care berodde på olika barriärer som skyddsutrustning, underbemanning, tidsbrist samt bristen på kunskap om covid-19. / Background During the covid-19 pandemic, the conditions for nursing have been affected. Patient safety is an important part of the nurse's work where the focus is on person-centred care. If patient safety has been affected by the covid-19 pandemic, this may mean that healthcare is facing a new challenge where changed routines and guidelines are required. Nursing that has been completely or partially missed and missed can affect the nursing and patient safety can then be risked. Missed nursing care constitute a patient safety risk and can with this study clarify the underlying causes of missed nursing. Aim The purpose of the study was to describe whether patient safety have been affected during the covid-19 pandemic related to missed nursing care. Method The method chosen was a literature review, a systematic compilation of existing research in the chosen subject. Polit and Beck’s (2021) nine-step model was used as a tool during the process. A literature review with integrated analysis where the literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL. Both quantitative and qualitative articles, published between 2020–2022 were included. Result The result was based on two main categories and six subcategories. Categories were modifiedwork tasks with the subcategories; focus on life-saving measures, changes in the work role,and barriers that affected nursing with subcategories; understaffing, knowledge gaps, protective equipment and lack of time. The results showed that patient safety was maintained and that there were barriers to performing care during the covid-19 pandemic that led to missed nursing care.  Conclusion The results show that patient safety has been maintained during Covid-19. The nurses' work with nursing has changed, as life-saving measures have been in focus. The role change has not affected perceived lack of patient safety. Nurses felt that they had to take on the role of relative, and that patients died in solitude. Missed nursing care was due to various barriers such as protective equipment, understaffing, lack of time and the lack of knowledge about covid-19.

The focus of this study is marketing and consumer behavior. The research is done within context of the COVID-19 pandemic. The theoretical framework is based on theories about hoarding and irrational purchase decisions. Further on theories from other areas, such as psychology, has been added to gain a more thorough understanding of the subject. The study is conveyed through a web-based survey distributed on social media where the researchers used their own social media accounts on Facebook and Instagram to find the respondents, as the study is based on social media users. The pandemic also caused restrictions in what ways the research could be executed. The result of the questionnaire cannot support either of the hypotheses that stress, worry and trust for information conveyed through different media and authorities influences consumers to make more irrational purchase decisions. One explanation could be that the respondents do not believe hoarding is considered irrational, due to the fact there is an ongoing crisis. Another explanation for this is that the respondents could have had a social desirability bias due to our research approach. This creates a possibility to expand this research with a different approach, presumably through observations. The reason to claim social desirability bias as a crucial factor is that there has been scarcity of products in stores, which became a real problem due to some consumers having bought more than needed. Another explanation for not achieving the results intended could be that the results cannot be generalized to a greater population due to the sampling method used. Through the empirical background and theoretical framework, it becomes evident that there are problems with irrational purchasing decisions and hoarding due to crises like the COVID-19 pandemic. This study produces indications for future research to continue upon. This thesis is written in Swedish. / Den här studien sätter fokus på konsumentbeteende som en del av marknadsföring och forskningen utförs i kontext till pandemin COVID-19. Genom teorier inom konsumentbeteende under stressfyllda situationer där bunkring (hoarding) förekommit undersöks hur irrationella köpbeslut föranleder detta. Tillsammans med forskning från andra områden, såsom psykologi, presenteras teorier vilka kan skapa en ytterligare förståelse för konsumentbeteende. Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning som distribuerades på Facebook och Instagram via forskarnas egna sociala medier då studien ämnade att nå ut till användare av sociala medier. Dessutom bidrog den rådande pandemin till att tillvägagångssättet begränsades, vilket föranleder metodvalet. Vad som framkommer av studien är att det beteende som genom enkätundersökningen uppgavs av respondenterna inte stödjer de uppsatta hypoteserna om att stress, oro och förtroende för olika medier och myndigheter är något som påverkar konsumenter till att fatta irrationella köpbeslut. Det förklaras med att respondenterna inte ansåg sig ha ett irrationellt beteende, där en möjlig förklaring är att ett bunkringsbeteende inte anses vara irrationellt under kriser. En annan möjlig förklaring till detta är respondenternas partiskhet (bias) att svara på ett sätt som uppfattas vara socialt accepterat (social desirability). Det gör att framtida forskning förslagsvis bör ta sig an dessa frågor genom andra tillvägagångssätt, såsom genom observationer för att undersöka konsumenters faktiska beteende snarare än hur de uppger att de beter sig. Detta eftersom både studiens empiriska bakgrund samt teoretiska referensram tyder på ett problem då irrationella köpbeslut och bunkringsbeteende är något som uppvisats under pandemin COVID-19. De resultat som presenteras går inte att generaliseras till en större population, men studiens resultat ger en indikation på ett beteende som fördelaktigen kan ligga till grund för framtida studier kring konsumentbeteende under kriser.