Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever förändringar i sin vardag och i sina arbetsuppgifter efter pandemin. Detta görs genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sex personer på ett företag som tillämpar hybridarbete. Resultatet från intervjuerna analyseras sedan med teorier om balans i arbetslivet, arbetstillfredsställelse och transformativt och transaktionellt ledarskap som grund. Studien visar att respondenterna upplever både för och nackdelar med distansarbete när det kommer till balans i arbetslivet och arbetstillfredsställelse. Medan flera av respondenterna menar att distansarbete kan användas som ett hjälpmedel så säger flera av dem att det är svårt att segmentera arbetet från vardagslivet när de jobbar på distans, vilket påverkar balansen i arbetslivet negativt. Vad gäller arbetstillfredsställelse så tycks tillfredsställelsen med kollegorna på caseföretaget vara hög efter pandemin medan tillfredsställelsen med tillsynen har försämrats sedan den närmaste chefen börjat jobba på distans i allt större utsträckning.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetstagare upplevt distansarbetet under pandemiåren. Vi kommer fokusera på hur frihetsgraderna såg ut, hur gränsdragningen var mellan arbetsliv och övrigt liv det vill säga work life balance, hur välmåendet varit och om det haft tillräckligt med egenkontroll.   Tidigare studier har visat då distansarbetet ökat har det dagliga sociala nätverket även minskat. Detta visar sig vara en av de bidragande faktorerna som påverkat de anställdas psykiska hälsa. På arbetsplatsen är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna mår bra och känner sig trygga. Vi vill ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar medarbetarens livspussel. Hur balansen påverkas mellan den otydliga gränsdragningen mellan sfären arbetsliv och övrigt liv. Vi vill även ge läsaren mer kännedom om medarbetarens upplevelse gällande användningen av strategier för att kunna särskilja arbetsliv och det övriga livet.          Inom studiens teoretiska referensram presenteras ett antal välkända teorier och modeller. I teoridelen uppmärksammar vi distansarbete, frihetsgrader och välmåendets betydelse samt olika strategier för att hantera den gränsdragningsproblematik mellan de båda sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Respondenterna har arbetat hemifrån under Covid-19 pandemin under de senaste två åren. Intervjuerna har spelats in och därefter ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Studiens syfte uppfylls och besvaras av uppsatsens fyra frågeställningar som presenteras i inledningen. Ett resultat i studien belyser på att distansarbetet har bidragit till att medarbetare lättare kunnat hantera livspusslet. Studien visar även på fördelar som inneburit en ökad grad av känsla kring frihet, flexibilitet och effektivitet. Vidare har strategier används i olika utsträckningar för att urskilja sfärerna. I vår analys menar majoriteten av våra respondenter att det finns fler fördelar än nackdelar med denna arbetsform. Flertalet respondenter arbetar just nu på hybridarbetsplatser, vilket innebär att arbetet utförs hemifrån viss del av arbetstiden, resterande arbetstid på ordinarie arbetsplats. Flertalet av respondenterna har fortsatt distansarbete i den utsträckning det är möjligt. Den huvudsakliga strategin för samtliga respondenter är att särskilja sfärerna med att använda rumslig uppdelningen. Vidare använde respondenterna strategin att skapa tidsbestämda scheman. I den avslutande delen av studien för vi en diskussion gällande resultat, metod och förslag till vidare forskning.

Entreprenörskap och företagande är essentiellt för ekonomisk tillväxt i ett land. Det bidrar med innovativa idéer som utvecklar samhället och möjliggör fler arbetstillfällen. För att entreprenörer och företag ska kunna utveckla dessa idéer krävs kapital, vilket emellertid kan vara svårt att erhålla. Nystartade- och tillväxtföretag förknippas med hög risk då de befinner sig i ett stadie där informationsasymmetrin är stor och utfallet av en investering är svår att beräkna. Venture Capital (VC) är en form av riskkapital som finansierar nystartade- och tillväxtföretag med hög risk. De bidrar med finansiering och erfarenhet i utbyte mot en andel av företaget. VC är därmed essentiellt för entreprenörskap, företagande och i längden även samhället. Under våren 2020 utbröt Covid-19-pandemin i Sverige och orsakade en instabilitet i samhället och dess ekonomi. Syftet är därmed att undersöka Covid-19-pandemins eventuella påverkan på den svenska VC-marknaden. För att studera dessa eventuella effekter undersöks förändringar i investeringsantal, investeringsvolym samt vilket stadie dessa investeringar genomförs. Dessutom undersöks förändringar i investeringsmönster, branschförskjutning samt hur den sociala distanseringen kan ha påverkat VC-marknaden. Forskningsfrågan besvaras genom insamling av realdata från Crunchbase samt intervjuer med aktörer på marknaden.  Resultatet av studien indikerar att antal VC-investeringar under året har minskat med 18,1%, däremot är investeringsvolymen fortsatt hög och har under året ökat med 155,1%. Det som framförallt kan utläsas är att Seed-investeringar, det vill säga investering i ett tidigt stadie, har drabbats hårdast. Antalet investeringar i detta stadie har minskat med 21% under året. Vidare indikerar resultatet även att den sociala distanseringen till följd av de införda restriktionerna har haft en indirekt inverkan på VC-marknaden. Detta då det inneburit en förändring i VC- processen och arbetssättet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att VC-marknaden i Sverige har påverkats av Covid-19-pandemin. Däremot kan ingen större krasch identifieras då investeringsvolymen är fortsatt hög trots en minskning i antal investeringar. Studiens implikationer är en ökad förståelse för hur marknaden fungerar samt hur den har påverkats av Covid-19-pandemin. Resultatet kan vara av intresse för ett flertal intressenter, däribland entreprenörer, investerare, VC-bolag, forskare men framförallt politiska beslutsfattare. Genom en förståelse för marknaden kan politiska beslutsfattare upprätthålla samt stimulera den ekonomiska tillväxten.

Upplevelserna av Covid-19 pandemin bland barn och ungdomar har varit flera men det som varit utmärkande är att barn och ungdomars vardagsliv har påverkats på olika sätt. Skolan har övergått till distansundervisning och de sociala restriktionerna infördes i samhället. Barn och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor har under denna period påverkats. Studiens syfte är att belysa unga människors upplevelser under Covid-19-pandemin med fokus på psykisk ohälsa. För att undersöka detta valdes en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingen omfattar åldersgruppen 6–18 år, och resultaten presenteras i teman och subteman enligt modellen av Whittemore & Knafl (2005). Analysen resulterade i fem huvudteman och ett undertema. Resultaten visar att de unga har påverkats av pandemins restriktioner, framför allt när det gäller deras psykiska hälsa. Dessa unga människor hade en önskan om att få vara delaktiga och påverka besluten innan restriktionerna infördes. Dessutom visar resultaten att det behövs utarbetade copingstrategier för att bäst kunna stödja de mest utsatta. Studien ger insikter för distriktssjuksköterskan att aktivt främja och stödja barn och ungdomar i dessa utmanande tider och att det är viktigt att inkludera de ungas perspektiv i beslutsprocesserna och erbjuda anpassade stödåtgärder.

Inom elitidrott beskrivs motivation som något essentiellt för att idrottare ska orka träna och göra det som krävs för att försöka bli bäst i världen. Motivation kan undersökas med hjälp av Self-determination theory där tre grundbehov: autonomi, tillhörighet och kompetens, måste vara uppfyllda för att en inre självbestämmande motivation ska kunna uppnås. Syftet med denna studie var att ta reda på hur elitidrottares motivation förändrades under våren och sommaren 2020 när Covid-19 pandemin satte idrottsvärlden på paus med inställda tävlingar och ett uppskjutet OS. Sju semistrukturerade intervjuer med individuella elitidrottare genomfördes och analyserades med en teoristyrd tematisk analys. Studien kom fram till att elitidrottarna upplevde att deras grundbehov inom motivation påverkades, både positivt och negativt, av Covid-19 pandemin. Studien bidrar till ökad förståelse för elitidrottares behov under pandemin och inom vilka områden de behöver extra stöd. / In elite sports, motivation is described as an essential factor an athlete must have to undergo training and to do what is required to become the world’s best. Motivation can be examined using the Self-determination theory, where three basic needs: autonomy, relatedness and competence must be fulfilled to achieve intrinsic self-determined motivation. The purpose of this study was to investigate how motivation of elite athletes changed during the spring and summer 2020 when the Covid-19 pandemic put the sports world on paus with cancelled competitions and the postponement of the Olympics. Seven semi-structured interviews with elite athletes, competing in individual sports, were conducted, and analysed with a theoretical thematic analysis. This study concluded that the basic needs in motivation of elite athletes were experienced to be both positively and negatively impacted by the COVID-19 pandemic. The study contributes to an increased understanding of the needs of elite athletes during the pandemic and in which areas they need extra support.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.

År 2020 drabbades hela världen av en pandemi. För att försöka hindra den snabba smittspridningen har Folkhälsomyndigheten sedan mars 2020 rekommenderat arbetsgivare att låta deras arbetsgivare arbeta hemifrån. Samtidigt som vi numera rekommenderas att arbeta hemifrån har bostäderna det senaste åren bara blivit mindre och mindre. Studier visar på att vi kommer vilja fortsätta arbeta hemifrån även efter pandemin, därför tros pandemin bli en vändande punkt för bostadsbyggandet.  Denna studie har som syfte att undersöka om den plötsliga efterfrågan på hemarbete kan komma att påverka bostäders utformning i framtiden samt hur en arbetsplats kan integreras i eller i samband med en bostad. För att besvara syftet har en litteraturstudie, fallstudie samt egen konceptuell utformning gjorts.  Litteraturstudien gjordes för att undersöka studier gjorda angående hemarbete under Covid-19-pandemin samt äldre studier om hemarbete generellt. I litteraturstudien undersöktes även de svenska byggregler som ligger till grund för studierna i fallstudien och planlösningarna som presenteras i resultaten.  I fallstudien undersöks sju olika lägenheter indelade i fyra kategorier: kontorsplats i ett rum i lägenhet, arbetsrum i lägenhet, avskilt kontor i samband med bostad, samt gemensam plats för kontorsplatser i flerbostadshus. Dessa kategorier används sedan även för den konceptuella utformningen.  Den konceptuella utformningen baserades på litteratur- och fallstudien. För att verklighetsförankra resultatet valdes två av de studerade fallen i fallstudien som mall för utformningen. Resultatet blev ett antal olika planlösningar indelade i samma kategorier som fallstudien.  Slutsatsen som kan dras från detta arbete är att det är mycket troligt att Covid-19- pandemin och hemarbete kommer att behöva ändra hur vi bygger bostäder idag. Denna studie visar på ett antal olika sätt som hemarbete kan integreras i eller i samband med en bostad. / In the year 2020, the world was hit by a pandemic. In an attempt to slow down the rapid spread of the infection the Swedish Public Health Agency has since March 2020 recommended employers to let their employees work from home. In the same time as we are recommended to work from home, housing has in recent years only become smaller and smaller. Studies show that we will want to continue working from home even after the pandemic, therefore the pandemic is believed to be a turning point for housing construction.  The purpose of this study is to investigate whether the sudden demand for working from home may affect the design of residences in the future and how a workplace can be integrated in or in correlation to a residence. To answer the purpose, a literature study, case study and own conceptual design have been done.  The literature study was made by examining published studies about working from home during the Covid-19-pandemic and older studies on working from home in general. The literature study also examined the Swedish building regulations that form the basis for the studies in the case study and the floor plans presented in the results.  The case study examines seven different apartments divided into four categories: office space in one room in an apartment, work space in an apartment, separate office in connection with housing, and common space for office space in apartment buildings. These categories are then also used for the conceptual designing.  The conceptual designing was based on the literature and the case study. In order to make the results true too real life, two of the cases studied were chosen in the case study as a template for the designing. The conceptual designing resulted in a number of different floor plans divided into the same categories as the case study.  The conclusion of this study is that it is very likely that the Covid-19 pandemic and working from home will change how we build residences today. This study shows a number of different ways in which working from home can be integrated into or in correlation to a residence.

The progress of the pandemic has affected many people in the outside world and digitalization has therefore reached new levels. Previous research and reports have shown that teachers in mathematics rarely use digital learning resources when teaching in the classroom. With the help of a questionnaire study, the use and knowledge of digital learning resources for primary and middle school teachers and whether the pandemic has had any impact on this is investigated. The analysis of the results will take place in the TPACK in situ framework. This shows that teachers´ use of digital learning resources have increased in connection with the Covid- 19 pandemic. The teachers´ digital competence has to a large extent been developed when the pandemic set new demands and challenges. The study suggests that the effects of the pandemic have led to higher collegial collaboration in the search for and use of digital learning resources. / Pandemins framfart har påverkat många i omvärlden och digitaliseringen har nått nya nivåer. Tidigare forskning och rapporter har visat på att lärare i matematikundervisningen sällan använder digitala lärresurser. Med hjälp av en enkätstudie undersöks låg- och mellanstadielärares användning och kunskap kring digitala lärresurser samt om pandemin har haft någon påverkan på detta. Analysen av resultatet kommer ske med hjälp av ramverket TPACK in situ. Detta visar att lärares användning av digitala lärresurser har ökat i samband med Covid-19 pandemin. Lärarnas digitala kompetens har i hög utsträckning utvecklats när pandemin ställt nya krav och utmaningar. Studien antyder att pandemins effekter har givit ett högre kollegialt samarbete vid sökande och användande av digitala lärresurser.

Studien undersöker hur olika personlighetsdrag samvarierar med andelen stress vi upplever under Covid-19 pandemin, samt hur dessa personlighetsdrag samvarierar med copingstrategier och hur väl restriktionerna efterföljs. Urvalet bestod av 105 vuxna svenska personer. Formuläret bestod av Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, sex frågor hämtade från Brief cope samt fyra frågor gällande deltagarnas compliance gällande Covid-19 pandemin som konstruerades utifrån Asselmann et al. (2020).Multipla regressioner utfördes för att undersöka det dubbelriktade sambandet mellan personlighetsdrag, stress och coping. Även de demografiska faktorerna ålder, kön, samt boendesituation undersöktes. Analyser av compliance resulterade i takeffekter, vilket gjorde att variabeln uteslöts från multipla regressioner. Resultaten av variabeln compliance var genomgående höga, vilket indikerar att samtliga deltagare, oavsett personlighetsdrag anser sig följa restriktionerna i hög utsträckning. Resultaten från de multipla regressionerna visade ett moderat negativt samband mellan PSS-10 och emotionell stabilitet (β=.53). Även ett svagt positivt samband mellan agreeableness och coping hittades (β=.24). Ett ytterligare fynd var ett svagt positivt samband mellan coping och boendesituation (β=.21), vilket indikerar att personer som bor ihop med andra använder sig av en mer funktionell coping, samt tillämpar dysfunktionella copingstrategier i lägre grad. Fortsatt forskning inom området behövs för att undersöka kopplingar mellan personlighetsdrag, stress, compliance och copingstrategier i relation till Covid-19 pandemin. / The present study investigates the relationship between personality traits, the amount of stress we experience due to the Covid-19 pandemic and how different personality traits covariates with coping strategies as well as compliance to the announced restrictions. The sample consisted of 105 Swedish participants over the age of 18. The questionnaire consisted of Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, six questions were taken from Brief cope and four questions regarding the participants compliance concerning the Covid-19 pandemic which was constructed based on Asselmann et al. (2020). Multiple regressions were performed to investigate the bidirectional relationship between personality traits and stress, and coping. The demographic variables age, gender and housing situations were examined. The analyses of compliance resulted in roof effects, which excluded the variable from multiple regressions. The results of the variable compliance were consistently high, which indicates that all participants, regardless of personality traits, considered themselves to follow the restrictions to a large extent. The results from the multiple regressions showed a moderate negative relationship between PSS-10 and emotional stability (β=.53). A weak positive relationship between agreeableness and coping was also found (β=.24). A further finding was a weak positive relationship between coping and housing situations (β=.21), which implies that people in shared households have more functional coping and tend to use dysfunctional coping to a lower degree. Further research in this area is needed to investigate links between personality traits, stress, compliance and coping strategies in relation to the Covid-19 pandemic.