- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 151 to 155 of 155 (0.01 seconds)| 151 |
Investerarskydd vid handel med kryptotillgångar : En analys i ljuset av Europeiska kommissionens förordningsförslag om marknader för kryptotillgångar / Investor protection when trading crypto-assets : An analysis in the light of the European Commission’s proposal for a regulation on markets for crypto-assetsNuamu, Cornelia January 2021 (has links)
Ur de senaste decenniernas tekniska innovation föddes så kallade kryptotillgångar. Kryptotillgångar är digitala enheter som är tillgängliga via teknik för distribuerad liggare. Marknaden för kryptotillgångar har expanderat avsevärt på senare år. Tidigare har handel med kryptotillgångar mest varit en bisyssla för tekniskt kunniga personer, men i takt med att kryptotillgångar ökar i popularitet växer investerarkretsen. Kryptotillgångar ägs huvudsakligen med investeringsavsikt men kan, beroende på den berörda kryptotillgångens egenskaper, skilja sig avsevärt från finansiella instrument. Det gör att befintliga EU-regelverk för finansiella tjänster sällan kan ligga till grund för bedömning vid kryptotillgångshandel. Det skapar i sin tur osäkerhet avseende investerarskyddet för konsumenter som handlar med kryptotillgångar. Marknaden för kryptotillgångar är hittills oreglerad på EU-nivå vilket har medfört spridda och otillräckliga regleringar avseende kryptotillgångar på nationell nivå i vissa medlemsstater. År 2020 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag på reglering av kryptotillgångar där ett av syftena med förslaget är att stärka investerarskyddet vid kryptotillgångshandel. Om förslaget skulle implementeras innebär det betydande förändringar på kryptotillgångsmarknaden. De förslagna bestämmelserna innefattar bland annat ett EU-pass för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, krav för emittenter av kryptotillgångar att utge informationsdokument samt krav för leverantörer av kryptotillgångstjänster att bedöma om den berörda kryptotillgången är lämplig för kunden. I uppsatsen undersöks vilka risker en investerare utsätts för vid handel av kryptotillgångar. Den övergripande risken som investerare utsätts för vid handeln är risken att förlora sitt investerade medel. Det i sig är inte en unik risk för kryptotillgångar då förluster förekommer även på marknader för finansiella instrument. Den största utmaningen avseende bristen på investerarskydd på kryptotillgångsmarknaden härleds emellertid till informationsasymmetrier. Det framkommer i uppsatsen att det krävs reglering på kryptotillgångsmarknaden för att säkerställa ett tillräckligt investerarskydd. Vidare diskuteras huruvida Europeiska kommissionens förordningsförslag står i paritet till de identifierade investerarskyddsriskerna. Sammantaget leder uppsatsen till slutsatsen att en reglering av kryptotillgångsmarknaden kan säkra investerarskyddet vid handel av kryptotillgångar genom att upprätta krav på informationsgivning för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster.
|
| 152 |
Är det någon som gräver efter krypto på min dator? : En studie kring hotet av kryptobrytningSkåås, Filippa, Olsson, Karin January 2023 (has links)
Kryptobrytning är den processen där transaktioner kryptovaluta verifieras.Idag är olaglig kryptobrytning ett stort hot då det utgör en stor del avorganiserad brottslighet. Dessutom kan skadliga kryptobrytningsprogramförkorta en dators livslängd avsevärt. Program som används tillkryptobrytning drar även stora mängder processorkraft, vilket kan göra att endator börjar arbeta långsamt. För att detektera program på en dator går det attta till olika metoder.Syftet med arbetet är att undersöka om det går att identifiera kryptobrytningmed hjälp av verktyg som kan analysera paket som skickas över nätverk frånett kryptobrytningsprogram. Samtidigt observeras det vilka varianter avartefakter som kan urskiljas och vilka andra typer av metoder det finns atttillgå vid detektion av kryptobrytning.Resultatet visar att enbart specifika typer av kryptobrytningsattacker kanupptäckas med paketanalysatorer och systemverktyg eftersom en hackarekan, i de flesta fall, förbipassera verktygen. Däremot visar i de flesta fallresultatet att det finns nackdelar respektive fördelar med varje metod. Detmest effektiva sättet för att skydda privata tillgångar och publikaorganisationers resurser är att använda en flerskiktsstrategi genom attkombinera alla typer av metoder. Ett antal av de artefakter som hittades somkan vara till användning var IP adresser, MAC-adresser, geolokalisering ochmetadata. / Today, illegal crypto mining poses a significant threat because it plays a bigrole in organized crime. In addition, it can shorten the lifespan significantly.Programs dedicated to crypto mining also consume substantial amounts ofprocessing power, which can slow down a computer. Various methods can beemployed to detect such programs on a computer.The purpose of this work is to investigate whether it is possible to identifycrypto mining using tools that can analyze packets transmitted over thenetwork from a crypto mining program. Additionally, it is observed whichvariants of artifacts can be distinguished and what other types of methods areavailable for detecting crypto mining.The result shows that only specific types of crypto mining attacks can bedetected using packet analyzers and system tools, as a hacker can bypass thesetools in most cases. However, the result also indicates that there aredisadvantages and advantages to each method. The most effective way toprotect your assets and organizational resources is to use a multi-layeredstrategy by combining all types of methods. Some of the artifacts found thatmay be useful include IP addresses, MAC addresses, geolocation, andmetadata.
|
| 153 |
OECD’s Proposed Crypto-Asset Reporting Framework (CARF): A CritiqueMoylan, Christopher Ignatius January 2022 (has links)
In March 2022, OECD published a public consultation document entitled Crypto-Asset Reporting Framework and Amendments to the Common Repoting Standard (CARF). This doucment proposed new and amended requirements covering reporting and exchange of information of crypto-assets as well as containing broader revisions to the existing Common Reporting Standard (CRS) for the automatic exhange of informaiton (AEOI) between countries. In recent years, there has been a mass adoption of crypt-assets for a range of invesment and financial activities. OECD believes that the use of crypto-assets threatens the Common Reporting Standard (CRS) since crypto-assets can be easily transferred without a central administrator and held inaccessbile crypto "wallets." In reponse, OECD drafted CARF in an attempt to retrofit regulations made for traditional financial institutions, a regulatory "choke point model," onto the nascent and quickly developing crypto-asset space. The thesis argues that CARF is flawed in several ways. First, the CARF's requirements deviate from CRS for unexplained reasons created extra costs and administrative burden for cryto-asset service providers (CASPs). Second, as crypto-assets are more in the nature of moveable assets, CARF's inartful attempt to retrofit CRS is onto the crypto-asset space is likely stifle innovation and technological development, especially critical for the developing world and shifting power away from banks and other large financial institutions back to individual consumers and merchants. Finally, CARF may not even materially meet its goal of increasing tax revenues and ensuring tax compliance.
|
| 154 |
Locating the Unlocated : An Examination of Choice of Law and Consumer Protection in Cryptocurrency TradingFernandez Gomero, Laura January 2023 (has links)
Disputes involving emerging technology, often leave a grey area on applicable law, as it is unlocated in the physical world. The problem with crypto-assets is partly driven by their underlying technology, allowing for the assets to be distributed in an international, digital sphere, and making it hard to pinpoint their territorial location and solve legal issues. This thesis, therefore, aims to clarify the questions of qualification and connecting factors for the choice of law when dealing with disputes concerning crypto-assets under a cross-border contractual agreement. It particularly seeks to examine consumer protection and the predictability of the choice of law in cryptocurrency trading. The thesis concludes that, for some specifically listed contracts, the applicable law is determined through hard and fast rules, but for other more complex contracts, the applicable law is determined by primarily examining the habitual residence of the operator of the characteristic performance, and secondarily, the closest connection. As to consumer contracts, a special rule appoints the law of the country where the consumer has his habitual residence, but only when several requirements are met. The rules pose problems with predictability and finding a territorial connection when the location of the assets or parties cannot be located. It is particularly a problem in decentralized cryptocurrency exchanges. Regarding the qualification, the thesis concludes that the current rules and statements do not provide a definite answer to the characterization of crypto-assets and require technically complex interpretations. Crypto-assets are mainly categorized based on their purpose, and the parties’ expectations. Therefore, fictional objectification of cryptocurrencies as movable property is possible when accepted as such by the parties. Moreover, cryptocurrency trading does not fall within traditional financial regulations but can be categorized as a service where the coins constitute a means of payment. Although the views are divided, causing uncertainty in the market, the obligations of traders are expected to be clarified through upcoming regulations.
|
| 155 |
Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible tokenLandström, Jennifer January 2022 (has links)
Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s.
|
Page generated in 0.0279 seconds