Bostad är för de flesta den största investeringen en person gör och finansieras med hjälp av bolån. Bolån medför makroekonomiska risker, till följd av höga skuldkvoter och minskad konsumtion. För att minska dessa infördes år 2016 samt år 2018 amorteringskrav. Amorteringskraven kan ses som mindre reglering hos bankerna men är av många ansedd som ett komplext införande. Rådgivare på svenska banker är de som ansvarar för utlåning till privatpersoner och de har behövt anpassa sig efter de nya regelverken. Syftet med studien är att undersöka hur amorteringskraven påverkat bolånerådgivare i form av stress, standardiserad arbetsprocess och inlärning. Detta för att undersöka om det upplevdes som stressande att behöva anpassa sig till amorteringskraven. Vidare undersöktes vilka konsekvenser amorteringskravens införande fått för bolånerådgivares arbete, huruvida det i takt med ett ökande antal regleringar blivit mer standardiserat. Slutligen studerades om amorteringskraven upplevdes som svåra att lära sig eller implementera i det dagliga arbetet. Genom en kvantitativ forskningsmetod, har rådgivare svarat på en enkät baserad på studiens syfte. Tidigare studier har i större utsträckning fokuserat på amorteringskravens ekonomiska konsekvenser samt hur de påverkat bostadsmarknaden. Syftet med studien är därmed intressant att undersöka utifrån ett yrkesprofessionellt perspektiv.  Resultatet av studien visade ett samband mellan amorteringskravens införande och en ökad stressnivå hos rådgivarna. Resultatet stödjer även tidigare forskning vad gäller att rådgivarna upplevt att amorteringskraven bidragit till en mer standardiserad arbetsprocess. Däremot fanns det inget stöd för att amorteringskraven varit svåra att lära sig eller att implementera i arbetet med bolånerådgivning. / For most people, housing is the biggest investment in life, and it is financed by mortgages. However, this entails macroeconomic risks as a result of high debt ratios and reduced consumption. To reduce these risks, amortization requirements were introduced in 2016 and 2018. The amortization requirements can be seen as a minor regulation for the banks, but it is considered by many to be a complex regulation. Advisors in Swedish banks are the ones responsible for lending to private individuals and have therefore had to adapt to the new rules. The purpose of the study is to investigate how the amortization requirements has affected mortgage advisors in terms of stress, standardized work process and learning. This is with the reason to examine investigate whether it was considered stressful to have to adapt to the amortization requirements. Furthermore, the consequences of the introduction of the amortization requirements for the work of mortgage counselors were examined, whether, as a growing number of regulations became more standardized. Finally, it was studied whether the amortization requirements were perceived as difficult to learn or implement in the mortgage advisors daily work. Through a quantitative research, advisors have responded to a survey based on the purpose of the study. Previous studies have focused to a greater extent on the financial consequences of the amortization requirements and how they have affected the housing market. The purpose of the study is thus interesting to investigate from a professional perspective.   The results of the study showed a link between the introduction of the amortization requirements and an increased stress level of the advisers. The result also supports previous research in that the advisers considered that the amortization requirements contributed to a more standardized work process. However, there was no support for the fact that the repayment requirements were difficult to learn or implement in the work of mortgage counseling.

The airline industry has grown rapidly over the past few decades, recording a ten-fold rise in passenger numbers and a fourteen-fold increase in cargo volumes. This growth has created overwhelming value to airline passengers, employees, suppliers and the broader economy. Unfortunately, this industry has been affected by terrorism attacks, wars, revolutions, pandemic fears, earthquakes, volcanoes, failing economies and skyrocketing fuel prices all of which have negatively impacted on profitability and resulted in intense competition. Consequently, airlines have spent the last decade in survival mode having to adapt to harsh changes. Air Zimbabwe, a state-run organisation which operates in this highly regulated and turbulent industry, is faced with numerous micro and macro environmental challenges and has been purposively selected for this study. According to company statistics, the airline’s annual passenger uplifts have declined from a peak of over 1 million in the 1990s to less than 200 000 in 2011, with revenue generation declining in correlation. Whilst Air Zimbabwe has experienced depressed demand for its services, competitor airlines are recording brisk business. The aim of this study was to investigate how a struggling organisation, which operates in a turbulent environment, can improve its competitiveness and profitability by better understanding the impact of industry role players and adapting organisational strategies to industry variations. This study examined, from the point of view of the industry players themselves, the extent to which customers, suppliers, competitors, regulatory authorities, substitute products and new entrants have impacted on the competitiveness and profitability of the airline. Major findings reveal that an organisation cannot operate in isolation and be competitive or profitable, but constantly needs to analyse the industry environment in which it operates in and to amicably interact with other industry role players. The research outlines the need for competition in certain areas and cooperation in others. / Business Management / M. Com. (Business Management)

För att lyckas med ett förändringsarbete är det viktigt att fånga upp medarbetarnas upplevelse av förändringen. I leanorganisationer är förändring en kritisk och nödvändig del när det kommer till att göra bolaget mer lönsamt och konkurrenskraftigt på marknaden. Den här studien gräver djupare i hur medarbetare på de lägre hierarkiska nivåerna i en organisation upplever förändring i just lean organisationer. Forskningsområdet är motiverat av tidigare litteratur som betonar att mycket forskning inom området glömmer bort att lyfta medarbetarnas perspektiv i förmån för ledningens. I den här studien har fem medarbetare på en stor lean organisation givit sin input i semi-strukturerade intervjuer. Alla dessa representerar organisationens lägre hierarkiska nivåer. Syftet har varit att tillgodose akademin med mer empiri som ger en kvalitativ förståelse för deras upplevelse. Resultaten visar att den övergripande upplevelsen av förändringen var negativ. Majoriteten av respondenterna beklagade sig över hur förändringsarbetet hade skötts när det kom till kommunikation av visionen, att uppmuntra medarbetare att agera på visionen och att planera samt skapa kortsiktiga vinster. Utöver den kritik som framfördes mot hur ledningen hanterat dessa tre steg i Kotters 8-stegs modell för förändring, upplevde de också att det fanns ett stort gap mellan dem själva och ledningen. Något de upplevde som oerhört omotiverande. Dessa resultat bidrar inte enbart med nya insikter till litteraturen utan ger även praktiska implikationer för beslutsfattare som arbetar med förändringsledning. / A success factor when it comes to change is to pay attention to what the employees experi-ence during the process. For lean organizations, change is critical and an essential part of mak-ing the business more competitive and lucrative. This study deepens the understanding of how employees in the lower hierarchies experience a change process in a lean organization. Previous literature has justified the research field by putting an emphasis on that the employer perspective often is forgotten in relation to the management point of view. In this study, five employees from a larger lean organization has provided their input in semi-structured interviews as representatives of lower hierarchy workers. The aim was to get a qualitative understanding of their experience to provide the academic literature with a deeper understanding of their perspective on change. The results implicate that the overall experience of the change amongst these respondents was negative. The majority thought that the change has been managed poorly when it comes to communicating the vision, empowering employees to act on the vision and planning as well as creating short term wins. Also, apart from the poor management of these three steps in Kotter’s 8-step process of change, they felt like there was a huge gap between themselves and the top management which was demotivating. The findings of this study does not only provide new insights to the literature but also highlight some managerial implications for change managers.

Att vara konkurrenskraftig är varför företag och organisationer idag i allt större utsträckning står inför förändringar för att vara relevant på marknaden. I stort sett alla företag och organisationer använder sig av och är helt beroende av sina affärssystem, vilket också redogör relevansen av funktionaliteten och acceptans av användarna. Affärssystem i sig och införandet av dem är komplexa och påverkar hela organisationen inklusive dess anställda och målsättningen är ofta att effektivisera befintliga affärsprocesser. Användarmotstånd är en faktor som bidrar till att affärssystemsinföranden i så stor utsträckning inte genomförs framgångsrikt och de förväntade effekterna affärssystemet ska medföra aldrig inträffar. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva påverkandefaktorer för att minska användarmotstånd under införande av ett nytt affärssystem i en organisation ur ett internt relationsperspektiv. I studien har fallstudiemetoden tillämpats, till följd av att fallföretagets interna relationer varit den valda analysenheten. Den primära empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem stycken personer har intervjuats, som arbetar vid fallföretaget, beträffande deras inställning och uppfattning om faktorer som bidrar till minskat användarmotstånd under ett affärssystemsinförande. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: tidpunkten för införandeprocessen bör analyseras noggrant, betydelsen av välbekant kommunikationshantering, involveringen av användarna har en betydande relevans, förmedling av förväntningar underlättar förändringsprocessen och förstå olika typer av användare och deras behov. Tidpunkten för affärssystemsinförandet är högst relevant för att användarna ska känna både stöd och en lyhördhet från ledningen. Användarna behöver veta vad ett nytt affärssystem innebär genom att de involveras i processen eftersom det är de ute i verksamheten som ska använda det. Kommunikationen under ett affärssystemsinförande bör ske på ett sätt som är sedan tidigare inarbetat för att det på bästa sätt ska flöda genom organisationen och mellan alla intressenter.

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.

Studiens syfte är att undersöka hur förändringsmodellen ADKAR har använts bland enhetschefer på Försäkringskassan och vilken betydelse den har haft för de under en organisationsförändring. För att uppfylla studiens syfte har en organisationsförändring studerats utifrån ett första linjens chefsperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på teori och begrepp relaterat till översättning och meningskapande. Utgångspunkterna har använts för att studera hur ADKAR- modellen översatts och skapat mening kring förändringen. Studiens metod är kvalitativ med fokus på fyra semistruktuerade intervjuer och fyra textdokument. Resultatet av studien påvisar att förändringsmodellen ADKAR internaliserats hos cheferna i samband med deras chefsintroduktion. Modellen har blivit ett etablerat sätt att kommunicera och tänka utifrån vid förändring. ADKAR- modellen idientifieras genomgående under förändringen som en vattenfallsmodell. / The purpose of this thesis is to investigate how the change model ADKAR has been used among section directors at the Swedish Social Insurance Agency and what significance it has had for them during an organizational change. To fulfill the purpose of the study, an organizational change has been studied through the perspective of a first line director. The thesis theoretical starting points are based on theory and concepts related to translation and sensemaking. The starting points have been used to study how the ADKAR model has been translated and created sensemaking around the change. The study method is qualitative with a focus on four semi-structured interviews and four text documents.The results of this thesis shows that the change model ADKAR has been internalized in the managers in connection with their manager introduction. The model has become an established way of communicating and thinking from the outside in the event of change. The ADKAR model is consistently identified during the change as a waterfall model.

While agile methods are old news amongst teams and within the field of software development, the interest of entire organisations to become agile is growing. In the process of adopting agile methods, there are several commonly known success factors and challenges for organisations to take into consideration which would ease the transformation.   Previous studies on success factors and challenges during the agile transformation have been focused on the experience of the organisation or the human resource aspect of agile. The majority of existing theory on the topic has outlined the agile transformation based on single organisational case studies, or in quantifying manors. It is however known that agile coaches carry some significance for successful transformations but the research area is lagging in the understanding of their particular role for organisational agile.  This study focuses on the experience of the agile coach of success factors and challenges and their role in assisting the organisations during the agile transformation. Through a qualitative interpretivist approach, this thesis sat out to understand the agile coaches perception of success factors and challenges and consequently their role in agile transformations. By semi-structured interviews, data was collected and later analysed thematically to find meanings and patterns among the agile coaches of their perception and contribution to successful transformations.   By studying the agile transformation from the perspective of agile coaches, this thesis (1) contributes to broadening the research area with more knowledge about the agile coach as a profession, (2) nuancing the picture of success factors and challenges linked to agile transformations through the new perspective of agile coaches, and to (3) provide new insight to this yet, underexplored area of agile coaches within the research field of organisational agile.

The construction industry has a clear process it follows therefore the working method within it also has become rigid. Through long time the stage-gate model has been used by the project management. Construction projects are often complex, have long stages and long decisions routes. When a stage is completed questions have been raised and lead to that change is needed to be made before moving on to next stage. This takes time, costs more than calculated and the function gets compromised. The purpose with this thesis is to investigate if the current project management approach can be performed more efficiently by applying agile project management to the design stage. This thesis is performed with a qualitative research approach. It started with a thoroughly literature review of relevant topics such as agile project management, the construction process and change management. When a solid base of knowledge was gathered about the research area an interview study was conducted and a survey was sent out. The findings are a result from the interview study and the survey. The interview questions and findings are divided into four focus areas of agile project management which are project planning, meeting structure, group collaboration and communication. The discussion connects the literature with the information from the interviews and the discussion is presented with the reflections from the authors. The conclusions present the answers on the research questions. The final chapter about further research is presenting perspectives that have not been answered in this thesis. The thesis concludes that project management methods within construction projects are not as rigid as it is described in the literature. The lack of knowledge and awareness of other working methods creates a culture of "this is how it always has been done" within the four focus areas of agile project management. All of the reference projects were time pressured and it was in those situations where ii most tendencies to adjust management method was shown. The studied projects had fixed meeting structures and when emergency occurred, extra meetings were held. The project management teams had good collaboration due to that they were co-located and not too big groups. The co-location also facilitated the communication which was compared to team members that were not co-located and struggled with the communication. The communication generally worked well vertically and was struggling horizontally. Agile project management cannot be achieved to 100% and it is difficult to apply all of its characteristics on the construction industry since it was developed from the software industry which has other traits than construction. On the other hand, agile project management is a mindset of continuously improvement and flexibility of the used working methods which can be used by the construction industry. The construction industry has to follow some specific processes such as applying for building permits and is affected by political decisions. Therefore the current project management methods are restricted to follow certain frameworks. The framework is hard to change though it leaves space for changed methods and attitudes within the framework and the design stage. All types of construction projects can use the agile mindset and it is important that the whole organization relates to the agile mindset to achieve greatest outcome. Steps towards agile can be done in current projects by emphasis more on reconciliations and let the projects progression decide the meeting structure. / Byggprocessen är en väletablerad process inom byggindustrin som byggprojekt genomgår. Genom de tydliga och historiska riktlinjerna som processen följer har byggindustrin fått anseendet att vara stel och konservativ. För att hantera byggprocessen har projektledningen följt Stage-gate modellen med tydliga delmål och beslutsgrindar. Byggprojekt är ofta komplicerade och stora vilket leder till långa beslutsvägar. När ett projekt når en grind vid ett avslut av ett delmål uppstår ofta frågor som leder till förändringar av delmålet. För att behandla förändringarna så behöver processen genomgå ett omtag, att göra om delmålet innan processen kan gå vidare till nästa delmål. Omtagen tar tid, kostar pengar och det kompromissas med funktionen. Denna uppsats har som mål att undersöka om den aktuella projektledningsmetoden kan effektiviseras genom att introducera agil projektledning i projekteringen. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ metod. Det första steget är att finna relevant litteratur om berörda ämnen som agil projektledning, byggprocessen och förändringsledning. Med fördjupad kunskap och förståelse inom ämnena genomfördes en intervjustudie och en enkät sändes ut. Resultaten identifierades från intervjuerna och svaren från enkäten. Intervjufrågorna och resultatet är uppdelat i fyra olika agila kategorier som anses gå att applicera på byggindustrin. Kategorierna är projektplanering, mötesstruktur, gruppsamarbete och kommunikation. Resultatet följs utav diskussionen som binder samman litteraturen med resultatet och författarnas reflektioner. Därefter presenteras slutsatsen och avslutningsvis rekommenderas frågeställningar till fortsatta undersökningar. Projektledningsmetoderna som används inom byggprojekt upplevdes inte lika stela som litteraturen beskriver dock fanns det lite kunskap och medvetenhet om andra typer av projektledningsmetoder. Avsaknaden är en bidragande faktor till att den upplevda kulturen anses vara konservativ. Inom de fyra kategorierna fanns det möjligheter till att arbeta mer agilt. När projekten är tidspressade visades mest benägenhet på att förändra projektledningsmetoden. Detta kunde ses tydligt på mötesstrukturen i projekten där den var fast ifrån början men blev mer rörlig då kritiska situationer uppstod. Gruppsamarbetet fungerade bra inom projektledningen för att de var samlokaliserade och inte för stora grupper. Detta underlättade även för en fungerande kommunikation då det märktes att de som inte var samlokaliserade hade svårigheter med kommunikationen. De horisontella kommunikationsvägarna hade generellt sett svårare att fungera än de vertikala kommunikationsvägarna. Eftersom agilt inte är en standard utan är ett arbetssätt som alltid strävar efter att förbättras är det svårt att uppnå ett 100 % agilt arbetssätt. Inom byggindustrin finns vissa ramverk som ska följas vilket gör att projektledningen begränsas. Med fasta ramverk finns lite utrymme för förändring men det finns möjlighet till att förändra processen och tankesättet inom ramverket. Alla typer av byggprojekt kan därför anamma delar av agil projektledning och för att uppnå största möjliga effekt gäller det att hela organisationen är engagerad. Andra enkla steg för att arbeta mer agilt inom projektledningen är att lägga mer vikt vid avstämningsmöten och låta projektets utveckling bestämma mötesstrukturen.

Abstract   Background:  With the COVID-19 pandemic, consumer behaviour has adjusted accordingly, especially in relation to the restaurant industry. This issue is also present in the restaurant managers responses displayed at this critical event. This disruption on both consumer and manager perspective can be researched for methods of regulating the impacts.   Purpose:   The purpose of this thesis is to explore the impact COVID-19 has had on restaurants, their managers and consumer behaviour. This study investigates how managers of the local restaurants respond to the restrictions placed on them as well as how consumer behaviour has been affected by the pandemic.   Method:  This exploratory study is conducted both quantitatively and qualitatively using surveys with consumers by convenience sampling and semi-structured interviews with local restaurant managers.   Conclusion:  The results and analysis suggest that with the aid of the ADKAR and EKB model, there are varying degrees of influence an individual or manager has perceived with the arrival of the pandemic. This is generally due to their own circumstances and perspectives; however, consumers have seen a change in their decision-making journey while restaurant managers have seen changes in their daily operations. This study goes on to indicate that thorough use of the models can assist both consumers and managers in better preparation if such an event should happen again as well as comprehension of their unconscious decisions with such predicaments. / This thesis seeks to investigates "The Effects of COVID-19 on Restaurants and Consumer Behaviour in the Jönköping Region”. Adapted to the paper’s subject matter, this is offered at the beginning of each section and provides the reader with background information on that section’s contents. At this point, the main theme of the paper is introduced with supporting evidence which will be used for the duration of this project.

There are many difficulties in agile transformations, and a majority of the transformation efforts fail. However, companies continue to pursue the agile path, pushed by forces, both in their environments and internally. The purpose of this study is to explore what facilitators and inhibitors are present in an agile transformation. This is to try and understand agile transformations better, and a lens of change management and culture will be utilized to focus on some essential aspects. To succeed in this, two research questions are to be answered: How does culture facilitate or inhibit change in agile transformations in a software organization in the automotive industry? And, how does change management facilitate or inhibit change in agile transformations in a software organization in the automotive industry? This thesis is a case study on a software organization in the automotive industry, and provides a retrospect on the transformation. The firm originates from the automotive industry, resulting in the industry-related culture to continue affecting the firm today, both internally and externally. To understand the organizational context, the history of the organization, and the culture, the case study try to go in depth by exploring solely a single case. The thesis results are that multiple facilitators and inhibitors are identified for each of the aspects. However, most facilitators and inhibitors relates to both change management and culture, touching upon the interplay between these aspects. Further, the transformation effort is identified to be dependent on both the organizational culture and the organizational context, implicating that transformations efforts are rather unique.