For several years now, the healthcare service has been facing major recruitment challenges where the shortage of nurses is a reality. As time goes by and experienced employees leave the profession, managers are facing a transition to not only having a lack of resources but also a lack of competence. Insufficient staffing or competence can create negative consequences and further aggravate the basic problem of competence management. The overall purpose of this study is to create knowledge about the situation of unit managers regarding the competence management of nurses, by examining what conditions and tools   unit managers have in their leadership to handle this. The study examines the conditions and tools that unit managers describe that they have for managing competence and need thereof in the department. What tools regarding competence management / needs, how the tools look like and how they are used in relation to competence management, and whether the unit manager lacks any tools. Finally, the study describes how the unit manager handles the unit’s competence needs and competence management, through leadership. The study is based on theories in competence management, learning organizations, learning in the workplace and leadership. Specifically, four different departments are examined at an emergency hospital in central Sweden using a qualitative method. The empirical material comes from completed semi-structured interviews with a total of eight unit managers, which were analyzed based on a qualitative content analysis approach. The results of the study show how the unit managers have adopted different strategies for working with the prevailing competence management situation. Competence management is mostly described in terms of competence development. The unit managers describe limitations regarding the shortage of nurses and there are major challenges regarding the competence level of the department. The unit managers describe a need for a larger proportion of the group of nurses who have solid professional experience within the specialty of the   department. The results show different obstacles at different levels, where the goal to have a long-term and forward-looking focus, may stand aside. The unit managers describe that other things take up their time, where a large proportion of the worktime is spent on staffing, with the right competence. The study shows how the unit managers use or develop their own competence tools to facilitate competence management. Support from the organisation is in many issues lacking but demanded. About half of the unit managers use the region's competence tools. The unit manages describes some elements of a learning organization, but the holistic approach for the entire hospital is not in focus. Leadership is described as clear, present and that the goals of the unit are linked to the employees' motivation and development needs. The lack of nurses remaining, and the lack of experienced nurses in the unit affects the unit managers' daily work. A large part of the worktime is spent on recruitment, but also on constantly developing the competence of the employees in order to ensure good patient care.

Det är idag relativt välkänt att kompetensutveckling har blivit en central del i arbetslivet den senaste tiden. Denna kompetensutveckling sker främst genom internutbildningar på arbetsplatsen; internutbildningar har fått en större efterfrågan och därav har behovet att anordna dessa ökat hos många företag. Det här examensarbetet ämnar undersöka inställningar samt utmaningar och möjligheter som finns inom internutbildningssystemet på ett företag, ur de anställdas perspektiv, och hur dessa utmaningar och möjligheter kan stävjas respektive förstärkas. Studiens syfte är således att från de anställdas erfarenheter och tankar om dagens utbildningar ge företaget redskap och hjälpmedel för att på sikt kunna utvecklas med de anställda och öka kunskapsnivån som de tillsammans besitter. Genomgående i hela studien är ett induktivt och kvalitativt angreppssätt som speglas i alla metoder och val. För att kunna utföra denna studie har insamlingen av data skett via kvalitativa intervjuer som i sin tur analyserats och bearbetats för att återkopplas till frågeställningarna och syftet för studien. Detta resulterade i flertalet utmaningar och möjligheter som berör motivation, pedagogiska och didaktiska val, rutiner och kommunikation, tidsplanering och stöd samt teoretiska hjälpmedel och tankar. Denna studie visar på vinsterna som kan göras genom att investera mer resurser och stöd för att säkerställa en god kompetensutveckling och bra kvalité på företags interna utbildningar. Det gynnar inte enbart de anställda i form av ökad personlig kompetens utan hela företagets gemensamma kompetens ökar och ger möjlighet för tillväxt. / It is now fairly well known that competence development has become a central part of working life during the recent years. This competence development takes place mainly through internal education in the workplace; internal education today has a greater demand and hence the need to organize these has increased in many companies. This master thesis intends to examine the attitude as well as the challenges and opportunities in internal education of a company, from the employees' perspective, and how these challenges or opportunities can be dealt with or enhanced. The study's purpose is to, from the employees' experiences and thoughts on today's system of education, provide the company with tools and resources to eventually be developed with the employees and raise the competence they jointly possess. Throughout the entire study, our inductive and qualitative approach is reflected in all the approaches and choices. To perform this study, data was collected through qualitative interviews which was analysed and processed, for the purpose of being reconnected with the research questions and the purpose of the study. This resulted in several challenges and opportunities that affect motivation, pedagogic and didactic choices, routines and communication, time management and support as well as theoretical tools and thoughts. This study demonstrates the benefits that can be done by investing more resources and support to ensure good competence development and better quality in corporate internal education. This benefits not only the employees in the form of increased personal competence but the entire company's joint competence increases and provides the opportunity for growth for both the employees and the company.

Problem: Today's knowledge society needs companies, personnel and employees to constantly work with both competence and knowledge development. E-learning is a learning method that can be used in businesses in order to develop and change the work process. E-learning has been shown to lead to cost efficiency, delivery efficiency, free study pace, personal responsibility and savings in the education process. As more and more companies use e-learning, it is essential to investigate the effects of e-learning on the business and its competence development. Purpose: The purpose of the study is to investigate the effects that e-learning has in a business and on staff who invest and use e-learning platforms as a pedagogical training method. The study will also examine the expectations and goals that companies set in connection with the investment in their e-learning. The study will further describe the effects achieved and the non-achieved effects that have arisen in connection with e-learning compared to previous educational methods. Method: This dissertation is based on a qualitative case study where semi-structured interviews are conducted with about ten workers from Postnord who have in some way been a part of constructing their application “Postnord Learning” and its use. These interviews should contribute a subjective perspective to the study. The qualitative method is applied in order to give the participants the opportunity to answer the questions without restrictions. The study is based on an inductive approach with the purpose of applying the interviews as the primary focus and the search for other theories as a secondary focus in connection with data presented in previous studies. Conclusion: The effects that e-learning brings to a business are cost and time efficiency, improved competence development and the ability to monitor the levels of commitment to e-learning platforms. The negative effects arising from e-learning are technical barriers, which means that the necessary units must be adjusted for e-learning to function and add operational value. Other effects are decoupling from the platform, lack of motivation for skills development and limited social interactions. / Problem: Dagens kunskapssamhälle kräver att företag, personal och anställda ständigt arbetar med både kompetens och kunskapsutveckling. E-lärande är en lärandemetod som kan användas i verksamheten i syfte att förbättra och förändra arbetsprocessen. E-lärandet har visat sig kunna leda till kostnadseffektivitet, leveranseffektivitet, fri studietakt, eget ansvar och besparingar i utbildningsprocessen. Eftersom att allt fler verksamheter tillämpar e-lärandet är det essentiellt att undersöka vilka effekter e-lärandet har på verksamheten och dess kompetensutveckling.  Syfte: Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka effekter som e-lärandet tillför i en verksamhet och på personal som investerar och nyttjar e-lärandeplattformar som en pedagogisk utbildningsmetod. Studien kommer även att undersöka de förväntningar och målsom verksamheter sätter i samband med investeringen i sitt e-lärande. Studien kommer vidare skildra de uppnådda effekterna respektive de ej uppnådda effekterna som uppstått i samband med e-lärande jämfört med tidigare utbildningsmetoder.  Metod: Denna avhandling bygger på en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer utförs om tio arbetare från Postnord som på något sätt har varit en del av att konstruera sin applikation ”Postnord Learning” och dess användning. Dessa intervjuer ska bidra med ett subjektivt perspektiv till studien. Den kvalitativa metoden tillämpas i syfte att ge deltagarna möjlighet att besvara frågorna utan begränsningar. Studien baseras på ett induktivt tillvägagångssätt med ända mål att tillämpa intervjuerna som primärfokus samt sökandet efter andra teorier som sekundärt fokus i samband med data som presenterats i tidigare studier.  Slutsats: Effekterna som e-lärandet tillför i en verksamhet är kostnad- och tidseffektivitet, förbättrad kompetensutveckling och förmågan att övervaka nivåerna av engagemang före-lärande plattformar. Den negativa effekten som härrör från e-lärande är tekniska barriärer, vilket innebär att de nödvändiga enheterna måste justeras för att e-lärande ska fungera och tillföra verksamhetsvärde. Andra effekter är frikoppling av plattformen, bristande motivation för kompetensutveckling och begränsad sociala interaktioner.

An vier unterschiedlich ausgerichteten Hochschulen in Deutschland wurden im Zuge der Förderprogramme der letzten Jahre Maßnahmen rund um die Digitalisierung der Lehre entwickelt. Alle verfolgten das Ziel, die mediendidaktischen Kompetenzen der Lehrenden weiterzuentwickeln. In einem ersten Schritt wurden aufgrund vergleichbarer Ausgangslagen unabhängig voneinander Unterstützungsangebote mit einem Fokus auf toolorientierte Workshops und E-Teaching Programme entwickelt. Eine intensive Auseinandersetzung mit den bisherigen Erfahrungen und den Bedarfen der Lehrenden führte zu einer Weiterentwicklung mit unterschiedlichen Schwerpunktsetzungen. Wesentlich waren dabei sowohl die gewählte Sozialform (Gruppe versus Individuum) als auch die inhaltliche Ausrichtung (Informationsvermittlung versus Begleitung von Entwicklungsvorhaben Lehrender). Aus Perspektive der hochschul- und mediendidaktisch Beratenden beschreibt jedes der vier – durch die Kombination dieser beiden Dimensionen – definierten Felder einer Matrix eine spezifische Rolle und damit auch ein Bündel relevanter Anforderungen und zu entwickelnder Kompetenzen. Diese wurden in zwei Workshops genutzt, um den kollegialen Austausch im Sinne einer Community of Practice zu fokussieren.

Problem: Digitization has contributed to an impact that is not just about technological evolution but rather a social and industrial revolution driven by consumers, where technological innovations are happening at a rapid pace. This means that companies need to “change” and keep up with the digital trend by daring to invest in new digital tools and develop the skills of their employees in order to primarily be able to remain competitive and contribute to efficiency. According to previous research, changes within companies are challenging and difficult to handle. Many companies invest in digitization only to "keep up with the market" without knowing exactly how a digital tool delivers value and ultimately only becomes costly. Aim: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the impact of digitalization on the business areas of some selected companies in general. Method: In this study, a qualitative research method was used, where semi-structured interviews with a total of five respondents were conducted. The interviews took place with five different companies, active in completely different industries and all interviewees hold managerial positions and are familiar with all business areas within each company. Conclusion: New digital tools lead to success in companies' business areas regarding efficiency from different perspectives. Business areas such as sales, customer service and administrative within the case companies have become more efficiency thanks to digitalization, which has given more time to provide the customers, which in turn has generated increased revenue streams. Success occurs if managers and employees understand and can identify how a digital tool generates added value. It can be stated that digital tools often result in challenges at the implementation stage, which based on the analysis is mainly due to the negative attitude from employees, more specifically senior employees who are not prone to change and are also linked to a lack of understanding of digitization. Finally, it can be stated that digital competence and digital maturity internally lead to better communication, which in turn means increased understanding and identification of how work processes can be made more efficient. / Problem: Digitalisering har bidragit till en inverkan som inte enbart handlar om en teknisk evolution utan snarare en social och industriell revolution som drivs av konsumenter, där de teknologiska innovationerna sker i en snabb hastighet. Detta gör att företag behöver ”förändras” och hänga med den digitala trenden genom att våga investera i nya digitala verktyg och kompetensutveckla sina medarbetare i syfte att primärt kunna förbli konkurrenskraftiga och bidra till effektivitet. Förändringar inom företag är enligt tidigare forskning mycket utmanade och svåra att hantera. Många företag investerar i digitalisering enbart för att ”hänga med marknaden” utan att veta exakt hur ett digitalt verktyg levererar värde och i slutändan bara blir kostsamt. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring digitaliseringens inverkan på några utvalda företags affärsområden i största allmänhet. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts, där semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter genomfördes. Intervjuerna har ägt rum med fem olika företag, verksamma inom helt olika branscher och samtliga intervjuade besitter chefspositioner och är insatta inom samtliga affärsområden inom respektive företag. Slutsats: Nya digitala verktyg leder till framgångar inom företagens affärsområden i form av effektivisering ur olika perspektiv. Affärsområden såsom sälj, kundservice och administrativt inom fallföretagen har effektiviserats tack vare digitaliseringen vilket har gett mer tid till att tillhandahålla och serva kunderna vilket i sin tur har genererat ökade intäktströmmar. Framgångarna sker om ledarna och medarbetarna förstår och kan identifiera hur ett digitalt verktyg genererar ett mervärde. Det kan konstateras att digitala verktyg oftast resulterar i utmaningar vid införandestadiet vilket utifrån analysen främst beror på den negativa inställningen från medarbetarna, mer specifikt seniora medarbetare som inte är benägna till förändring och kopplas även till avsaknad av förståelse för digitalisering. Slutligen går det att konstatera att digital kompetens och digital mognad internt leder till bättre kommunikation som i sin tur innebär ökad förståelse och identifiering av hur arbetsprocesser kan effektiviseras.

Preschool workteams, must continuously and systematically monitor children's development and evaluate the opportunities the education offers for children to develop and learn in accordance with the curriculum. This qualitative study deals with reflection from a socio-cultural perspective where differences between individual reflection and collective workteam reflection are examined in relation to the preschool's work with quality and operational development. The participants consist of two workteams containing three people. They have completed an activity and then answered a questionnaire representing the individual reflection, as well as participated in a focus group interview, which represents the collective workteam reflections. By investigating how appropriation, internalization, proximal development zone and scaffolding are made possible in different reflection contexts based on the current discursive practices for the reflection, the competence development that becomes relevant can be made visible. The tools are also important factors for how reflection becomes competence developing. The result shows that the collective workteam reflections enable a more extensive content where more aspects of the same topic are covered. The workteams also have the opportunity to share experiences and knowledge, but are less likely to identify gaps in their own knowledge. The discursive practices, as well as the tools used, have consequences for the content that is dealt with in the reflection. These collective workteam reflections have a higher quality in comparison to the individual reflections and prove to be significant for the work with quality and operational development in the preschool. / Arbetslag i förskolan ska kontinuerligt och systematiskt följa barns utveckling och utvärdera de möjligheter utbildningen erbjuder för att barn ska utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. Denna kvalitativa studie behandlar reflektion utifrån ett sociokulturellt perspektiv där skillnader mellan individuell reflektion och gemensam arbetslagsreflektion undersöks i relation till förskolans arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Deltagarna består av två arbetslag med tre personer i varje, där de har genomfört en aktivitet för att sedan svara på ett frågeformulär som representerar den individuella reflektionen, samt deltagit i en fokusgruppintervju, som representerar de gemensamma arbetslagsreflektionerna. Genom att undersöka hur appropriering, internalisering, proximal utvecklingszon, scaffolding möjliggörs i olika reflektionssammanhang utifrån de diskursiva praktiker som råder för reflektionstillfället, kan den kompetensutveckling som blir aktuell, synliggöras. Redskapen tas också upp som viktiga faktorer för hur reflektionen blir kompetensutvecklande. Resultatet visar att de gemensamma arbetslagsreflektionerna möjliggör för ett mer omfattande innehåll där fler aspekter av samma ämne tas upp. Arbetslagen har också möjlighet att dela med sig av erfarenheter och kunskaper, men är mindre benägna att identifiera brister i sin egen kunskap. De diskursiva praktikerna, samt redskapen som används får konsekvenser för det innehåll som behandlas i reflektionen. Dessa gemensamma arbetslagsreflektioner har en högre kvalitet i jämförelse med de individuella reflektionerna och visar sig betydelsefulla för arbetet med kvalitets- och verksamhetsutveckling i förskolan.

Bakgrund: För att företag ska överleva på lång sikt är det nödvändigt att de är lönsamma. Ett sätt för företag att utvecklas är genom att inkorporera kärnkompetens som strategi iföretaget och flertalet tidigare studier har bekräftat att kärnkompetens har en positiv påverkanpå lönsamhet. Inom revisionsbranschen är kompetens den viktigaste resursen och kan därmedvara en faktor som påverkar revisionsbyråernas lönsamhet. Denna studie fokuserar på densvenska arbetsmarknaden eftersom det existerar hög konkurrens om kompetens i Sverige ochav diverse skäl är olämpligt att undersöka flera länder samtidigt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga kompetensers vidare effekt pårevisionsbyråerna genom att ta reda på hur sambandet mellan lönsamhet och kärnkompetensser ut samt undersöka möjliga anledningar för sambandet. Teori: Inom den teoretiska referensramen definieras begreppen företagsprestation,kompetens och kärnkompetens samt de tillämpade teorierna, agentteorin och resursbaseradteori, presenteras. Begreppen och agentteorin leder fram till hypoteser. Metod: Undersökningen tillämpar två statistiska analyser, multipel linjär regression (MLR)och Spearmans rangkorrelation (SRK). MLR användes för att se hur sambandet ser ut ochSRK för att undersöka och förklara sambandet. Slutsats: Resultatet visar att 5 av 17 kompetenser har ett signifikant samband medlönsamhet, varav tre positiva och två negativa. Kompetensutveckling och hur viktiga de anseskunde förklara sambandet för vissa kompetenser och andra inte. Resultatet kan gerevisionsbyråerna en förståelse för hur de ska ta strategiska val kring byråns kärnkompetensoch vilka som behöver större fokus. / Background: It is necessary for a firm to be profitable if the firm wants to survive longterm. One way to grow is to incorporate core competence as a business strategy and previousstudies have confirmed that core competence has a positive effect on profitability. Within theauditing industry competence is the most important resource and can therefore be a factor thatinfluences the firm’s profits. This study examines the Swedish industry since competence ishighly sought after in the Swedish auditing job market, and for several reasons it is unsuitableto study more than one country at the same time. Purpose: The purpose of this study is to understand what effect competence has on auditingfirms by looking at the relationship between profitability and core competence and explainpossible reasons for the relationship. Theoretical perspective: In the theoretical perspective the terms firm performance,competence, core competence are defined and the applied theories, agency theory andresource based theory, are presented. The terms and agency theory lead to formulation ofhypotheses. Method: The research applied two statistical analyses, multiple regression and Spearman’srank correlation. The multiple regressions showed the relationship and Spearman’s rankcorrelation was used for possible explanations for the relationship. Conclusion: The result shows that 5 out of 17 competencies have a significant relationshipwith profitability, whereof three of them are positive and two are negative. Competencedevelopment and importance can explain some of the competences’ relationship to profitsand others not. The results can give firms the knowledge about competencies and enablethem to make strategic decisions about the firm’s core competence and which ones that needmore focus.

1990 började Eric Mazur, professor vid Harvard University, att använda sig av vad som idag blivit känt som flipped classroom. Han ville testa ett nytt sätt att undervisa. Det han provade var att få studenterna att läsa kursboken innan de kom till klassrummet. Väl i klassrummet fick studenterna utnyttja den inlästa kunskapen för att befästa kunskaperna. I denna rapport undersöks hur företag jobbar med att öka den interna kompetensen genom utbildning. Syftet är att undersöka huruvida flipped classroom är en utbildningsmetod som kan höja nivån på den kompetensutveckling som företag bedriver. De teorier som arbetet grundar sig på är främst Jack Mezirows arbete om hur vuxna lär sig och vad som krävs av en kursledare för att lärandet ska bli lyckat, samt Knud Illeris arbete om hur kunskap förvärvas av individen. Kompetens är ett begrepp som grundar sig i Aristoteles fronesis, som ungefär betyder praktisk klokhet. Idag finns ingen exakt definition av begrepp utan olika instanser tillskriver begreppet olika innebörd. Insamlingen av data har skett genom att göra deltagande observationer av utbildningar som gavs av det undersökta företaget; genom att studera interaktionsmönster på de observerade utbildningarna; genom enkätstudier i samband med de observerade utbildningarna; genom fokusgruppssamtal; genom intervjuer samt studie av tidigare kursutvärderingar. Resultatet av detta visar på att kursdeltagarna upplever att det behöver ges mer utrymme för diskussioner och övningar. Deltagarna upplever att tiden behöver användas bättre för att täcka in det som är menat att gås igenom. Kursdeltagarna anser också att det behövs mer erfarenhetsutbyten samt att utbildningens ämne på ett tydligare sätt behöver förankras och relateras till deltagarnas arbete och verklighetssituation. Denna studie visar att flipped classroom är en metod som skulle kunna användas för att få kursdeltagarna mer aktiva och därigenom facilitera ett bättre och effektivare lärande. Detta skulle kunna gynna företaget ekonomiskt. Under studien har det framkommit att ett framtida forskningsområde är hur företag validerar kunskap hos anställda som genomgått en utbildning. / Eric Mazur, professor at Harvard University, began in 1990 using what would later become flipped classroom. He wanted to try a new method in teaching. He let the students read from the textbook in advance of a lecture so that when they came to class they were all prepared. The students would then work with practical exercises in the classroom where they got to apply the beforehand studied material. This report seeks to investigate how companies work with increasing the internal competence through education. The main purpose of the report is to evaluate the potential of flipped classroom as a method for competence development in company environments. The theoretical framework upon which this thesis is build consist mainly of Jack Mezirow and his work about adult learning and how to successfully educate adults, and Knud Illeris’s work on how knowledge is acquired by the individual. Competence as a concept can be traced back to Aristoteles fronesis, which translates approximately to practical knowledge. Today there is no universal definition of competence and different institutions ascribe different meaning to the word. The data was collected by using participating observations on courses given by the evaluated company along with questionnaires that were handed out at the observed courses. This along with interviews and interaction pattern observations at the given courses constituted the result of this thesis. The result of this indicates that the course participants experience a need for more discussions and exercises. The participants experience that time could be used more efficiently to cover the intended material. The result also indicates that there is a desire for more exchange of experience among the participants and the course subject needs to be better anchored and related to each participant’s work and life situation. This study shows that flipped classroom is a method which could be used to make course participant more activated and through that facilitate a better and more effective learning. This would benefit the economy of the company more. It has surfaced during this study that a future area in which there is a need for research is in how company work with validating the acquired knowledge during a course.

Bakgrund: Personalen är ett företags viktigaste resurs och tillgång sägs det ofta i företagsekonomiska diskussioner. Att kunskapsutveckla medarbetare och därmed kunskapsförsörja en organisation är av stor vikt av olika anledningar. Exempelvis är kunskapsutveckling avgörande för att en organisation ska förbli legitim på respektive marknad, att förbli en attraktiv arbetsgivare samt att förse medarbetare med kunskap för att undvika onödiga kostnader. Effekterna av kunskapsutvecklande insatser från organisatoriskt perspektiv är att dessa förmodligen skall ha en viss påverkan på organisationens framgång och resultat. Att studera hur mycket av dessa kunskapsutvecklande insatser som faktiskt kommer företagen till gagn är relevant och av vikt för flertalet intressenter då det är mycket resurskrävande för organisationerna som möjliggör dessa insatser. Syfte och metod: Syftet med studien är att bidra till att öka kunskapen om vilka organisatoriska faktorer som påverkar överföringen av kunskap från utbildningar till den utbildades arbetsmiljö. Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri genomfördes tio semistrukturerade intervjuer. Teori: Den teori som legat till grund för studien är transformationsprocessen och mer specifikt Grossman och Salas (2011) modell. Resultat och slutsats: Kunskapen om hur organisationen bäst utformar de organisatoriska faktorerna för att underlätta för kunskapsöverföring från lärmiljö till arbetsmiljö är svår att kommunicera internt. Medvetenheten inom organisationen om hur faktorerna påverkar överföring av kunskap existerar på övergripande nivå, dock visar resultatet att det finns en skillnad mellan hur organisationen arbetar och hur densamma ämnar arbeta.

Society, including the education system and labor market, is constantly evolving, placing demands on career counselors to continuously develop their skills and stay up to date with these changes. Previous research has relatively little information on how career counselors in Sweden themselves experience professional development. Hence, the purpose of this study is to explore the experiences of professional development among career counselors in municipal primary and secondary schools. The study adopts a qualitative approach through interviews with six practicing career counselors. To investigate the purpose, two research questions have been formulated: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of themselves and their colleagues on their professional development? And: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of external factors on their professional development? The empirical data has been analyzed using Illeris' formula of competence and Patton and McMahon's STF-model. The analysis reveals that career counselors have a natural or acquired curiosity to learn more things. It was found that career counselors receive the greatest support and can discuss questions about new relevant professional development within their network. The analysis also indicates that career counselors may need more guidance from policymakers regarding their professional development to maintain a high quality. / Samhället, inklusive skola och arbetsmarknad, är i ständig förändring vilket ställer krav på studie- och yrkesvägledare att kompetensutveckla sig och att hålla sig ajour med dessa förändringar. I tidigare forskning finns det relativt lite forskat på hur studie- och yrkesvägledare i Sverige själva upplever kompetensutveckling. Därifrån kommer syftet med denna studie; att utforska vilka upplevelser av kompetensutveckling studie- och yrkesvägledare har inom kommunal grund- och gymnasieskola. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av sex verksamma studie- och yrkesvägledare. För att undersöka syftet har det formulerats två forskningsfrågor; hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att de själva och deras kollegor påverkar deras kompetensutveckling? Samt: Hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att externa faktorer påverkar deras kompetensutveckling? Genom Illeris kompetensformel och Patton och McMahons STF-modell har empirin analyserats. I analysen framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en naturlig eller inlärd nyfikenhet att lära sig fler saker. Det visade sig att studie- och yrkesvägledare har störst stöd och kan bolla frågor kring ny relevant kompetensutveckling via sitt nätverk. Analysen visade även att studie- och yrkesvägledare kan behöva en större styrning från politiker gällande deras kompetensutveckling för att hålla en hög kvalitet.