As the world changes, the European Parliament   and the Swedish Government have decided to digitize the school system. The   implementation of digitalization in the Swedish school system is supposed to   take place in a short period of time. In the subjects of mathematics and   technology, the teachers are supposed to use programming in their teaching.   Programming is a subject in which most teacher lack knowledge and they are   the ones who will ultimately introduce programming into their classes. This   report examines the needs of the teachers in relation to the plans of the   school management and the plans of the municipality, regarding the   introduction of programming in mathematics and technology education.     The report is based on a qualitative   cross-sectional study during the time period for the introduction in the   Swedish school. The information was obtained via semi-structured interviews   with three teachers and a school leader at one school, as well as a   digitization strategist, in a local municipality to Stockholm. The school and   municipalities were chosen by stratified selection combined with the   proximity principle and the material was analyzed by deductive thematic   analysis.   The study shows that many interacting factors   affect the teachers' introduction of programming in teaching. These factors   are external influencing factors such as government decisions, curricula and   the municipality's digitization strategies, but also school management   decisions, functioning technology and infrastructure. Tools such as teaching   aids, concerns about lack of time through the introduction of another element   in teaching and the need for competence development are also important   factors that influence the introduction of programming in mathematics and   technology teaching. The teachers are largely dependent on competence   development as they are now expected to teach in what they feel to be an   almost entirely new topic.   The following factors that, according to this   study, will benefit the teachers in their introduction of programming in   teaching is as follows. An opportunity to get education in programming and   time for teachers to joint reflection and discussion about teaching in   programming, preferably both in the municipality and in their own school.   Clear information on how the teachers 'continuing education should go and   what requirements are placed on them, but also help in relation to the   increased amount of content in the teaching could also improve the teachers'   opportunities. Finally, support in finding tools which can help teachers to   use programming in mathematics and technology teaching would be helpful to   the teachers. / Förändringar i omvärlden har   lett till att Europaparlamentet och Sveriges regering har beslutat att   digitalisera undervisningen i skolan. Införandet i den svenska skolan sker   under en kort tidsperiod och i ämnena matematik och teknik skall lärarna använda   programmering i sin undervisning, ett ämne i vilket de flesta saknar kunskap.   Lärarna är de som ytterst skall införa programmering i undervisningen och   denna rapport undersöker lärares behov i förhållande till skolledning och   kommuns planer gällande programmeringens införande i matematik- och   teknikundervisning.   Rapporten bygger på en   kvalitativ tvärsnittsstudie under tidsperioden för införandet i den svenska   skolan. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer med tre   lärare och en skolledare på en skola, samt en digitaliseringsstrateg, i en   kranskommun till Stockholm. Skolor och kommun valdes genom stratifierat urval   kombinerat med närhetsprincipen och materialet analyserades genom deduktiv   tematisk analys.   Studien visar att många   samverkande faktorer påverkar lärarnas införande av programmering i   undervisningen. Dessa faktorer är yttre påverkansfaktorer som   regeringsbeslut, läroplaner och kommunens digitaliseringsstrategier, men även   skolledningsbeslut, fungerande teknik och infrastruktur. Verktyg som   läromedel, oro kring tidsbrist genom införande av ytterligare ett moment i   undervisningen och behov av kompetensutveckling är också viktiga faktorer som   påverkar införandet av programmering i matematik- och teknikundervisningen.   Lärarna är till största delen beroende av kompetensutveckling då de nu   förväntas undervisa i vad några av respondenterna kallar nästan ett helt nytt   ämne.   De faktorer som enligt denna   studie skulle vara positiva för lärarnas införande av programmering i   undervisningen är möjlighet till fortbildning i programmering och tid för   lärare till gemensam reflektion och diskussion kring undervisning i   programmering. Tydlig information om hur lärarnas fortbildning skall gå till   och vilka krav som ställs på dem, men även hjälp med att förhålla sig till   den ökade mängden innehåll i undervisningen skulle även kunna förbättra   lärarnas möjligheter. Till sist skulle stöd kring vilka verktyg som finns   till förfogande för programmering i matematik och teknikundervisning vara   lärarna till hjälp.

Studiens syfte har varit att undersöka och få en förståelse för hur tjänstemän på ett medelstort företag värderar och motiveras till kompetensutveckling. Vi har vidare velat undersöka utifrån chefernas reflektioner företagets behov och vilka möjligheter kompetensutveckling kan innebära för individen och organisationen. Metoden som användes har varit en kvalitativ metod och det empiriska materialet har erhållits genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta respondenter, två chefer och sex tjänstemän. Studiens resultat analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk som ansågs relevanta för undersökningsområdet. Resultatet visade att respondenterna var positiva till kompetensutveckling. Det som också framkom var att det som respondenterna värderade mest inom området kompetensutveckling var kompetensutbytet som skedde mellan företagets anställda. Det har utifrån resultatet framkommit att det kompetensutbyte som skedde inom organisationen, varit det som givit de anställda mest värde vid kompetensutveckling. Ytterligare satsning inom området har kunnat leda till ett ökat kompetensutbyte inom verksamheten. / The purpose of the study has been to investigate and gain an understanding of how officials at a medium-sized company value and motivate their skills development. We also wanted to investigate, based on the managers' reflections, on the company's needs and what opportunities development of skills can mean for the individual and the organization. The method that has been chosen is a qualitative method and the empirical material was obtained through semi-structured interviews. Eight respondents, two managers and six officials participated in the study. The study's results were analyzed using previous research and theoretical frameworks that were considered relevant to the study. The results showed that the respondents were positive about competence development. What also emerged, was that the respondents valued most in the area, was the exchange of skills that took place between the company's employees when developing skills. Based on the results, it has emerged that the exchange of skills in the organization, has been what has given the employees the most value in competence development. Further investment in the area has been able to lead to an increased exchange of skills within the business.

Testing and analysis of measurement data is a major part of the workday for development engineers within the section Fluid and Emission Treatment to assure the quality of products developed by Scania CV. The ineluctable variation and therefore uncertainty of results can be quantified and discussed with the use of statistical methods. The overall objective of this study is to examine how the competence of development engineers can be improved within the area of statistics. This has been done by relating the concept of competence with the use of statistical methods to analyse experimental data and by investigating which factors that influence the competence of the engineers. Observations of the daily operations, interviews and a focus group with development engineers and a workshop with management personnel, has been used as research methods in this study. The results show that the desired competence, from the perspective of the individual, consists of knowledge, motivation and support. It is important that none of these parts are neglected when the competence of engineers is to be strengthened. The demand of statistical analysis by management and decision makers is a factor that has been shown to have great influence on the competence of development engineers. The competence of development engineers is also influenced by which tools and other types of support the organisation offers. The conclusion is that competence development is more comprehensive than a one-time-effort, as for example a short course, since the competence needs to be maintained and develop as the business evolves. A continuous support from the organisation would probably contribute to a more active development of competence. Knowledge sharing between colleagues on internal digital platforms has great potential and could be a component of a continuous support for the development engineers. / Provtagningar och analys av mätdata är en stor del av utvecklingsingenjörernas arbetsvardag inom sektionen Fluid and Emission Treatment för att säkerställa kvalitén på de produkter som Scania CV AB utvecklar. Den ofrånkomliga variationen och därmed osäkerheten i resultat kan kvantifieras och diskuteras med statistiska metoder. Syftet med denna studie är att undersöka hur utvecklingsingenjörernas kompetens inom statistikämnet kan förstärkas. Detta har gjorts genom att relatera kompetensbegreppet till användningen av statistiska metoder för att analysera experimentella data samt utreda vilka faktorer som påverkar ingenjörens kompetens. Observationer av verksamheten, intervjuer och en fokusgrupp med utvecklingsingenjörer samt en workshop med personer i ledande befattning har använts som forskningsmetod i studien. Resultatet visar att den önskade kompetensen, ur individens perspektiv, består av tre delar, kunskap, motivation och stöd. Det är viktigt att ingen av dessa delar bortses ifrån när ingenjörernas kompetens ska utvecklas. Efterfrågan av statistiska analyser från chefer och beslutsfattare är en faktor som har visat sig ha stor påverkan på utvecklingsingenjörernas kompetens. Vilka hjälpmedel och övriga stöd som erbjuds från organisationen har även stor inverkan på kompetensen. Slutsatsen är att kompetensutvecklingen är mer omfattande än en punktinsats, som exempelvis en kort kurs, eftersom kompetensen måste underhållas samt utvecklas vartefter verksamheten utvecklas. Ett kontinuerligt stöd från organisationen bidrar sannolikt till en mer aktiv kompetensutveckling. Kunskapsdelning mellan kollegor via interna digitala plattformar har stor potential och skulle kunna utgöra en del av ett kontinuerligt stöd för utvecklingsingenjörerna.

Dieser Beitrag gibt Antworten auf die Frage, wie sich neben dem Vermitteln von fachspezifischem Wissen auch Kompetenzen wie Werteorientierung, soziale, ökonomische und ökologische Nachhaltigkeit im Handeln und Entscheiden, Team- und Kooperationsfähigkeit, systematisch-methodisches Vorgehen und Planungsfähigkeit bei den Studierenden anregen lassen. Hierbei werden zum Beispiel die Methoden des „Service Learning“ und des „Lernens durch Lehren“ anhand einer beispielhaften Lehrveranstaltung angewendet. Diese verbindet in innovativer Weise die verschiedenen Themenschwerpunkte des Projektmanagements und des Blue Engineerings mit dem Verständnis für High-Tech-Technologien im Kontext der Industrie 4.0.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares ställningstaganden och erfarenheter av elevers digitala skrivande och skrivande för hand i svenskämnet. För att genomföra studien intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Den insamlade datan analyserades med hjälp av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet med de två begreppen mediering och scaffolding. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna använder sig olika mycket av digitalt skrivande och skrivande för hand i sin undervisning. En positiv aspekt som lärarna lyfter om det digitala skrivandet är möjligheten till redigering av texter. Lärarna i studien nämner även att det finns nackdelar med att låta eleverna skriva digitalt, som till exempel att det kan uppstå tekniska problem med datorer. Flera av lärarna anser att det är viktigt att låta eleverna skriva för hand för att utveckla en läslig handstil. Alla tar upp att eleverna tycker att det är jobbigt att skriva för hand och bygger därför upp ett motstånd som en negativ aspekt av detta skrivsätt. Resultatet visar även att samtliga lärare har fått fortbildning i användandet av digitala verktyg. Flera lärare uttrycker dock att den kunskap de har i digitala verktyg i undervisningen främst är eget inhämtande av kunskap, vilket signalerar att kunskap i digitalt skrivande inhämtas från annat håll än fortbildning.

Kompetensutveckling sker hela tiden i en organisation, både direkt och indirekt. Med direkt kompetensutveckling menas lärarledda kurser och aktiviteter och med indirekt menas den dialog som sker mellan medarbetare. För att arbeta systematiskt med kompetensutveckling krävs det att organisationen följer upp och mäter processen. Studiens syfte var att hitta mätetal och arbetssätt för att Färjerederiet ska kunna systematiskt följa upp kompetensutvecklingsprocessen. I studiens forskningsfrågor ingick det även att undersöka hur medarbetare kan motiveras av kompetensutveckling för att öka lärandet och överförandet av kunskap till den dagliga verksamheten. För att svara på studiens frågeställningar har teorier om offensiv kvalitetsutveckling, kompetensutveckling samt en modell för mätning av effekterna av kompetensutveckling redovisats. Studien är av kvalitativ karaktär med ett deduktivt arbetssätt. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer, enkätundersökning samt dokumentgranskning. Resultatet av studien presenterades i form av en PDSA-cykel där processens olika steg har undersökts. Efter genomförd studie konstaterades att Färjerederiet behöver implementera de rekommenderade mätetalen och ett arbetssätt för att arbeta med ständiga förbättringar i kompetensutvecklingsprocessen. För att motivera medarbetarna till kompetensutveckling drogs slutsatsen att Färjerederiet kan involvera medarbetarna mer i utformningen av utbildningarna för att fånga upp det behov som finns i kompetensutvecklingen. / Competence development occurs regularly within organizations, both directly and indirectly. Direct competence development refers to teacher-led courses and activities, whilst indirect competenceactivities describes the dialogues between colleagues. For anorganization to work systemically with competence development, it is essential that they follow up and measure the process. The purpose of this study was to find performance indicators and methods for Färjerederiet to systemically follow up their competence development process. Furthermore, the study also aimed to research how employees could be motivated to develop their competences so that the transferof knowledge could increase within the organization. For the purposeof answering the research questions the following areas of theory were utilized: total quality management, competence development and a model for measuring the effects of competence development. A qualitative and deductive research method was the foundation of the study, and the methods of data collection were as follows: interviews, surveys and document research. The results of the study were presented in the form of a PDSA-cycle where the different stages were researched, the resulting conclusion was that Färjerederiet needs to implement the recommended performance indicators and work procedures to improve their competence development process. In regards to motivating the employees, the proposed solution is for the management staff to include the employees in the process of constructing the courses.

This study sets out to explore English teachers’ perceptions of aspects concerning theirworkplace and collegial collaborations. At the present time in Sweden, there is a need fornew qualified teachers, and furthermore, a considerable amount of the current teachersemployed are considering resignation. This has resulted in that many unlicensed teachers,who are not properly qualified, have been hired. In some schools, this has causedcompetence development to stagnate, having teachers rely more on getting through theirwork-days rather than to develop the quality of their teaching. Furthermore, reports havesurfaced that reveal heightened stress levels, and workload to be causing more sick leaveand burnout. However, a concept called collective efficacy, have been found to countermany of these issues. By prioritizing collective collaboration and efforts that are wellstructured and supported by the school leadership, personnel have been shown to improvein both efficacy and well-being. This is why we wanted to examine what perceptionsEnglish teachers had of their current workplace situation, communication, opportunities forcollegial exchanges, supportive measures and competence development in regard toteaching English. The study was conducted using a mixed methods approach. We gathereddata through a questionnaire with 34 respondents, and through semi-structured interviewswith two English teachers. A majority of the teachers in the study were positive to theperception that they collectively could improve student results. They were also positive tothe benefits of collegial exchanges. However, time is frequently identified as the leadingfactor as to why they can not, under ruling circumstances, incorporate more structuredcollegial exchanges. This implies that schools and school leadership would need todedicate both time and to structure formal and functioning meetings for these collegialexchanges at their schools - should they chose an approach such as this.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

The purpose of this study was to answer three questions and to provide in-depth knowledge of how a company in the sales industry works to improve motivation and skills development. The focus of the study is directed with the help of Hertzberg's two-factor theory towards how the company develops competence, how managers motivate their employees and how the competence of the employees is preserved. I used semi-structured interviews at a large company in the sales industry. I then analyzed the results with support from Herzberg's two-factor theory and found patterns in the interviews with the managers and employees about both competence development and motivation. Herzberg's hygiene and motivation factors are the study's analytical tools for seeing what motivates and develops competence within the company.The company I investigated is in the car sales industry and it requires a lot of training, as you cannot sell without knowledge of the cars. The managers said that as a salesperson, you start with a two-week training period and then get a mentor to help you for the first couple of weeks. During the year, suppliers come and hold educational days with the employed sales people so that the knowledge is maintained and renewed. In order to develop, the sales people work with certain longer educations that are partly web-based, but also a few days of education at another location to become certified. Managers also say that they usually eavesdrop on their salespeople when they sell in order to subsequently give feedback, both positive and negative criticism, so that they can develop and become more motivated in their work, this is a good and easy way to train their salespeople to become even better. It also gives managers an opportunity to show that they are there for their employees.The sales people elaborate about the educations they attend continuously and that you get a certificate. They say that it is generous with training at the company, and appreciate the opportunity to develop and it motivates the sales people to continuously develop. They feel that their managers see them and that they have good relationships between colleagues, which also leads to good motivation at work because the relationships are strong and maintained. In the company, there is a high level of knowledge among both salespeople and managers, which shows a unity within the organization, which is positive. A lot of training and the strong relationships within the company affect the motivation and competence increases.  Keywords: employees, competence, knowledge, leadership, sales, competence development, knowledge transfer, motivation, customer relationship, sales competence. / Syftet med denna studie var att besvara tre frågeställningar och att komma med fördjupad kunskap om hur ett företag inom försäljningsbranschen verkar för motivation och kompetensutveckling. Studiens fokus riktas med hjälp av Hertzbergs tvåfaktorsteori mot hur företaget kompetensutvecklar, hur chefer motiverar sina medarbetare och hur kompetensen hos medarbetarna bevaras. Jag använde semistrukturerade intervjuer på ett stort företag i försäljningsbranschen. Jag analyserade sedan resultatet med stöd i Herzbergs tvåfaktorsteori och hittade mönster i intervjuerna med cheferna och anställda om både kompetensutveckling och motivation. Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer är studiens analysredskap för att se vad som motiverar samt kompetensutvecklar inom företaget. Företaget jag undersökte är inom bilförsäljningsbranschen och den kräver mycket utbildning, då du inte kan sälja utan kunskap om bilarna. Cheferna berättade att som säljare börjar man med en två veckors utbildning sedan får de en mentor som hjälp den första tiden. Under året kommer leverantörer och håller utbildningar med de anställda säljarna så att kunskapen uppehålls och förnyas. För att utvecklas jobbar säljarna med vissa längre utbildningar som dels är webbaserade, men också några dagars utbildning på annan plats för att bli certifierade. Cheferna berättar också att de brukar tjuvlyssna på sina säljare när de säljer för att i efterhand kunna ge feedback både positiv och negativ kritik så att de kan utvecklas och bli mer motiverade i sitt arbete, ett bra och enkelt sätt att träna sina säljare att bli ännu bättre. Det ger också cheferna en möjlighet att visa att de är på plats och där för sina anställda. Säljarna berättar om utbildningarna de åker på kontinuerligt och att man får certifikat. De berättar att det är generöst med utbildningar på företaget, och uppskattar möjligheten att utvecklas och det motiverar säljarna att kontinuerligt få utvecklas. De känner att deras cheferser dem och att de har bra relationer kollegorna emellan vilket också leder till bra motivation i arbetet eftersom relationerna är bra och närvarande. I företaget är det en hög kunskapsnivå både hos säljare och chefer, vilket visar en enhet inom organisationen vilket är positivt. Mycket utbildningar och de goda relationerna inom företaget påverkar att motivationen och kompetensen ökar.