Text in German; abstract in German and English / In dieser Studie werden die Auswirkungen von Mentoring zur Förderung von Glaube und Kompetenzen innerhalb des einjährigen Jüngerschaftsprogrammes „Missions Discipleship Training“ von OM Deutschland untersucht. Zum einen wird erforscht, mit welchen Erwartungen die Teilnehmenden zum MDT kommen, zum anderen ihre Wahrnehmung der Mentoringtreffen, deren Inhalte und die Auswirkungen auf die Entwicklung von Glaube und Kompetenzen. Anhand des empirisch-theologischen Praxiszyklus wird sowohl die Planung und Durchführung sowie die Ergebnisse der qualitativen Interviews dargestellt, die mit sieben ehemaligen Teilnehmenden des MDTs geführt wurden. Als Ergebnis des mehrmaligen Kodierens unter Anwendung der „Grounded Theory“ lassen sich fünf Typologien von Teilnehmenden herausarbeiten. Auf der Grundlage der Forschungsergebnisse wurden Praxiskonsequenzen für Mentoring erarbeitet. Die Studie will einen Beitrag zur besseren Umsetzung von Mentoring zur Förderung von Glaube und Kompetenzen in einjährigen Jüngerschaftsprogrammen leisten. / This research project examines the impact of mentoring in a one year discipleship programme, Missions Discipleship Training (MDT) from OM Germany. First, it looks at the expectations of participants at the outset of the programme. Secondly, it explores how participants evaluate mentoring sessions, specifically the content of the sessions and the impact on the development of the faith and competence of participants. Consistent with the empirical-theological praxis cycle the planning, implementation and results of the qualitative interviews of seven former MDT participants are included. A „Grounded Theory“ methodology is employed, resulting in the creation of multiple codes and the classification of the interviewees into five categories. A best practice approach to mentoring is developed based on these research results. This project aims to improve the implementation of mentoring in one year discipleship programs, so that through mentoring participants are encouraged to grow in both faith and competence. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Th. (Practical Theology)

Sjukvården är den arbetsplats som anses vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad stress och har under senare år fått uppmärksamhet inom forskning. Sjuksköterskor rapporterar att de upplever stress för att de inte har tillräcklig kompetens för att kunna hantera sitt arbete. Samtidigt ska arbetsplatsen säkerställa att medarbetare besitter den kunskap som efterfrågas både i nutid och framtid. En arbetsplats som satsar på kompetensutveckling kan bidra till att både kort- och långsiktiga verksamhetsmål uppnås. Syftet med studien var att undersöka upplevd stress i förhållande till behov av kompetens hos sjukvårdspersonal. För att besvara studiens syfte utfördes en kvantitativ enkätundersökning på sjukvårdspersonal från olika avdelningar på sjukhuset, där totalt 56 respondenter deltog i studien. Vidare analyserades resultatet med hjälp av SPSS genom en korrelationsanalys som presenteras genom tabeller skapade med SPSS. I studien mäts behovet av kompetens genom formellt och informellt lärande. Resultatet i studien visar att det fanns ett samband mellan behovet av kompetensutveckling och stress. Sambandet mellan kompetensutveckling och stress grundar sig enbart mellan behovet av formellt lärande och stress, då det inte fanns något signifikant samband mellan behovet av informellt lärande och stress. Slutsatsen av studien är att utökade kompetensutvecklingsinsatser kan resultera i att sjukvårdspersonalen bättre hanterar arbetskrav och att det kan minska upplevd stress. / Healthcare is the workplace that is considered to be particularly vulnerable to work-related stress and has in recent years received attention in research. Nurses report that they experience stress because they do not have sufficient skills to handle their work assignments. At the same time, the workplace must ensure that employees possess the knowledge that is demanded both in the present and in the future. A workplace that focuses on skills development can help achieve both short- and long-term business goals. The purpose of the study was to investigate perceived stress in relation to the requirement in competence of healthcare professionals at a hospital. To answer the purpose of the study, a quantitative survey was carried out on healthcare professionals from various departments of the hospital, in which a total of 56 respondents participated in the study. Furthermore, the results were analyzed using SPSS and also correlation analysis presented by tables created with SPSS. The results of the study show that there was a significant relationship between the need for competence development and stress. The relationship between competence development and stress is based solely on the connection between the need for formal learning and stress, as there was no significant relationship between the need for informal learning and stress. The conclusion of the study is that increased competence development can result in healthcare workers to better manage work demands and may help to reduce the perception of stress.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetstillfredsställelse och relaterbarhet. Detta indikerar att den höga möjligheten till anpassning som arbetssättet medför påverkar arbetstillfredsställelsen positivt, samt att upplevd relaterbarhet har en positiv koppling till autonomi. De utmaningar som studien fann att tillitsbaserad styrning och ledning huvudsakligen medför var processen, arbetssätt samt arbetsförhållanden. / The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in the workplace. While autonomy is positively correlated with both job satisfaction and relatability. This indicates that the high possibility of adaptation that the working method brings has a positive effect on job satisfaction, and that perceived relatability has a positive connection to autonomy. The challenges that the study found that trust-based management mainly contribute to the process, working methods and working conditions.

We are today facing an industrial revolution called Industry 4.0. Earlier in the human history, we have seen multiple industrial revolutions, but only after they actually happened. This is the first time we can see that an industrial revolution is on its way. Witht his knowledge, we have the chance to prepare for this large‐scaled technological change that we are standing in front of. Because of the impact that earlier industrial revolutions had on organizations, we can assume that Industry 4.0, as well, will impact and change work, tasks and the organizations themselves; especially when it comes to new high‐tech knowledge and skills that need to be learnt. Implementation, change, and high‐tech learning, together with a constantly running production can be stressful for anyone involved. For this reason, the purpose of this study is to come up with solutions on how you can facilitate the implementation of Industry 4.0, for employees and in an organizational point of view. We do this by conducting a literature study as well as interviewing organizations within the Swedish manufacturing industry. The structure of the analysis is built upon Lewin’s Three‐stage Model of Change. Here, we discuss and present solutions according to the stage in which they fit during the change process. Additionally, we investigate the concept of gamification as a tool to facilitate change. From our research, we conclude that motivation and engagement are keys in a technological change project such as Industry 4.0. Involvement, transparency and clarity are important aspects to make employees engaged throughout the project. Additionally, we present practical solutions for how organizations can educate their employees within Industry 4.0 techniques, as well as increase their motivation and engagement. / Vi står idag inför en industriell revolution som kallas Industri 4.0. Tidigare i historien har vi sett industriella revolutioner först efter att de inträffat. Det är nu första gången vi kanse att en industriell revolution är på väg. Med denna kunskap har vi idag en möjlighet att förbereda oss för den teknologiska utveckling som vi står inför. På grund av de tidigare industriella revolutionerna och den stora påverkan som de har haft på organisationer, kan vi anta att Industri 4.0 också kommer förändra jobb, uppgifter och organisationer – framför allt när det kommer till den nya teknologiska kunskap som nya maskiner och system kommer kräva av de som använder dem. Implementering, förändring och en hög nivå av teknologiskt lärande, samtidigt som produktionen fortfarande kommer snurra dygnet runt, kan vara stressigt för vem som helst. Därför syftar detta examensarbete till att ta fram lösningar för hur man kan förenkla implementationen av Industri 4.0, ur ett medarbetarperspektiv och för organisationen som helhet. Vi gör detta genom en litteraturstudie och genom intervjuer med organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin. Strukturen på analysen bygger på Lewins trestegsmodell för förändring. Här diskuterar och presenterar vi lösningar enligt vilket steg de passar in i under förändringsprocessen. Vidare utvärderar vi gamification som ett verktyg för att underlätta förändringen. Detta arbete kommer fram till att det viktigaste för att genomföra ett förändringsarbete i denna omfattning är motivation och engagemang från både anställda och ledning. Involvering, transparens och tydlighet är viktiga delar för att göra anställda engagerade genom hela projektet. Vidare presenterar vi lösningar för hur man kan utbilda sina anställda inom Industri 4.0‐tekniker, och även för hur man kan öka motivation och engagemang.

In recent years, generative AI has made significant strides, likely leaving an irreversible mark on contemporary society. The launch of OpenAI's ChatGPT 3.5 in 2022 manifested the greatness of the innovative technology, highlighting its performance and accessibility. This has led to a demand for implementation solutions across various industries and companies eager to leverage these new opportunities generative AI brings. This thesis explores the common operational challenges faced by a small-scale Tech Enterprise and, with these challenges identified, examines the opportunities that contemporary generative AI solutions may offer. Furthermore, the thesis investigates what type of generative technology is suitable for adoption and how it can be implemented responsibly and sustainably. The authors approach this topic through 14 interviews involving several AI researchers and the employees and executives of a small-scale Tech Enterprise, which served as a case company, combined with a literature review.  The information was processed using multiple inductive thematic analyses to establish a solid foundation for the investigation, which led to the development of a Proof of Concept. The findings and conclusions of the authors emphasize the high relevance of having a clear purpose for the implementation of generative technology. Moreover, the authors predict that a sustainable and responsible implementation can create the conditions necessary for the specified small-scale company to grow.  When the authors investigated potential operational challenges at the case company it was made clear that the most significant issue arose from unstructured and partially absent documentation. The conclusion reached by the authors is that a data management system powered by a Retrieval model in a LLM presents a potential path forward for significant value creation, as this solution enables data retrieval functionality from unstructured project data and also mitigates a major inherent issue with the technology, namely, hallucinations. Furthermore, in terms of implementation circumstances, both empirical and theoretical findings suggest that responsible use of generative technology requires training; hence, the authors have developed an educational framework named "KLART".  Moving forward, the authors describe that sustainable implementation necessitates transparent systems, as this increases understanding, which in turn affects trust and secure use. The findings also indicate that sustainability is strongly linked to the user-friendliness of the AI service, leading the authors to emphasize the importance of HCD while developing and maintaining AI services. Finally, the authors argue for the value of automation, as it allows for continuous data and system updates that potentially can reduce maintenance.  In summary, this thesis aims to contribute to an understanding of how small-scale Tech Enterprises can implement generative AI technology sustainably to enhance their competitive edge through innovation and data-driven decision-making.