For many years, camera surveillance has been used for crime prevention purposes in public places, but also in vulnerable areas. However, the use of camera surveillance has in many cases been complicated in connection with, among other things; privacy, exercise of power and segregation. This is a study on camera surveillance in vulnerable areas with a demarcation point to the city of Uppsala and Västerås. The purpose of this study is to see how the inhabitants of the vulnerable areas, actually experience camera surveillance in vulnerable areas. The study also aims to see what intentions are behind camera surveillance in the vulnerable areas of Uppsala and Västerås. The choice of method is based on a qualitative study in the form of semi-structured interviews with a total of ten respondents, eight of whom are residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås and two of the respondents are municipal employees from Uppsala and Västerås municipality. The two respondents with municipal employment have different years of experience in surveillance, security and crime prevention. The data analysis has been in the form of both an inductive and deductive analysis where different themes have been used to clarify the results. The selection of the different themes has been based on both the theoretical framework and the collected data. It turned out that for the research question; “How is camera surveillance in vulnerable areas perceived by residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” there were varied responses in certain occasions, for different categories. Some of the respondents saw the good of camera surveillance, while others saw it as an offensive and sometimes unnecessary measure. For the supplementary side-to-side question; “What are the intentions behind camera surveillance in vulnerable areas in Uppsala and Västerås?" the two municipal respondents had similar answers; camera surveillance aimed to reduce crime, especially drug sales, which both respondents mentioned. / Kameraövervakning har i många år använts i brottsförebyggande syfte på allmänna platser, men även i utsatta områden. Dock har användningen av kameraövervakningen i många fall varit komplicerad i samband med bland annat den personliga integriteten, maktutövning och segregation. Därmed handlar föreliggande studie om kameraövervakningen i utsatta områden med avgränsning till Uppsala och Västerås stad. Syftet med föreliggande studie är att se hur invånarna i de utsatta områdena, faktiskt upplever kameraövervakningen i utsatta områden. Studien syftar även till att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås. Valet av metod grundar sig på en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter, varav åtta är invånare från utsatta områden i Uppsala och Västerås och två av respondenterna är kommunanställda från Uppsala- och Västerås kommun. De två respondenterna med kommunanställning har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. Dataanalysen har varit i form av både en induktiv samt deduktiv analys där olika teman har använts för att tydliggöra resultatet. Urvalet för de olika teman har grundat sig på dels det teoretiska ramverket och dels det insamlade datamaterialet. Det visade sig att för forskningsfrågan; ”Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?”  varierade svaren i vissa tillfällen, för olika kategorier. Vissa av respondenterna såg det goda med kameraövervakningen, medan andra såg det som en kränkande och ibland onödig åtgärd. För den kompletterande bifrågan; ”Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?” gav de två kommunanställda respondenterna liknande svar; kameraövervakningen syftade till att minska på brottsligheten, framförallt narkotikaförsäljning, som båda respondenterna tog upp.

People living with honor-related violence and oppression has in many cases a limited room for maneuver. Even though it exists several organizations today that work to support vulnerable people in Sweden, the problems remain. The present study aims to examine Swedish located and thereby obtain an increased knowledge and a deeper understanding of the organizations work and their crime prevention efforts against honor-related violence and oppression. The study conducted qualitative semi-structured interviews with five different organizations, all of which worked with support and protection efforts for people who are exposed to honor-related violence and oppression. The results showed that the context of honor is governed by patriarchal societal that are reproduced for generations. As, according to the context of honor, it is of great importance that women follow the group’s norms, it leads to women being most exposed to the problem. Therefore, should more organizations develop preventive measures towards changing attitudes of the perpetrator. At last, the results showed that more knowledge is required to be able to create more long-term efforts that prevent the emergence of honor-related violence and oppression. / Personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck har i många fall ett begränsat handlingsutrymme. Trots att det idag finns flera verksamheter som arbetar med att stödja personer som är utsatta i Sverige, kvarstår problematiken. Den föreliggande studien syftar till att undersöka svenskbelägna verksamheter och därigenom erhålla en ökad kunskap och en djupare förståelse om verksamheternas arbete och deras brottspreventiva insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika verksamheter som alla arbetade med stöd- och skyddsinsatser till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visade att hederskontexten styrs utifrån patriarkala samhällsstrukturer som reproduceras i generationer. Då det enligt hederskontexten är av stor vikt att kvinnor efterföljer gruppens normer leder det till att kvinnor blir mest utsatta för problematiken. Därför bör fler verksamheter utveckla förebyggande insatser mot att förändra attityderna hos gärningspersonen. Slutligen krävs mer kunskap för att kunna skapa långsiktiga insatser som förhindrar uppkomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.

Syftet med studien var att undersöka polisanställdas attityd kring forskning och evidensbaserade polisiära metoder inom det brottsförebyggande arbetet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med 9 poliser och analyserade dessa med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att delar av evidensbaserade metoder gick att återfinna i Polisens arbete, framförallt Problem Oriented Policing och Community Oriented Policing. Dock fanns varken struktur i hur metoderna används eller kunskap i hur metoderna fungerar. De intervjuade poliserna efterfrågade forskning och menade att forskning gärna får ta större plats för att kunna utveckla arbetet och göra det mer effektivt. / The aim of the study was to examine police officers’ attitudes towards research and evidence-based methods of policing in the field of crime prevention. We conducted semi-structured interviews of 9 police officers’ and performed a qualitative content analysis. Our results showed that the police are using parts of evidence-based methods, specifically Problem Oriented Policing and Community Oriented Policing. There were no organization around which methods were used and no knowledge about how the methods work. The police interviewed wanted research to play a larger role in their work and believed incorporating research would make their crime-prevention work more effective.

Sätra är en stadsdel i Gävle kommun som byggdes under miljonprogrammet. När Sätra byggdes var många av byggnaderna standardiserade för kostnadseffektivitet. Stadsdelen har idag ett rykte med brottsproblematik och otrygga invånare, allra mest kvinnorna. Syftet med denna studie är att ta reda på om standardiseringen har påverkat tryggheten hos Sätras kvinnliga invånare negativt. Målet är att ta fram ett förslag på hur Sätra kan förbättra tryggheten. Med detta tas gestaltningsförslag fram på otrygga platser för att visualisera hur tryggheten kan förbättras med fysisk utformning. För att genomföra detta arbete har då en multimetod applicerats. Den första metoden för att samla kvalitativa data var genom platsanalyser på studieområdet. Där utfördes tre platsanalyser: en på dagen, en på kvällen och en igen på dagen för att samla ytterliga information. Sedan skickades en enkät ut till Sätraborna för att samla in deras åsikter. De fick även svara hur trygg eller otrygg de känner sig på vissa platser för att peka ut vilka av dessa platser som är mest otrygga. De platserna kunde sedan analyseras mer för att ta reda på vilka faktorer som de har gemensamt för att kunna identifiera vad som påverkar tryggheten. Detta data användes för att skapa en heatmap. Genom brottsdata insamlat från polisen kunde en heatmap för brottsplatser skapas och jämföras med otrygghetskartan. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs förslag fram på hur dessa otrygga platser kan förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten var 48 kvinnor av 61 respondenter, så enkäten representerar inte vad hela Sätra tycker tillräckligt. Tack vare teori och hjälp från en expert inom ämnet kunde trots allt resultatet valideras. Faktorer som kan påverka tryggheten är belysning, siktlinjer, naturlig övervakning, rykte, image, underhåll och mänsklig aktivitet. Sätra har flertal av dessa listade faktorer, men belysning, underhåll, siktlinjer och ett stärkt samfund är det som saknas mest. Ryktet är även en influerande faktor, som med hjälp av en bättre image och gemenskap i stadsdelen kan stärka tryggheten. Det finns många olika faktorer kring trygghet och säkerhet som är svåra att besvara i ett examensarbete. Men den tydligaste slutsatsen att dra efter denna studie är att Sätra Centrum och de intilliggande områdena är i stort behov av underhåll, bättre belysning och ett förstärkt samfund med hjälp av bättre image.Nyckelord: / Sätra is a district in Gävle municipality in Sweden, which was built during the Million Programme. When Sätra was built, many of the buildings were standardised for cost effectiveness. The district has today a bad reputation with crime problems and citizens who feel unsafe, particularly the women. The aim of this study is to find out if the standardization has negatively affected the perceived safety of Sätra’s female inhabitants. The objective is to bring forth a suggestion on how Sätra can improve the perceived safety of the area, and to create a design proposal on how these areas can improve through physical design. To accomplish this objective a multi method have been applied. The first method was site analysis on the study area, which of three were carried through two on during daytime and one during the evening. A survey was also sent out to habitants of Sätra to collect their opinions on the matter. They also had to answer how safe or unsafe they felt on different picked out places to analyse which components the unsafe areas have in common. This data was also used to make a heat map, and crime statistics data was collected from the police to make a heat map. These two heat maps were later compared. Lastly, a design proposal was brought forth. The response rate of the survey was 48 women out of 61 responses. Therefore, the survey does not completely represent what everyone of Sätra’s residents think. However, thanks to earlier research and the help of an expert in the subject the results could be validated. Factors that affect the perceived safety are lighting, sightlines, natural surveillance, reputation, image, maintenance, and human activity. Sätra has several factors that plays into the lack of perceived safety, but lighting, maintenance, sightlines, and a strengthened community is what is missing the most. Reputation is also an influential factor, which with the help of a strengthened image and stronger community in the district can improve the perceived safety. There are many different factors playing in to perceived safety and actual safety that are hard to answer in a bachelor thesis. However, the most evident conclusion to draw from this study is that Sätra Centrum and its neighbouring residential areas need maintenance, improved lighting, and a reinforced community and image.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur en kommun i Sverige arbetar kringatt förebygga ungdomsbrottslighet genom samverkan, hur uppfattningen avungdomsbrottslighet är av deltagarna i arbetet samt deras upplevelser av samverkan.Studien byggs på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter som deltari samverkan kring att förebygga ungdomsbrottslighet. Intervjuerna analyserades utifråntematisk analys. Vad studien har observerat var att sysselsättning och förebilder ärdominerande synsätt på hur brottslighet förhindras för ungdomar, och att detta stämmerin med insatser som finns i kommunen. Sekretess upplevdes som det största hindret isamverkan, detta eftersom socialtjänsten var bundna till sekretess vilket försvåradeåterkopplingar om individer. Relationskapande var en viktig punkt i arbete, speciellteftersom det finns en låg tilltro till myndigheter i områden i kommunen. Över lagfungerade samverkan bra där många aktörer var delaktiga. Skillnader från andra kommunersom studien har hittat var att civilsamhället var en viktig aktör inom denna kommun, därden används som en brygga för polis och socialtjänst att nå ungdomar och som ögon påområden för att skapa en bättre helhetsbild av områdena. / The purpose of this essay was to examine how a municipality in Sweden collaborates usingcooperation in preventive work around dealing with juvenile delinquency, how juveniledelinquency is seen by the actors in the collaboration and the experiences working usingcollaboration. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviewswith nine actors involved in collaboration with preventing juvenile delinquency. Theinterviews were analyzed using the method thematic analysis. The finding of the study wasthat occupation (leisure activities), and role models are the dominating views about howcrimes are prevented for youth, and that these views overlap with the kind of efforts thatare made to prevent crime in the municipality. Secrecy was seen as the main hindrance inthe collaboration, as the social service is bound by secrecy which leads to trouble regardingfeedback about individuals. Relationship building was an important part, especially sincein the areas there was a low trust towards authority. Overall, the collaboration worked well,and many actors were involved. Differences from other municipalities that the study hasfound were that civil society was an important player in this municipality, where it is usedas a bridge for police and social services to reach young people and as eyes on areas tocreate a better overall picture of the areas.

The objective of the thesis is to provide a better understanding of the safety conditions inurban environments, particularly related to those found in transport nodes, in this case,underground stations, and surrounding areas1. First, the study starts with an analysis of theoverall city, identifying concentrations of crime in the urban fabric and then focusing on thecriminogenic conditions at and around underground stations. The analysis combines the useof Geographical Information Systems (GIS), statistical techniques and data of different typesand sources. Regression models were used to assess the importance of the environmentalattributes of underground stations on crime rates. Findings show that violent and propertycrimes show different hotspots at different times. Crime patterns tend to follow people’sscheduled patterns of routine activity. The socio-economic composition of the surroundingenvironment of the stations has a significant impact on crime at these transport nodes, butmore important were attributes of the physical and social environment at the stations. Forinstance, low guardianship and poor visibility at the stations together with mixed land-usesin the surrounding areas induced crime rates at the stations. It is therefore suggested thatintervention to improve safety conditions at the stations should focus on a holistic approach,taking into account the station and surrounding areas, but also being aware of crimevariation on specific places at specific times. / <p>QC 20130207</p> / Safety in transport nodes: the influence of environmental attributes on crime and perceived safety

Thesis (MPAM.) -- University of Limpopo, 2021 / Safety in schools has become an issue of concern in the whole country. The Department of Basic Education’s record of safety in schools is being questioned by a number of incidents and cases that indicated that schools are indeed unsafe. Therefore, this study focuses on the role of the School Governing Bodies in the implementation of Safety Policy in the rural primary and secondary school areas of Mamabolo. The study focused on three secondary schools and four primary schools. The research concentrated only on the views of chairpersons of SGBs, principals, teachers and Assistant Director for governance in schools. Qualitative data was collected through observations, semi-structured interviews and document analysis. Data was transcribed, coded and categorised into themes. The findings revealed that the School Governing Bodies lack capacitation in the promotion of safety in schools. Challenges that were identified include lack of training, lack of funds, unavailability of police, unavailability of security officers, and lack of support from the Limpopo Department of Education. The study recommends that schools be provided with security personnel to regulate access control and conduct searches and seizures, addition of safety course or module to teacher training at institutions of higher learning and a design of a common safety policy by the circuit office. Additionally, parents should take part in the discipline of their children at home. Last, but not least, the department should provide schools with thorough training on the promotion of safety in schools.

Regeringsuppdraget Tillsammans mot brott har ökat prioriteringen av och intresset i myndighetssamverkan. Detta utgör bakgrunden till Operation Klöver där åtta olika aktörer var involverade; Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Arbetsmiljöverket, Miljöförvaltningen, Skatteverket, Räddningstjänsten Nordväst samt Försäkringskassan. Men risken med samverkan är att sådana arbetsformer initieras som ett rent egenvärde och utan att ta hänsyn till de nödvändiga förutsättningarna för att samverkan ska ha ett förväntat brottsbekämpade och brottsförebyggande genomslag. Denna studie är en mål-processutvärdering av Operation Klöver. Syftet är att ge de aktörer som är involverade i Operation Klöver en översikt av deras arbete gentemot operationens andra mål, att utveckla myndighetssamverkan. Förhoppningen är att deras arbetsformer kan utvecklas för att om möjligt bli mer ändamålsenlig samt att deras gemensamma brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete kan utvecklas och fortsätta även i framtiden. Frågeställningarna är: Vad finns det för riktlinjer eller förutsättningar för samverkan hos de olika aktörerna? samt Hur har de involverade aktörerna upplevt att samverkan har fungerat före, under och efter Operation Klövers genomförande? Resultatet från denna utvärdering visar att aktörerna har väldigt goda förutsättningar för samverkan samt att alla aktörer varit nöjda med varandras arbete samt är positiva till framtida myndighetssamverkan. / The government assignment Tillsammans mot brott has increased the prioritization of and interest in inter-agency collaboration. This forms the background to Operation Klöver where eight different swedish actors were involved; the Police, Customs, Enforcement officer, Work-environment authority, Environmental administration, Tax agency, Northwest rescue service and the Social Insurance Agency. The risk with these kinds of collaborations is that such forms of work are initiated as a pure intrinsic value and without taking into account the necessary conditions needed for their collaboration to enhance their crime-fighting and crime prevention rather than inhibit it. The purpose of this goal-process evaluation is therefore to give the actors involved in Operation Klöver an overview of their work in relation to the operation's second goal, to develop inter-agency collaborations. The hope is that their workmethods can be developed to, if possible, become more suitable for its purpose and that their crime-fighting and crime prevention can be developed and continued in the future. The central queries are: What are the guidelines or conditions for collaboration between the various actors? and How have the involved actors experienced that the collaboration has worked before, during and after Operations Klöver’s implementation? The results from this show that the actors have very good conditions for collaboration and that all actors have been satisfied with each other's work and are positive about future inter-agency collaboration.

In 2017, an average of one person a month was shot dead in Malmö. Authorities in Sweden stated that more serious violence linked to criminal groups is increasing and measures are being implemented. Malmö's strategy was then to implement a method from the USA called GVI (Group Violence Intervention). The purpose was to reduce the serious violence through cooperation between the police, the municipality and civil society. The method was initially used as a time-limited project, but when the effect showed good results, it was decided to extend it. As a result, we want to investigate how the professionals within the project, Stop Shooting, perceived and thought about the project and its effects. The survey is qualitative and consists of eight semi-structured interviews with professionals within the project. The interviewees work in the police, probation and for Malmö Municipality. The results were interpreted and analyzed on the basis of previous theory and previous research, and the results showed that all in general were positive about the project and its effects, despite the fact that the effects of the project could be perceived in different ways. Finally, we resulted in the project's success being largely due to collaboration between the various actors. The strategy is partly proactive as it tries to counteract continued crime through informative contact with the criminals before they commit more crimes, and partly reactive because the heavier sanctions were introduced only when the criminal groups became the most violent. / Under 2017 var det i genomsnitt en person i månaden som blev ihjälskjuten i Malmö. Myndigheter i Sverige konstaterade att grövre våldet kopplat till kriminella grupperingar ökade allt mer och åtgärder implementeras. Malmös strategi var då att implementera en metod från USA som kallades GVI (Group Violence Intervention). Syftet var att minska det grova våldet genom en samverkan mellan polis, kommun och civilsamhället. Metoden användes till en början som ett tidsbegränsat projekt men då effekten visade goda resultat har man beslutat om att förlänga den. Vi vill till följd av detta undersöka hur de yrkesverksamma inom projektet, Sluta skjut, uppfattat och tänkt om projektet och dess effekter. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom projektet. Intervjupersonerna arbetar inom polisen, frivården samt för Malmö Kommun. Resultatet tolkades och analyserades utifrån tidigare teori och tidigare forskning och resultatet visade att samtliga överlag var positivt ställda till projektet och dess effekter trots att effekterna av projektet kunde uppfattas på olika sätt. Slutligen drar vi slutsatsen att projektets framgång till största delen har berott på samverkan mellan de olika aktörerna. Strategin är dels proaktiv då den försöker motverka fortsatt kriminalitet genom informativ kontakt med de kriminella innan de begår fler brott, dels reaktiv eftersom de grövre sanktionerna infördes först när de kriminella grupperingarna blivit de mest våldsamma.

Background: In Sweden, organized crime has become more varied and cross-border which has led to change in the nature and the scope of organized crime. The national crime prevention program – Tillsammans mot brott (TMB) was presented by the Government of Sweden to increase security and prevent crime.  Aim: The aim of the study is to investigate how municipal officials experience barriers and facilitators regarding the implementation of the national crime prevention program at local level. Methods: A qualitative method was used to gain in-depth knowledge about the study aim. A purposive sampling method was used, and a semi-structed interviews were conducted with eight participants from eight different municipalities. An inductive content analysis was used, and an ecological framework was applied to analyze the collected data.  Result: The result showed that the municipality officials’ experience of barriers and facilitators regarding the implementing TMB could be divided into two categories; (i) internal work processes for implementing crime prevention initiatives, and (ii) external work direction within crime prevention collaboration.  Conclusion: A public health approach enables to tackle innovative and holistic the occurrence and consequences of crimes since it involves working evidence-based with a range of stakeholders to address the multicausal origins of crimes