The goal of this thesis is to analyse whether the method “Observiaire” is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened. By analysing how the changes has affected the cyclists we then compare the data with the results one can expect from the more used methods such as flow measurement and research of travel habits. The result of this comparison shows that the more common analysis methods leave a void for which kind of data they can gather, a void that the Observiaire method can help to fill. With the data obtained from this study we then show that the changes made at Götgatan has a positive effecton its bicyclists. By comparing the changes with data collected through interviews and a literature study we argue that a focus on enhancing the experience for cyclists can have a positive effect, both for the cyclists but also socioeconomically.

I denna uppsats reflekteras och analyseras det kring hållbara transporter för att få en riktlinje för hur detta begrepp kan förtydligas, för att sedan kunna implementeras i en kommunal kontext. Begreppet är i dagsläget återkommande i kommunala dokument, men sällan konkretiserat vilket medför en otydlighet för både lekmän och kommunala medborgare. Ett förtydligande av hållbara är därmed av stor vikt för att skapa gemensamma riktlinjer för hur en framtida hållbar utveckling kan ske.   Uppsatsen grundar sig i en analys av empiriska data som ligger till grund för en generell cykelstrategi. Cykelstrategin i denna kontext innebär ett vägledande verktyg för hur cykelplaneringen ska kunna genomföras. Denna kunskapsöversikt har lagt grunden för den cykelstrategi som framarbetats. För att undersöka strategins appliceringsförmåga kommer den att implementeras på två städerna: Luleå och Karlskrona. Därefter kommer det undersökas om kommunernas har olika förutsättningar för en ökad cykeltransport. De båda kommunerna har som mål att öka andelen cykeltransporter. För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå krävs det ett ökat arbete med cykelfrågor i de båda kommunerna.

Bicycle planning is a current topic for planning for sustainable travel, both in Sweden and internationally. The purpose of this study is to investigate how bicycle planning can be implemented to make cities more sustainable. The study will examine Cykellänken in Linköping municipality to answer the questions: How has Linköping municipality planned for Cykellänken? How does the bicycle planning of Cykellänken meet the safety and accessibility aspects? The theoretical framework consists of the concept Travel demand management, security and accessibility aspects. The methods are interviews and observations. The conclusions are that there are some general improvement measures, which are safer crossings, reduced power play between vehicles, reduced speed, improved marketing and information and more evaluations. / Cykelplanering är ett aktuellt ämne för att planera för hållbart resande, både i Sverige och internationellt. Syftet med studien är att undersöka hur cykelplanering kan genomföras för att städer ska bli mer hållbara. Studien kommer undersöka Cykellänken i Linköpings kommun för att svara på frågeställningarna: Hur har Linköpings kommun planerat för Cykellänken? Hur uppfyller cykelplaneringen av Cykellänken aspekterna säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet? Det teoretiska ramverket består av konceptet Travel demand management, samt aspekterna säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Metoderna för studien är intervjuer och observationer. Slutsatsernaär att det finns några generella förbättringsåtgärder, vilket är säkrare korsningar, reducera maktspelet mellan bil och cykel, sänkt hastighet, förbättrad marknadsföring och information samt fler utvärderingar.

Många översiktsplaner har under utbildningen i fysisk planering observerats som väldigt utopiska med storskaliga mål och visioner. Om översiktsplaner innehåller för många eller storskaliga visioneroch mål innebär det en risk att översiktsplanen inte framställer en realistisk presentation av kommunens intentioner för den framtida markanvändningen.Översiktsplanen riskerar då att inte uppfylla sitt syfte; att ge vägledning för hurden långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön ska användas och utvecklas (SFS2010:900 3 kap. 2 §). Om den långsiktiga planeringen för cykelfrämjande åtgärderinte är fungerande finns det risk för att enbart småskaliga projekt utan en tydliganknytning till varandra genomförs och att det den goda, heltäckandecykelinfrastruktur som behövs för att fler ska välja cykeln, över andra mindre hållbara transportmedel, uteblir. I den här studien har det undersökts vilka av de cykelfrämjande mål, visioner och ställningstaganden som presenteras i Kalmar kommuns översiktsplan, antagen 17 juni 2013, som har genomförts och varför. Det görs genom en fallstudie över Lindsdal och Västra staden som båda är belägna inom Kalmar kommun. Studienhar gjorts utifrån det teoretiska ramverket governmentality och fuzzy concept, för att kunna svara på varför vissa cykelfrämjande åtgärder genomförts medans andra inte har genomförts. För att analysera vilka av de cykelfrämjande åtgärder som genomförts i det fysiska rummet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts.Den kvalitativa innehållsanalysen möjliggör en uppdagning av “dolda” budskap som förmedlas i texten och kan avslöja underliggande budskap som förmedlas.

Syftet är att studera hur det planeras för cykel i staden och hur cyklande kan bli ett merattraktivt alternativ för stadens invånare. Detta gjordes med fokus på Karlstad, men ocksågenom lärdomar från andra exempel. Studien uppnådde sitt syfte med hjälp av de tvåfrågeställningarna Hur planeras det för ökat cyklande i Karlstad kommun idag? samt Vilkenpotential finns att öka andelen cyklande i kommunen?Som verktyg för att besvara frågeställningarna används de fyra teoretiska begreppen hållbarmobilitet, jämställd planering, trygghet samt radikala lösningar. Studien har en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna sker med sju invånare i Karlstadskommun där kravet för att intervjuas är att äga en cykel och använda den allt från någon gångper år till flera gånger i veckan, samt med tre tjänstepersoner på Karlstads kommun.Resultatet visar att de tillfrågade invånarna har en blandad uppfattning omcykelmöjligheterna i Karlstad. Vissa anser att det duger som det är, men om de får önskafinns ändå förbättringspotential, andra anser att de behöver bättre förutsättningar för att väljacykeln i större utsträckning än de gör i nuläget.Slutsatsen visar på att det idag planeras för attraktiva cykelbanor genom att ha trygghet iåtanke. Det görs främst i samband med ombyggnation eller nybyggnation av områden. För attbidra till ökat cyklande har de stort fokus på snöröjningen under vinterhalvåret. Slutsatsenvisar även att Karlstad kan öka cyklandet genom förbättrad cykelinfrastruktur och mermarkeringar och skyltar. Cyklandet kan även öka med hjälp av vissa radikala lösningar somuppvärmda cykelbanor, skyddade cykelbanor och cykelhiss.

No description available.

I strävan efter att öka andelen hållbara transporter spelar cykeln en huvudroll - det är därför viktigt att städer planeras för att i största möjliga mån prioritera cyklismen. Den största delen av forskningen inom ämnet har ett tydligt fokus på storstäder. Denna uppsats sätter småstaden i fokus, med Ystad kommun som studieobjekt. Studien bidrar med kunskap om hur pendling mellan tätort och landsbygd upplevs och hur den kan förstås ur ett planeringsperspektiv. Genom en fallstudie och dokumentanalys har vi fått uppleva hur det är cykelpendla i kommunen, samt hur det planeras för dess fortsatta utveckling.Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet har ambitiösa planer för hur cykelanvändandet skall öka. Det har skett ett tydligt skifte från den konventionella transportplaneringen med bilen som huvudfokus, vars ljus nu istället riktas mot cykeln och andra hållbara transportsätt. En av flera utmaningar är att detta skifte sker relativt långsamt då majoriteten av vår infrastruktur är anpassad efter bilen. Att många av de cykelvägar som anläggs blir placerade i samma sträckning som befintliga bilvägar går ofta emot de uttalade kriterierna för cykelväg som ska vara trygg, säker och gen. Trots cykelplaner, strategier och policys som skall främja ökad cykelanvändning, har cyklandet istället minskat. Ystad kommun har blivit studerat utifrån hur de genom sina transport- och cykelplaner arbetar mot ökade cykelnivåer och vilka konkreta åtgärder som planeras för att dessa ska uppnås. Transport är i mångt och mycket förknippat med effektivitet, där det mest attraktiva transportvalet har högst tidseffektivitet och upplevs smidigast. När planer blir verklighet och cykeln blir det mest attraktiva transportsättet för vardagscykling, kan den på riktigt utmana bilen om gaturummet. / In the quest to increase the proportion of sustainable transport, the bicycle plays a key role - it is therefore important that cities are planned to prioritize cyclism as much as possible. Most of the research in the subject has a clear focus on big cities. This essay puts the small town in focus, with Ystad kommun as a study object. The study contributes with knowledge of how commuting between urban and rural areas is experienced and how it can be understood from a planning perspective. Through a case study and document analysis we have been able to experience how it is to commute in the municipality, and how the continued development is planned for.Sweden in general and not least Scania have great plans for increasing bicycle use. We can see the difference between conventional transport planning with the car as the main focus and today’s focus on the bike and other sustainable modes of transport. One of several challenges is that this shift occurs relatively slowly as most of our infrastructure is adapted to the car. The fact that many of the cycle paths that are constructed are placed in the same distance as existing motorways often goes against the stated criteria for cycle paths which must be safe, secure and accurate. Despite bicycle plans, strategies and policies to promote increased bicycle use, cycling has instead declined. Ystad kommun has been studied based on how they, through their transport and bicycle plans, reach towards increased bicycle levels and what concrete measures are planned for these to be achieved. Transport is in many ways linked to efficiency, where the most attractive transport choice has the highest time efficiency and is experienced most smoothly. When plans become reality and the bicycle becomes the most attractive mode of transport for daily commuting, it can challenge the car about the street space.

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt. Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser. Studien belyser problem vid samverkan mellan kommuner. Resultatet av examensarbetet visar att det framförallt är tre saker som försvårar samarbetet över kommungränsen, ekonomi, politik och otydligheter kring vem som är ansvarig för vad. I rapportens sista del presenteras även en samarbetsrekommendation som Södertälje kommun kan arbeta efter vid planering av cykelvägar över kommungränsen. / Many municipalities in Sweden have high ambitions to increase the number of cyclists in their particular municipality. But the fact is that only two municipalities in Sweden, Linköping and Malmö, have successfully developed a bicycle plan that has been approved by the government. One of many municipalities that have failed is Södertälje. The two main reasons that bicycle routes between municipalities are not build is because lack of funding, from the city itself and also from the government.  And also because the municipalities own planning for regional bike paths are inadequate. Based on a commuting perspective, the aim of the thesis to provide a basis for the planning of Södertälje regional bike routes, and is as example of a method that can be applied during the design of cycle paths between municipal boundaries. The study highlights the problems of cooperation between municipalities. It also provides suggestions for possible cooperation measures and funding for bike path over Södertäljes municipal boundary.

Denna studie har utgått från att samhällsplaneringen, genom gång- och cykelplanering, kan bidra mer till att öka nivån av fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Syftet med studien har varit att undersöka hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomi idag tas i beaktning och influerar aktörer som arbetar med gång- och cykelsatsningar i Stockholmsregionen. Vidare undersöktes även hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomiska värden skulle kunna få större inflytande i planeringsprocesser. Detta har undersökts genom en enkätstudie med kommunerna i Stockholmsregionen samt semistrukturerade intervjuer med Sundbybergs stad, Södertälje kommun och Region Stockholm. Resultatet visar att folkhälsoperspektivet har fått ett större inflytande i planerings- och beslutsprocesser de senaste åren och att aspekten är på frammarsch. Folkhälsa ses bland annat som ett incitament för att genomföra gång- och cykelsatsningar bland andra argument, men det är däremot lågt prioriterat i förhållande till andra perspektiv och arbetet med hälsoperspektivet sker främst genom icke-strukturerade diskussioner och processer. Resultatet visar även att folkhälsa främst används som ett argument snarare än ett mål eller verktyg, samt att de som arbetar med kommunal trafikplanering generellt inte är integrerade i kommuners övergripande folkhälsoarbete. Mer kunskap om folkhälsa i relation till aktiva resor och trafikplanering skulle därmed kunna bidra till ett mer integrerat och stärkt folkhälsoarbete. Folkhälsa kopplar väl samman med andra aspekter i samhällsplaneringen, och folkhälsa används som ett ‘maskerat’ argument i gång- och cykelplaneringen för att stärka bland annat miljö- och klimatperspektivet. På grund av folkhälsans multidisciplinära kunskapsområde ses sektorsöverskridande samarbete som en nyckel för att inkludera folkhälsoperspektivet på ett holistiskt sätt. Aktörerna som deltog i studien har inte fullt ut uppmärksammat de hälsoekonomiska verktyg som finns och vilken roll dessa kan spela i att stärka folkhälsan. En oro finns för att inkludering av ytterligare ett perspektiv och värde i planeringen kan göra en redan komplex planeringsprocess svårare och det finns även delade meningar gällande vem som ska stå för investeringarna i gång och cykel. Avslutningsvis finns det stora möjligheter men också utmaningar i att utveckla och integrera hälsoperspektivet och hälsoekonomi i gång- och cykelplaneringen för att kunna förbättra folkhälsan. / This study has started from the assumption that urban planning, through walking and cycling planning, could contribute more to increase the level of physical activity and thus contribute to improved public health. The purpose of the study has been to investigate how the public health perspective and health economy today are taken into account and influence actors who work with walking and cycling initiatives in the Stockholm region. Furthermore, it was also investigated how the public health perspective and health economic values ​​could have a greater influence in planning and decision-making processes. This has been investigated through a questionnaire study with the municipalities in the Stockholm region and semi-structured interviews with the City of Sundbyberg, Södertälje Municipality and Region Stockholm. The results show that the public health perspective has gained a greater influence in planning and decision-making processes in recent years and that the perspective is on the rise within the field of urban planning. Public health is seen as an incentive to implement walking and cycling initiatives among other arguments, but it does however have a low priority in relation to other perspectives, and the work with the health perspective takes place mainly through unstructured discussions and processes. The results also show that public health is primarily used as an argument rather than a goal or tool and that those who work with municipal traffic planning are generally not integrated into municipalities' overall work with public health. More knowledge about public health concerning active travel and traffic planning could thus contribute to more integrated and strengthened public health work. Public health is well connected with other aspects of urban planning, and public health is used as a 'disguised' argument in walking and cycling planning to strengthen, among other things, the environmental and climate perspective. Due to the multidisciplinary knowledge area of ​​public health, cross-sectoral cooperation is seen as a key to including the public health perspective in a holistic way. The actors who participated in the study have not yet fully paid attention to the health economic tools that exist and what role these can play in strengthening public health. There is a concern that the inclusion of an additional perspective and value in planning can make an already complex planning process more difficult, and there are also divided opinions regarding who should be responsible for the investments in walking and cycling. Finally, there are great opportunities but also challenges in developing and integrating the health perspective and health economy in walking and cycling planning to improve public health.

The bicycle as a means of transport is an important part of a more transport-efficient society as well as to reach Sweden's and the world's climate goals. It also has other advantages, it is a healthy, flexible, and surface-efficient means of transport that does not cause noise and thus provides socio-economic benefits. For more people to want to cycle, however, a cycling infrastructure that a majority of the population feels safe and comfortable with is required. An understanding of different cyclists' infrastructure preferences is therefore of great importance in planning. The purpose of this report is to investigate whether the cycling infrastructure in the city of Stockholm fulfills the degree of perceived safety and comfort which in turn makes it possible to reach the city's targeted number of cyclists. To investigate this, a literature study was conducted on the relationship between bicycle infrastructure, perceived safety and comfort and choosing the bicycle as a means of transport. Bicycle typologies are then examined to see how these relationships vary within the population. This is applied in a Stockholm context through a case study of the Alvik-KTH route where an inventory was conducted to understand the present conditions regarding bicycle infrastructure. Furthermore, an interview was conducted with officials at the City of Stockholm to understand how planning is done practically in the city and which limitations exist within bicycle planning. The study shows that there are differences in infrastructure preferences between different parts of the population. A majority prefers a traffic-separated cycling infrastructure that they feel is safe and comfortable. Currently, these preferences are not met on a large part of the Alvik-KTH route, whereby it may be difficult to reach the City of Stockholm's target for number of cyclists. The City of Stockholm has ambitions to reach a high standard of cycling infrastructure. This study shows that this standard corresponds to the preferences of a majority of the population to some extent. To meet the preferences to a greater extent, supplementary guidelines and measures are needed, which can be taken from leading cycling nations such as the Netherlands. The City also has a limited budget and a street space where many interests must come together. When and to what extent an improvement of the cycle infrastructure can take place is therefore a matter of political priorities. / Cykeln som transportmedel är en viktig del i ett mer transporteffektivt samhälle och för att nå Sveriges och världens klimatmål. Den har även många andra fördelar, det är ett hälsosamt, flexibelt och yteffektivt transportmedel som inte orsakar buller och av dessa anledningar ger samhällsekonomiska vinster. För att fler ska vilja cykla krävs dock en cykelinfrastruktur som en majoritet av befolkningen känner sig säker och komfortabel med. En förståelse för olika individers cykelinfrastrukturpreferenser är därför av stor vikt i planeringen.  Syftet med denna rapport är att undersöka om cykelinfrastrukturen i Stockholms stad uppfyller den grad av upplevd säkerhet och komfort som i sin tur gör det möjligt att nå stadens mål om antal cyklister. För att undersöka detta genomfördes en litteraturstudie kring sambanden mellan cykelinfrastruktur, upplevd säkerhet samt komfort och att välja cykeln som färdmedel. Därefter undersöks cykeltypologier för att se hur dessa samband varierar inom befolkningen. Detta appliceras i en Stockholmskontext genom en fallstudie över stråket Alvik-KTH där en inventering genomfördes för att förstå förutsättningarna för cykelinfrastrukturen. Vidare genomfördes en intervju med tjänstepersoner på Stockholms stad för att förstå hur cykelplaneringen praktiskt går till inom staden och vilka begränsningar som finns. Studien visar att det finns skillnader i infrastrukturpreferenser mellan olika delar av befolkningen. En majoritet föredrar en trafikseparerad cykelinfrastruktur som de upplever är säker och komfortabel. I dagsläget är dessa preferenser inte uppfyllda på en större del av stråket Alvik-KTH varvid det kan bli svårt att nå Stockholms stads mål om antal cyklister. Stockholms stad har ambitioner om att nå en hög standard på cykelinfrastrukturen. Denna studie visar att denna standard till viss del motsvarar de preferenser som en majoritet av befolkningen har. För att i högre grad möta preferenserna behövs kompletterande riktlinjer och åtgärder, vilka kan hämtas från ledande cykelnationer som Nederländerna. Staden har dessutom en begränsad budget och ett gaturum där många intressen ska samsas. När och i vilken utsträckning en förbättring av infrastrukturen kan ske är därför en fråga om politiska prioriteringar.