Klimatförändringar leder till mer extrema väderförhållanden, däribland frekventare skyfall och större mängd nederbörd. I en tätbebyggd stad, med mycket hårdgjorda ytor, riskerar detta att resultera i översvämningar. Att därmed anpassa städerna efter klimatförändringarna och dess allvarliga konsekvenser betraktas som en viktig samhällsutmaning. Gröna tak, en naturbaserad lösning, är ett alternativ för hållbar dagvattenhantering som kan möta den utmaningen. Styrningen och implementeringen av naturbaserade lösningar är däremot en komplex process som innebär en förvandling av den byggda miljön och involverar både nya former av infrastruktur och alternativa relationer och dialoger. Dessa åtgärder måste involvera flera gränsöverskridande aktörer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka och förstå hur generella utmaningar som beskrivs i befintlig litteratur förhåller sig till en specifik svensk kontext gällande implementering av gröna tak som en naturbaserad lösning. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är kollaborativ styrning för dagvatten och nätverksstyrning som beskriver vikten av, och utmaningar med samarbete för att hantera komplexa problem. Uppsatsen utgår från en kontrafaktisk fallstudie av ett påhittat drömscenario om implementering av gröna tak i hela industriområdet i Sofielund, Malmö, som skulle kunna lösa den översvämningsrisk som råder i området. Som komplement har kvalitativa intervjuer med både offentliga och privata aktörer genomförts. I frågan om dagvattenhantering börjar problemet oftast inte där problemet syns, vilket gör att lösningar måste ske på en fastighet som inte upplever ett problem. Det anses därmed vara svårt att få privata aktörer att vilja anlägga gröna tak utan incitament. Därefter identifierades en brist på lagstiftningar för att införa hållbara dagvattensystem, både i litteraturen och från respondenter. Det visar även på en brist på tydlig ansvarsfördelning, som gör att ingen aktör tar på sig ansvaret för att initiera projekt. Samtliga anses positivt inställda till att både möta utmaningen med dagvatten och öka arbetet med hållbara lösningar och samarbete med andra. Drivkrafter för förändring kan således vara en förhöjd avgift per hårdgjord yta, ny vattenutredning, samt en kommunal fond.

Det råder idag en stor brist på information angående utvecklingen för gröna tak i Stockholms stad. Eftersom gröna tak har en stor potential att stödja stadens dagvattensystem, bidra till en ökad biologisk mångfald, minska buller samt förbättra luftkvalitet innebär att gröna tak stark kan kopplas till två av Sveriges miljömål nämligen god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. På grund av denna potential vore det ofördelaktigt om gröna tak inte används fullt ut.  En inventering av gröna tak med hjälp av flygfoton har gjorts på en del av södra Stockholms stad för att avgöra hur mycket gröna tak som byggts de senaste nio åren jämfört med tidigare år. Området valdes på grund av stor åldersvariation i bebyggelsen för att kunna representera Stockholms stad som helhet bättre. Det har också genomförts 3 intervjuer, dels med representanter för Stockholms stad och dels från byggsektorn. Syftet med intervjuerna var att undersöka om det skett en ökning i byggandet samt orsaker till detta. Resultaten av inventeringen visar att det byggts lika många gröna tak de senaste nio åren som de byggts alla tidigare år i området. Intervjuerna visar på att det har skett en ökning av mängden byggda tak och att en av orsakerna till denna ökning har varit introduktionen av grönytefaktorn. Detta kan dock inte styrkas med någon befintligdata då sådan saknas för Stockholms stad som helhet. Utvecklingen för gröna tak utifrån denna studie framgår vara positiv dock för att helt kunna säkerställa gröna taks utveckling i Stockholm rekommenderas det att en mer utförlig inventering av hela Stockholms stads bestånd av gröna tak görs. / There is currently a great lack of information regarding the development of green roofs in Stockholm. Since green roofs have big potential to support the city's storm water system, contribute to increased biodiversity, reduce noise and improve air quality, green roofs can be strongly linked to two of Sweden's environmental goals, namely a good built environment and a rich plant and animal life. Because of this potential, it would be disadvantageous if green roofs were not fully used. An inventory of green roofs using aerial photos have been taken on a part of southern Stockholm to determine how much green roofs have been built over the past nine years compared to previous years. The area was chosen because of the large age variation in the buildings in order to better represent the city of Stockholm as a whole. There have also been 3 interviews conducted with representatives of the City of Stockholm and representatives from the construction sector. The purpose of the interviews was to investigate whether there has been an increase in construction and reasons for this. The results of the inventory show that as many green roofs have been built in the last nine years as has been built in the area all the previous years. The interviews show that there has been an increase in the amount of built roofs and that one of the reasons for this increase has been the introduction of the green area factor. However, this cannot be substantiated by any existing data, as such is missing for the City of Stockholm as a whole. The development for green roofs based on this study appears to be positive, however, in order to fully ensure the development of green roofs in Stockholm, it is recommended that a more detailed inventory of the entire Stockholm city stock of green roofs be made.

De aktuella klimatförändringarna skapar utmaningar för västkustens kommuner. Detta skapar möjligheter för den blå-gröna infrastrukturen att samspela med de traditionella dagvattenledningsystemen för att skapa en mer hållbar dagvattenhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Kungsbacka, Halmstads och Varbergs kommun arbetar med hållbar dagvattenhantering i praktiken för att motverka framtida översvämningar samt att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas arbete med blå-grön infrastruktur. Studien har en kvalitativ tillvägagångsmetod i form av dokumentanalys samt semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hållbarhetsövergångsteorin Multi-level perspective har de framtagna dokumenten och intervjuerna analyserats vilket konstaterar att politikerna ofta försvårar utvecklingen av blå-grön infrastruktur. Även utmaningar som geotekniska förutsättningar och markbrist påverkar den blå-gröna infrastrukturens möjlighet att frodas. Den breda tolkningen som kommunerna har av begreppet hållbar dagvattenhantering bidrar till en vidareutveckling av den blå-gröna infrastrukturen. Även klimathändelser påverkar den blå-gröna infrastrukturens förutsättning för genomslag hos den traditionella dagvattenhanteringen. / Climate change is creating challenges for the municipalities on the West Coast. This provides opportunities for blue-green infrastructure to collaborate with traditional stormwater management systems to create more sustainable stormwater management. The purpose of this study is therefore to investigate how the municipalities of Kungsbacka, Halmstad, and Varberg are working with sustainable stormwater management to counteract future flooding, and to examine the factors that affect the municipalities' work with blue-green infrastructure. Based on the sustainability transition theory Multi-level perspective, the documents and interviews have been analyzed, which states that politicians often hinder the development of blue-green infrastructure. Challenges such as geotechnical conditions and land shortage also affect the blue-green infrastructure's ability to thrive. Municipalities' broad interpretation of sustainable stormwater management promotes the sustainable stormwater management and therefore blue-green infrastructure development. Climate events affect the conditions for breakthroughs in traditional stormwater management.

Den utförda litteraturstudien visar att klimatförändringar som väntar jorden ställer nya krav på samhällets dagvattenhantering. I Sverige är ändrade nederbördsmönster med mer frekventa skyfall att vänta. Nederbördens fördelning på infiltration, evaporation och ytavrinning beror på marktyp. Ytavrinningen från hårdgjorda ytor går relativt snabbt till dagvattensystem vilket påverkar hur dagvattensystemen måste dimensioneras. Genom att bevara växtbeklädda områden kan mängden vatten som går till ytavrinning minskas och med hjälp av infiltration kan vatten renas på biologisk väg, vilket är två ekosystemtjänster som människan kan ha nytta av i framtiden. Genom en strategisk markanvändning kan en hållbar dagvattenhantering uppnås. Syftet var att studera ytavrinningen i tre olika typsystem: gräs, park och hårdgjord yta med nutida klimat och framtida klimatscenarier. Simuleringar i CoupModel baserade på historiska klimatdata för Stockholmsregionen visade att ytavrinningen är störst från hårdgjord yta och minst från park. I simuleringarna för framtiden med ökad nederbörd och temperatur ökar växtsäsongens längd och växternas lövyta. Grundvattennivån under hårdgjord yta minskar men ökar generellt sett under växtbeklädda ytor. Simuleringar baserade på framtidsscenarier visade att ytavrinningen blir högre från hårdgjord yta i framtidsscenarierna jämfört med historiska data. Ytavrinningen i gräs och park är lägre i framtidsscenarierna än i den historiska datan. Enligt vår studie minskar ytavrinningen från grönområden, främst park, ett regnigare klimat till trots.

Vattenbehovet stiger i världen till följd av ökande befolkning. Med ökad urbaniseringskapas mer hårdgjorda ytor där föreningar ackumuleras. Dagvattnet transporterar dessa föroreningar som således kan nå grundvattnet. Ett miljömål har antagits i Sverigeför att skydda grundvattentäkter och därmed säkra framtida dricksvattenförsörjning. Rullstensåsar innehåller stora grundvattenmagasin och har hög infiltrationsförmåga för vatten från markytan. Uppsala kommun tar 95 % av sitt dricksvatten från rullstensåsenUppsalaåsen. Ulleråker ligger strax söder om Uppsala stadskärna och i området planerasen ny hållbar stadsdel. Stadsdelen ligger delvis rakt på Uppsalaåsens kärna och det ärviktigt att inget förorenat dagvatten kan infiltrera åsen då det kan påverka dricksvattenförsörjningennegativt. Syftet med detta projekt är att bidra till en djupare förståelse för hur grundvattnet kan påverkas av dagvattenhanteringen vid den planerade nybyggnationen av Ulleråker. Målet med projektet är att utvärdera vad hållbar dagvattenhantering innebär och hur tekniken är planerad att implementeras i Ulleråker. Projektet innefattar även utvärderingav alternativa tekniker som applicerats i andra stadsbyggnadsprojekt med hållbarhetsprofil som skulle kunna tillämpas i Ulleråker. Projektet är till största delen en litteraturstudie där planprogram för Ulleråker studeratsför att identifiera och utvärdera risker som kan uppstå till följd av dagvattenhanteringen,men även för att utvärdera de åtgärder som planeras. En modellering utfördesäven för att studera föroreningsspridning från en bilväg i området. Slutligen studeradesandra stadsbyggnadsprojekt för att se om deras lösningar skulle kunna implementeras i Ulleråker. De främsta riskerna för grundvattenkvaliteten relaterade till dagvattenhantering i Ulleråker har identifierats till släckvatten vid brand, dagvatten- och avloppsledningarsamt utsläpp under byggnationen. Planerade åtgärder är att utifrån sårbarhetsområdensätta restriktioner för markanvändningen och hur byggnationen ska gå till, särskilt vidåskärnan. Dagvattenhantering ska utgå från ett robust dagvattensystem baserat på ettsystemtänk genom att inget dagvatten ska infiltrera marken i sårbara områden. Detta ska säkerställas genom ett tätt vattenledningssystem som avleder dagvattnet till dagvattendammardär det fördröjs och renas. Hantering av släckvatten vid bränder ska ske genom att täta markytor kring byggnader hindrar släckvatten från markinfiltration. Endast vatten får användas som släckvätska. Modelleringen över föroreningsspridning frånen bilväg i Ulleråker visar att föroreningar avsätts på en yta upp till 6 meter från vägbanansmitt. Ett annat stadsbyggnadsprojekt som studerades var Augustenborg i Malmödär dagvattensystemet bygger på öppna lösningar med bland annat kanaler, dammar ochgröna tak. Slutsatserna är att hållbar dagvattenhantering generellt går ut på att fördröja ochrena dagvattnet lokalt. De lösningar som tagits fram för Ulleråkers dagvattenhanteringbygger på täta ledningar och dammar som fördröjer vattnet innan det når ytvattenrecipienten Fyrisån eller kopplas på Uppsala kommuns dagvattenledningar. I Ulleråker blir det viktigt att kontrollprogram finns och efterföljs för att minska risken för förorening av grundvattnet. Föroreningar från Ulleråkersvägen sprids upp till 6 meter ut från vägensmitt och det är således viktigt att täta denna yta så att föroreningarna inte kan infiltreramed dagvattnet ner till Uppsalaåsen. Lösningar från Augustenborg som skulle kunna implementeras i Ulleråker är gröna tak med tjocka jordlager då de renar vatten mer effektivtän tak med tunnare jordlager. / Water demand rises in the world as a result of increasing population. Increased urbanizationcreates more impervious surfaces where pollutants accumulate. The stormwater transports these pollutants, which can thus reach the groundwater. An environmental goal has been adopted in Sweden to protect the groundwater and thus secure future drinking water supply. Eskers contain large groundwater storages and have high infiltration capacity for water fromthe ground surface. Uppsala municipality takes 95 % of its drinking water from the Uppsalaesker. Ulleråker is located just south of Uppsala city centre and in the area a new sustainabledistrict is planned. The district is partly located on the Uppsala esker’s core and it is importantthat no contaminated water is able to infiltrate the esker as it may affect the drinking watersupply negatively. The purpose of this project is to contribute to a deeper understanding of how the groundwatercan be affected by the stormwater management in the planned new construction of Ulleråker.The aim of the project is to evaluate what sustainable stormwater management means andhow the technology is planned to be implemented in Ulleråker. The project also includesevaluation of alternative techniques applied in other urban construction projects with sustainability profile that could be implemented in Ulleråker. The project is mainly a literature study where Ulleråker's plan program has been studied to identify and evaluate risks that may occur as a result of stormwater management, but also to evaluate the planned measures. A modelling was also conducted to study pollutant dispersio nfrom a roadway in the area. Finally, other urban construction projects were studied to see if their solutions could be implemented in Ulleråker. The main risks of groundwater quality related to stormwater management in Ulleråker have been identified as extinguishing water in the event of fire, stormwater and sewage pipelinesand leakage during construction. The planned measures are to impose restrictions on land usebased on vulnerability areas and how the construction is executed, especially at the core of the esker. Stormwater management should be based on a robust water system based on a system thinking so that no water will infiltrate the soil in vulnerable areas. This is to be ensured by a dense water pipeline system that leads the stormwater into surface water dams where it isdelayed and cleaned. Handling of extinguishing water should be done by sealing land surfaces around buildings preventing extinguishing water from soil infiltration. Only water may beused as extinguishing fluid. The modelling of pollution dispersion from a roadway inUlleråker shows that contaminants are deposited on a surface up to 6 meters away from the centre of the roadway. The studied urban building project Augustenborg in Malmö has its stormwater system based on open solutions, including channels, ponds and green roofs. The conclusion is that sustainable stormwater management in general is based on delayingand cleaning stormwater locally. The solutions developed for Ulleråker’s stormwatermanagement are based on dense conduits and ponds that delay the water before reaching thesurface water receptor Fyrisån or are connected to Uppsala municipality's water pipelines. In Ulleråker it becomes important that control programs are in place and followed to reduce therisk of groundwater contamination. Pollution from Ulleråkersvägen is spread up to 6 meters out of the middle of the road and it is therefore important to seal this area so that thecontaminants cannot infiltrate with the stormwater to Uppsalaåsen. Solutions from Augustenborg that could be implemented in Ulleråker are green roofs with thick soil layers asthey clean water more efficiently than roofs with thinner soil layers.

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012).Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön. Lidström (2012) skriver att i naturen när det regnar och vattnet faller på en naturlig yta återvänder del av regnvattnet genom evapotranspiration och så vidare. Däremot i den urbana miljön som till viss del har en likande process fast med skillnaden att regn som fallit på en hårdgjord yta i regel blir förorenat genom att olika ytliggande, lyftburna ämnen och partiklar fastnar på vattendroppen. En av de större skillnaderna mellan det urbana och naturliga hyrdrologiska kretsloppet är reningsgraden. I det urbana hyrdrologiska kretsloppet är reningsprocessen i en mer koncentradform: reningsverken. Och i den naturliga hyrdrologiska kretsloppet är naturen i sig själv som renar vattnet. Genom att förmedla kunskap till människor och låta medborgare ha möjlighet att påverka hur införandet av Rain gardens sker kommer mycket av den misstänksamhet och skepsis som tidigare fanns att övergå i positiva åsikter. Mycket tack vare de flertalet mervärden som staden gagnar. De värden som uppstår kommer gynna den sociala aspekten i staden och bidra med ökade samhällsvinter. Bland annat genom att folkhälsan på sikt kan öka, rening av dagvattnet samt fördröjning som uppstår hjälper till att minska belastningen på reningsverken. På så sätt minskar risken för översvämningar i framtiden. / Tomorrow's communities are facing major challenges such as managing the increasing amount of intense and extreme rain water occasions that are expected to increase due to climate changes. The solution is to plan and think about the whole of how cities can best be designed, using functional open storm water solutions to give a good effect and runoff. It is also important to create an understanding that the open storm water systems contribute positive effects to society, such as by becoming a resource for the city's vegetation and green spaces, and hence achieve greener and more beautiful cities (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011) and that increases people's health (Viklander & Blecken 2012).The urban cycle, writes Butler & Davies (2011), replaces part of the natural cycle and Lidström (2012) explains that the urban cycle borrows water from the natural and then creates an extra loop of water through the circle. Butler & Davies (2011) explains how important it is that there is an understanding of the consequences that occur when a part of the natural hydrologic cycle is replaced with an artificial part of the urban environment.Lidström (2012), writes that in nature, when it rains and the water falls on a natural surface returning part of the rain water through evapotranspiration, and so on. In contrast, in the urban environment that to some extent has a similar process but with the difference that the rain falling on a hard surface usually becomes contaminated by various substances and particles stick to the water droplet. One of the major differences between the urban and natural hydrological cycle is the degree of purification. In the urban hydrological cycle is the purification process in a more concentrated form: treatment plants. And in the natural hydrological cycle is nature itself that purify the water.By imparting knowledge to the citizens and letting them have an opportunity to influence the implementation of Rain gardens in their communities. Thereby might much of the suspicion and skepticism that previously existed might change into constructive opinions towards the plant, much thanks to the added value that the city benefits from the plant. The values received from the plant will benefit the social aspect of the city and contribute to increasing social benefits, including increased public health, sustainable treatment of storm water that helps to reduce the load on treatment plants. This will reduces the risk of flooding in the future.

Behovet av dagvattenhantering har förändrats. Klimatförändringarna medför förändringar i nederbörden med oförutsägbara väder. Om det sedan kombineras med en högre exploateringsgrad kan det ge översvämningar och skadade byggnadsverk som följd. I Gävle kommun exploateras just nu Södra Hemlingby med en blandning av bostadstyper. Dessutom byggs en ny skola, vårdboende och förskola samt idrottshall i kommunens regi. Kraven för omhändertagandet av dagvatten är skärpt från de vanliga 10-årsregnet till det mer omfattande 20-årsregnet för lokalt omhändertagande. Recipienten i området, Hemlingbybäcken, är sedan tidigare överbelastat. Detta är ett examensarbete om dagvattenhanteringen med utgångspunkt i området Södra Hemlingby, med marken för samhällsnyttiga funktioner som underlag för det lokala omhändertagandet. Den valda lösningen, kassetter, ställs mot den traditionella stenkistan. Dessutom utreds vilken påverkan det högre kravet om projektering för 20-årsregn har för de projektet. Resultatet visade att kassettmagasinet är den lösning som uppnår flest krav. Ett kassettmagasin har ett större antal möjliga fördelar än magasin utformade med stenkista. Ett dimensionerande för högre årsregn motiveras med den pågående klimatförändringen. / The need to manage stormwater in urban areas, urban runoff, has changed. With a climate that continues to change, the weather and precipitation are becoming more unpredictable each year. When this is combined with even further urbanisation of our cities, urban flooding’s will be more frequent, with immense damage as aftermath. Södra Hemlingby is currently being exploited by Gävle kommun, with a mixture of accommodations. Furthermore, Gävle kommun will build a new school, gymnasium, retirement home and pre-school, all constructed in the municipal regime. By increasing the regulations regarding how to dimension the system designed to locally deal with the urban runoff, from a 10-year rain-plan to a more comprehensive 20-year rain-plan. Hemlingbybäcken, the local recipient in the area, is already at its maximum capacity. With the core of this thesis being urban runoff, Södra Hemlingby and its surrounding area planned to contain the social structure will be the area used as a foundation when estimating the local demand for processing the urban runoff. Furthermore, this thesis will also investigate how the increasing demand for a 20-year rain-plan will influence this project. The results indicated that the solution that best fulfils the requirements, and was within the of scope this thesis, was the kassettmagasin. When compared against a tried-and-tested method stenkista, the kassettmagasin proved to have more advantages. With the effect that comes with changing in climate and weather conditions, it is motivation enough to increase the demand to dimension for a 20-year rain-plan.

Översvämningar till följd av skyfall blir allt vanligare i Sverige. Dessa skapar ofta stora materiella skador och produktionsförluster, utryckningskostnader och störningar i trafiken, men även översvämmad jordbruksmark som då blir obrukbar. Översvämningarna kan också leda till konsekvenser som inte kan mätas i pengar. Som förstörda natur- och kulturhistoriska värden, en ökad sårbarhet och, i värsta fall, förlusten av liv. För att få bukt på dessa stora problem behövs mer kunskap om ämnet. Målet med detta arbete är att ta lärdom från några av Sveriges bästa kommuner när det kommer till dagvattenhatering. Nämligen Stockholm och Uppsala. Hur de arbetar med dagvattenhantering och översvämningar är något som undersöks i detta arbete. Dessutom genomförs en studie av webbverktyget SCALGO. Dessa undersökningar syftar på att lägga en grund för framtagandet av en handlingsplan för dagvattenhantering riktad till mindre kommuner. Ämnet dagvatten är relativt nytt och många kommuner har inte arbetat så mycket med frågorna. Just därför behövs denna typ av handlingsplan, för att hjälpa dem att hitta en riktning i dagvattenfrågan.

I takt med förtätning av våra städer och rådande klimatförändringar behöver planeringen säkerställa ytor som kan hantera kraftiga regn. Barns lekmöjligheter minskar av att de gröna ytorna blir färre och de sammanhängande hårdgjorda ytorna ökar. Barn vistas på alla platser i staden och därför är det av vikt att planera för deras räkning. I detta kandidatarbete undersöks vilka hållbara dagvattenlösningar som kan integreras i stadsmiljö, vilka element som krävs för att skapa stimulerande och utvecklande lekmiljöer samt vilka element som kan öka vistelsekvaliteten. Hur dessa lösningar kan kombineras i stadsmiljö återspeglas i gestaltningsprincipen och gestaltningsförslagen. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av två kvalitativa forskningsmetoder, dokumentstudie och platsanalys. Resultatet av undersökningen bakas ihop i en gestaltningsprincip som ligger till grund för gestaltningsförslagen. Denna princip fungerar som ett verktyg för att skapa hållbara dagvattenlösningar med lekmöjligheter och vistelsekvaliteter. Resultatet visar att hållbara dagvattenlösningar kan utformas och kombineras på många olika sätt och beror på platsens förutsättningar. I förslagen omgestaltas två olika platser i befintlig stadsmiljö till utvecklande och stimulerande lekmiljöer integrerat med dagvattenlösningar för att hantera kraftiga regn. Dagvattenlösningarna bidrar med mervärden och tillsammans med kompletterande vistelsekvaliteter skapas trivsamma platser. Gestaltningsförslagen har utgått från platsernas olika behov och förutsättningar som identifierats genom forskningsmetoderna.

One of the challenges today ́s planners face with the urbanization is how to adapt the city to the climate changes, with the increasing precipitation that causes flooding. The concept of Sustainable stormwater management aims to prevent flooding and ensure good water quality, which complies with the EU Water Framework Directive. The aim of this thesis is to investigate how Sustainable stormwater management and climate adaption is implemented in municipal planning in the Bothnian Bay Water District and to map the prevailing conditions and obstacles that may occur. Semi-structured interviews were conducted with municipal planners in Luleå, Umeå, Haparanda, Kiruna, Boden, Piteå and Skellefteå. The answers were analyzed using a deductive thematic analysis method. The interview answers were coded at different levels with the research questions as a focus. This resulted in main themes and subcategories. The result shows that five of seven interviewed municipalities are in the process of implementing Sustainable stormwater management. The municipalities are aware of pollution in stormwater and the importance of good water quality, the goal is to achieve a natural flow of stormwater. Most of the municipalities work with the stormwater issue across administrative boundaries in collaboration. The climate adaptation work in the municipalities consists mainly of rainfall mapping and elevation of buildings. The greatest obstacles to the implementation are unclear division of responsibilities, lack of resources and knowledge and the question of land use. Regarding the municipality's size and geographical locations, factors such as terrain, watercourses / recipients, demographics, finances and human resources are of importance. / En av utmaningarna som urbaniseringen för med sig och som dagens planerare måste hantera är hur staden ska anpassas till klimatförändringarna; med den ökande nederbörden som orsakar översvämningar. Konceptet Långsiktigt hållbar dagvattenhantering syftar till att förhindra översvämningar och säkerställa god vattenkvalitet, vilket överensstämmer med EU: s Vattendirektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur Långsiktigt hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning implementeras i kommunal planering i Bottenvikens vattendistrikt och att kartlägga rådande förutsättningar och hinder för denna implementering. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tjänstepersoner i Luleå, Umeå, Haparanda, Kiruna, Boden, Piteå och Skellefteå. Svaren analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analysmetod. Intervjusvaren kodades på olika nivåer med forskningsfrågorna som fokus. Detta resulterade i huvudteman och underkategorier. Resultatet visar att fem av sju intervjuade kommuner arbetar med att implementera Långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Kommunerna är medvetna om föroreningar i dagvatten och vikten av god vattenkvalitet, målet är att uppnå ett naturligt flöde av dagvatten. De flesta av kommunerna arbetar i förvaltningsövergripande samverkan med dagvattenfrågan. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna består främst av skyfallskartering och höjdsättning av byggnader. De största hindren för implementeringen  är oklar ansvarsfördelning, brist på resurser och kunskap och frågan om markanvändning. När det gäller kommunens storlek och geografiska läge är faktorer som terräng, vattendrag / recipienter, demografi, finansiering och humankapital av betydelse.