Syftet med fallstudien har varit att undersöka hur öppen dagvattenhantering och platsens användbarhet skulle kunna kombineras så det ena inte utesluter det andra. Studien utgick ifrån en hypotes om att det finns många konflikter mellan öppen dagvattenhantering och användbarhet. Motsättningarna mellan de olika perspektiven skulle därför innebära, enligt hypotesen, att det är omöjligt att planera för det ena perspektivet utan att skapa problem för det andra. Undantaget skulle vara om kombinationen varit en målsättning under förarbetet. Fallen som har studerats är Ekostaden Augustenborg i Malmö där öppen dagvattenhantering har prioriterats och Stadsparken i Borås där platsens användbarhet har varit en tidig målsättning. Fallen är goda exempel utifrån två olika perspektiv men har gemensamt att de hamnar under begreppet urban parkmiljö. Genom observation, intervjuer och textanalys har fallen studerats närmare. Hypotesen har kunnat verifieras utifrån de två fallen. För mer generella slutsatser behöver fler fall studeras. Resultatet från fallstudien presenteras i form av framtagna planeringsprinciper och förslag på vidare studier.

In urban areas stormwater have become a problem due to limited infiltration. Impermeable surfaces such as asphalt covers and buildings cause changes in the flow of water and content of contaminating products, which normally are not processed by sewage treatment works. Instead, the stormwater often drained off to an adjacent watercourse which end in a lake or the sea, in order to limit inundation of streets and cellars in houses. Using vegetated recipients, such as wetlands, tree plantations, grass and herbcovered surfaces is anefficient and economical way to manage stormwaterinflow, which also improves the infiltration and the biodiversity in the area. Green ceilings reduce the formation of stormwater, especially designed ditches are efficient storage at extreme rainfalls and slow down the drainage   In this study, a few different natural retaining and equalisation methods are evaluated and  proposed for the design of an industrial area in Nyköping municipality which is planned to be a residential area. Challenges for the introduction of various natural water systems are that they need land space and relate to the existing buildings and at the same time get a sufficient drainage. Much of the report is based on the requirement in the area of Södermanland county, but also presents expected precipitation rates for the entire country that are essential for optimal water treatment / Dagvattenproblematiken har uppkommit främst genom urbaniseringen där markens naturliga infiltration har begränsats. De hårdgjorda ytor av både asfalt och byggnader har bidragit med både förändringar i flöde och föroreningshalter, som för det mesta inte kan tas om hand i avloppsreningsverken utan leds direkt ut till närmaste vattendrag eller till havet för att minska risken för översvämningar på både gator och källare. Genom att utnyttja det naturliga ekosystemet som exempelvis våtmarker och diken, är det ett billigt, effektivt sätt för att omhänderta dagvattnet samt att det gynnar bildningen av grundvatten samt den biologiska mångfalden. Gröna tak minskar uppkomsten av dagvatten vid källan, svackdiken leder dagvattnet och tillåter en långsam infiltration samt flera olika lösningar på magasinering vid extrem nederbörd.   I denna studie utvärderas ett fåtal olika naturliga fördröjnings- och utjämningsmetoder för att sedan ge ett förslag på utformning av ett industriområde i Nyköpings kommun som ska planläggas för att bli ett bostadsområde. Utmaningar vid införandet av olika naturliga dagvattensystem är behovet av markyta då man måste förhålla sig till de befintliga byggnaderna och samtidigt få en tillräcklig dränering. Mycket i rapporten utgår från Södermanlands län men tar även upp förväntade nederbördsmängder för hela landet som är väsentligt för ett optimalt dagvattenarbete.

Infiltrationsstråk byggs längs med gator i bostadsområden och har som uppgift att ta upp dagvattnet från vägbanan. Lösningen har fungerat fram tills idag då det har upptäckts att infiltrationsförmågan stegvis har försämrats med tiden. Examensarbetet har som syfte att undersöka uppbyggnaden samt analysera innehållet hos infiltrationsstråken. Arbetet grundas på fältundersökningar av befintliga infiltrationsstråk inom Växjö tätort. På platserna görs provtagning, analysering och utvärdering.

Jordens befolkning ökar successivt vilket ställer krav på att fler bostäder upprättas, följden av detta blir att naturliga grönytor i städer ersätts med hårda ytor och den gröna infrastrukturen behöver återinföras. Urbaniserade områden bidrar därför till miljöproblem och klimatförändringar med katastrofala följder som extrema väder, ökat vattenstånd samt översvämningar. De höga halterna växthusgaser, som resultat från människans handlingar genom utsläpp av koldioxid, gör att växtligheten inte hinner ta upp halterna och luftkvaliteten försämras. Miljöproblemen resulterar också i att arter och livsmiljöer minskar eller förloras, vilket rubbar det naturliga ekosystemet som är grundläggande för människans välbefinnande och överlevnad.   Arbetet omfattar en studie över hur gröna tak kan förebygga översvämningsriskerna och bidra till en mer hållbar dagvattenhantering i centrala Karlstad, samt vilka andra mervärden gröna tak kan bidra till ekonomiskt, ekologiskt och socialt.   En litteraturstudie gjordes för att identifiera nyttorna av gröna tak i Karlstad, där sedan beräkningar utfördes för dagvattenhanteringen, Tingvallastadens förmåga att buffra mot översvämningar, ekonomiska lönsamheten samt den potentiella förmågan för gröna tak att absorbera luftföroreningar. De identifierade nyttorna från det gröna taket var reduktion av buller, minskade underhållskostnader, förbättring av den fysiska och psykiska hälsan, sänker temperaturer och fungerar som ett isolerande skikt. Från beräkningarna framgick det att gröna tak kan bidra till en reducerad översvämningsrisk och upptagning av partiklar.   Slutsatsen av projektet och den redovisade litteraturen är att det gröna taket har goda möjligheter för Karlstad kommun ur ett socialt- samt miljömässigt perspektiv.  Nyttorna, i form av främjande av ekosystem och biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerreducering och främjande av välmående, har inte varit möjliga att värdera eller kvantifiera på samma sätt som ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gör att den ekonomiska lönsamheten egentligen kan anses större än vad som redovisats för Karlstad kommun.   Gröna tak har en potential att reducera översvämningsrisken för samtliga återkomsttider. Om hänsyn ska tas till kulturarvet i Karlstad kommun är det enbart möjligt att helt reducera risken för översvämningar orsakade av ett 10-årsregn. Av den anledningen är det svårt att motivera en investering av gröna tak ur översvämningssynpunkt om det inte kombineras med andra åtgärder som bidrar till en hållbar dagvattenhantering. / The world population is gradually increasing which requires that more habitations are built and natural green spaces are being replaced and needs to be restored. Urbanizations in cities contribute to environmental problems and climate changes with fatal changes like extreme weathers, higher water-standing and flooding. The high value of greenhouse gas, from the human’s impact by using carbon dioxide, results in such high values of gas that the vegetation can’t absorb and the air quality deteriorates. The environmental problems also result in loss of species and habitats which consumes the natural ecosystem that is the foundation of the human well-being and survival.     The study comprises in how green roofs can preclude the risks of flooding and contribute to a more sustainable usage of surface water in the central areas of Karlstad and which other surplus values green roofs can add to the economical-, ecological- and social development.   The study was aimed to investigate the benefits of green roofs in Karlstad, where the calculations was performed on the surface water use, Tingvallastadens ability to buffer against flooding, the profit investment and the potential capacity for greens roofs to absorb air pollution. The defined benefits of green roofs were reduction of noise, decreasing cost of maintenance, improved health both mentally and physically, lower temperatures and where the roofs also can be used as isolation. From the calculations it appeared that green roofs can conduce to a lowered flooding risk and also help to absorb insanitary particles in the air. The conclusion of the project and the presented literature is that green roofs can provide good possibilities to Karlstad in a social- and ecological matter. The benefits, that is promoting the ecosystem and biodiversity, the surface water use, noise reduction and improving the wellbeing, have not been able to evaluate like the economical investment, which result in that the economical profitable investment may have a bigger impact than the results indicates for Karlstad.   Green roofs have a potential to reduce the risks of flooding for all the recurrence intervals. If consideration to the cultural heritage is taken to Karlstad it’s only possible to reduce the flooding caused by a rainfall for 10 years.  On that ground it’s hard to motivate an investment in green roofs from a flooding perspective if it is not combined with other arrangements that contributes to a sustainable surface water use.

Denna studie syftar till att undersöka hur kommunen behandlar hållbar dagvattenhantering inom planprocessen och vilket kunskapsunderlag som kommunen besitter. Uppsatsen undersöker hur svensk lagstiftning och direktiv från Europeiska unionen påverkar planeringen för dagvattenhantering inom svenska kommuner. Det ger svar för vilka begränsningar och möjligheter den fysiska planeraren har för att inkludera hållbara lösningar av dagvatten i planeringen.  Studien är avgränsad efter två kommuner som avviker från andra kommuner i Sverige med tydliga dokument om dagvattenhantering. Genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala dokument om dagvattenhantering samt semistrukturerade intervjuer med anställda på kommunen besvaras studiens syfte och frågeställningar. Uppsatsen belyser problematik kring både planering och applicering av hållbar dagvattenhantering inom planprocessen, där det framgår hur otydlighet och okunskap finns inom ansvarsfördelningen. Det saknas både stöd och riktlinjer från den nationella nivån, vilket försvårar den lokala nivåns förutsättningar att arbeta utefter effektiva och hållbara lösningar för dagvatten. Den fysiska planeraren står inför stora utmaningar för applicering av hållbar dagvattenhantering i framtiden.

Syfte: Till följd av klimatförändringar och ökade nederbörder i kombination med denökade urbaniseringen som sker i städer är hanteringen av dagvatten som uppstårhögaktuell. Många städer är idag förlegade i sin dagvattenhantering med kombineradeledningssystem för dag och spillvatten som är bristfälliga i sin funktion då dem riskeraratt bli överbelastade samt sätter hårt tryck på reningsverk genom höga flöden.Framtidens dagvattenhantering kräver nya metoder och idéer för hantering och reningav dagvattnet. Då Trollhättans kommun i detta nu genomför en uppdatering av stadenledningsnät från kombinerat till duplikatsystem ämnar denna rapport att genom attstudera och lyfta Trollhättans metoder samt studera en liknande uppdatering somgenomfördes i Värnamo. Därmed kunna bidra med idéer och lösningar till framtidensdagvattenhantering.Metod: Undersökningen har genomförts genom en dokumentanalys, litteraturstudiesamt intervjuer. Dokumentanalysen genomfördes av ett dokument utgivet av Värnamokommun som heter VA-Dagvattenhantering. Där presenterade Värnamo kommun dessplanering med dagvattenhanteringen. Litteraturstudien genomfördes för att skapa enbild av vad det finns för dagvattenlösningar och vad för problem som uppkommer. Detgjordes totalt fem intervjuer, en VA- chef och en planarkitekt ifrån både Värnamo ochTrollhättan kommun, samt en intervju, med en konsult.Resultat: Värnamo kommun har efter deras översvämningsproblematik använt sig avinvallning på Åbroparken samt pumpning av det samlade dagvattnet i stadskärnan utmot recipienten Lagan. Det finns en vinning i att avleda skyfall centralt i staden därföroreningshalten kan vara högre än på andra platser tack vare högre trafikbelastning.Genom att kunna samla dagvatten på en plats ges därmed goda möjligheter till enpositiv renings situation. Något som Trollhättan tänkt börja implementera ärRaingarden som ger rening, infiltrering och fördröjning av dagvattnet. Raingarden harockså en estetisk faktor som kan bidra till en vackrare stad. Göta älv som går igenomTrollhättan framstår inte som en översvämningsrisk då det sitter dammluckor som kanständigt kontrollera nivån i Göra älv.Konsekvenser: Studien gjordes för att lyfta metoder i dagvattenhanteringen som görsdels i Värnamo kommun, dels de metoder som planerades att användas i Trollhättankommun vid det nya dagvattensystemets färdigställande. Nyckeln till framtidensdagvattenhantering är bevarandet av gröna ytor, samarbetet i kommunerna och starkariktlinjer.Begränsningar: Undersökningen har genomförts i relativt små tätorter i begränsadgeografisk utsträckning och ett vattendrag som är en central del av staden. Även omgröna dagvattenlösningar är användbara i alla kommuner så blir det svårt attgeneralisera vilka metoder som är bäst. Vid etablering av dessa metoder i störrekommuner eller kommuner men annan geografisk situation så kan användnings metodändras.

The purpose of this degree project is to study the possibilities of green roofs to reduce the risk of water accumulation and to analyze solutions to moisture damage that green roofs can cause. The purpose of the work is also to study the property managers' experiences and knowledge of stormwater management, moisture measures and factors that cause green roofs to be chosen. The various methods that have been used in this degree project are based on literature studies, interviews and case studies for Sergelhusen in central Stockholm. The literature study consists mostly of scientific articles, books, reviewed Internet sources and previous degree project  that is relevant to green roofs. The investigative part is based on severalf interview surveys. The purpose of the interview survey is to answer the questions and gain a deeper insight into the property managers' attitude about green roofs. The interview survey covers various questions asked to five property managers and one seller and a site visit was carried out in the city of Stockholm to an existing building with green roofs located in the middle of Stockholm Central, Sveavägen 2–10, Malmskillnadsgatan 9–17. The Sergelhouses with semi-intensive green roofs and extensive green roofs. Drawings for Sergelhus and the building were examined and then studied to develop the best possible solutions for moisture damage and how the green roof should be used in the best way to improve stormwater management. The infrastructure in Sergelhus was laid out in a way that is suitable for the drainage of stormwater and reduces it considerably. Because the roofs at Sergelhus have no slope, which means that it saves more rainwater than other buildings with varying roof slopes. The larger the area of a roof, the more volume water can be stored, according to a property manager. With frequent rainfall throughout the year, it was very appropriate to practically follow this concept with green roofs and the study also shows that property managers' initiatives come from an environment and sustainability thinking as green roofs reuse natural resources that benefit a more pleasant environment, good insulation and reduce temperature changes.

I denna studie har möjligheten att använda blågröngrå system (BGG-system) för översvämningshantering i stadsmiljöer undersökts. Med Birger Jarlsgatan som fall har en kombination av litteraturstudier, platsbesök och geografiskt informationssystem (GIS) använts för att undersöka den fysiska möjligheten att placera BGG-system på platsen och om systemen kan minska områdets sårbarhet för översvämningar. Resultatet visade att det troligen går att installera BGG-system längs Birger Jarlsgatan, med undantag för körfältet, samtidigt som områdets karaktär och funktioner kunde bevaras. Vidare visade resultatet att BGG-system kan minska områdets sårbarhet för översvämningar men att systemen inte är tillräckliga för att hantera ett 100-årsregn. För att området ska kunna hantera ett 100-årsregn behöver antingen en större del av avrinningsområdet bestå av BGG-system eller alternativa lösningar användas.

Ökad nederbörd och intensivare skyfall är konsekvenser av klimatförändringarna, vilket medfören ökad risk för översvämningar eftersom befintliga ledningsnät inte är dimensionerade fördessa flöden. En bidragande faktor till dessa stora flöden är asfalterade parkeringsplatser somsläpper ut stora mängder förorenat dagvatten i ledningsnätet eftersom parkeringsplatser ofta tarstor mark i anspråk samt att vattnet då inte kan infiltreras genom asfalten. Genom att utföra enombyggnation av en asfalterad parkeringsplats med syfte att reducera mängden dagvatten somsläpps ut i ledningsnätet kan översvämningsrisken reduceras. Syftet med denna studie var attutreda de vanligaste dagvattensystemen som kan tillämpas på en befintlig parkeringsplats samtatt utreda vilka faktorer som tas till hänsyn vid val av lösning. Slutligen utförsflödesberäkningar på två ombyggnadsprojekt av parkeringsplatser med hänsyn tilldagvattenhanteringen i Lomma kommun som benämns Blåbärsgatan och Östra Almgatan.Beräkningarna har utförts för att fastställa hur valet av lösning kan påverka fördröjningen ochavrinningen. Underlag till studien är litteraturstudier, intervjuer, fältstudier samt beräkningar.Enligt resultatet från beräkningarna minskade flödet med 32 % för projekt Blåbärsgatan.Differensen i flödet infiltreras i gräset och i gräsarmeringen. En liten del av vattnet avdunstassamt fångas upp av svarttallen. För projekt Östra Almgatan reducerades flödet med 57 % varavdifferensen i flödet infiltreras i gräsarmeringen samt en liten del av vattnet avdunstas. Enverifiering av dagvattenflödet kan utföras genom att montera flödesmätare i samtliga brunnaroch mäta flödet både innan och efter ombyggnationen och därefter jämföra om flödenaöverensstämmer med beräkningarna. Det är ett omfattande arbete att verifiera beräkningarnaeftersom det kräver att förutsättningarna är samma för samtliga mätningar vilket är svårt attfastställa. Regnet vid mätningarna måste ha samma återkomsttid och varaktighet för att erhållajämförelsebara värden. Det finns många dagvattenlösningar som kan tillämpas på befintligaasfalterade parkeringsplatser för att reducera dagvattenavrinningen. Några av de vanligastesystem som används är genomsläpplig beläggning, infiltration i grönyta, infiltration iskelettjord, svackdike, makadamdike, damm och växtbädd. För att fördröja och rena dagvattnettill önskat mål kan en kombination av olika system behöva tillämpas på den aktuella platsen.Öppna dagvattensystem som till exempel svackdiken och dammar kräver stora ytor som intealltid finns tillgängligt vid ombyggnationer av parkeringsplatser vilket medför attgenomsläppliga beläggningar är en vanlig dagvattenlösning eftersom den inte tar någonmarkyta i anspråk. Faktorer som tas till hänsyn vid valet av dagvattenlösning är bland annatfördröjnings- och reningspotentialen för anläggningen men även yt- och skötselbehovet. Vidareforskning hade kunnat utreda ifall det finns en möjlighet för kommuner att erlägga en premieför att fler ekologiska ombyggnationer skulle kunna vara möjligt.

Detta examensarbete undersöker hur grönytor kan integreras på torg och gator inom den bebyggda miljön för att effektivt hantera dagvatten på ett ekologiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till en grönare stad. Syftet är att besvara frågeställningarna kring hur grönytor kan placeras på torg och gator för att främja en plats där människor ständigt befinner sig samt öka trivseln, samt hur befintlig bebyggelse, stadsrum och rörelse kan samverka för att skapa grönområden som effektivt hanterar samhällsutmaningar som dagvattenhantering. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har olika källor som studier, rapporter, böcker och kommunala dokument analyserats, detta skapar kunskapsöversikten. Dessutom har en platsanalys utförts i projektområdet som är beläget i centrala Malmö, Stortorget och Södergatan, för att undersöka förutsättningarna och användningen av platsen. Resultatet av kunskapsöversikten och platsanalysen leder fram till en sammanställning av bakgrund samt flera strategier. Dessa strategier har applicerats på ett gestaltningsförslag som syftar till att svara på forskningsfrågorna. Slutsatsen av arbetet visar på en brist på grönytor för dagvattenhantering som med hjälp av små åtgärder kan förbättras betydligt.