This bachelor thesis aims to clarify the relationship between urban stormwater management and heritage sites. The topic is so far relatively unexplored, but may become highly relevant in the near future. Scientifically there is a lot of information about the impact from stormwater in heritage objects, also when repeated. The solution is sustainable urban drainage systems (SUDS) and insertion of green infrastructure in the actual area or the surrounding areas. However, science and local management are not the same. At a local level, more information is requested. It appears that, from the investigated examples in this thesis, the problem is to find available areas for the drainage systems. Also the protection and conservation of the heritage objects create restrictions considering changes in the actual area. However, it is not impossible to apply these solutions, as showed in the thesis concluding chapter. In general both experts and laymen are positive to the insertion, as long as SUDS are introduced in respect to the heritage values. / Denna kandidatuppsats har tittat på förhållandet dagvattenhantering och kulturmiljö. Det är ett relativt outforskat ämne, men kommer att bli relevant i en snar framtid. Forskningen visar på en kemisk nedbrytningsprocess av på kulturhistoriska objekt från dagvatten. Det är en problematik som ökar med klimatförändringarna. Lösningen som forskningen förespråkar är införande av en hållbar dagvattenhantering och grönska, vilket begränsas av kulturmiljöns riktlinjer och skydd. Det råder dessutom en platsbrist inom områden för kulturhistoriska objekt. Generellt sett finns det inget hinder från kulturmiljöns sida kring dagvattenhantering, men varje förändring ska noga vägas mot de kulturhistoriska värdena. Däremot är både tjänstemän och lekmän positivt inställda till miljömässiga fördelar så som en hållbar dagvattenhantering även i denna miljö.

Denna rapport avhandlar olika vatten- och avloppslösningar vid en eventuell exploatering av samhället Hemfosa i Haninge kommun. Hemfosa är idag hem till ungefär hundra personer och är inte anslutet till den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen. För att vara förberedda på den förväntade befolkningsökningen i Sverige gav regeringen i september 2017 ett förslag på exploatering av nio olika områden där Hemfosa var ett av dem. Året därpå skrev Haninge kommun under en avsiktsförklaring för byggnation av 12 000 nya bostäder, som kan komma att bli hem för 30 000 personer, fram till år 2050. Det finns många olika vatten- och avloppslösningar, förkortat till VA-lösningar, som har olika fördelar, nackdelar och mervärden. Dessa jämfördes med varandra och en sammanställning av olika möjliga kombinationer gjordes. Rapporten fokuserar främst på en minskad vattenförbrukning men tar också upp andra relevanta parametrar såsom nyttjande av näringsämnen och minskad energiförbrukning i samhället. Förslag på både gammal och ny teknik samt lösningar på tekniska problem avhandlas med fokus på ett hållbart samhälle. En kombination av flera olika lösningar är att föredra.

En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen. Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen.

Målsättningen med projektet var att miljö- och energioptimera Lurbo ridanläggning med avseende på deras egna miljömål som innebär att de siktar mot att bli den miljövänligaste ridanläggningen i Sverige. Det som har tagits i beaktande är solenergi, gödsel- och dagvattenhantering. Solenergi är idag den snabbast växande elproduktionskällan och ridanläggningen har enligt beräkningar (med hjälp av kalkylverktyget i Uppsala Kommuns solkarta, MATLAB och litteraturstudier) och observationer stora möjligheter till att implementera en solcellsanläggning för att motsvara deras elproduktionsbehov och mer därtill. Två åtgärdsförslag med två olika juridiska och ekonomiska utgångslägen presenteras i denna rapport, där en rekommendation slutligen ger ridanläggningen det mest gynnsamma beslutet att installera en solcellsanläggning som endast motsvarar deras årliga elbehov. Gödselproduktionen på ridanläggningen är stor och har därför en betydande miljöpåverkan. Näringsämnen läcker ut från både gödselplattan och från hagar. I denna rapport ligger fokuset på läckaget av fosfor, då läckaget från ridanläggningen överskrider tillåtna värden. Detta påverkar omgivningen och särskilt deneutrofierade Hågaån negativt. Aktuella åtgärder för att minska miljöpåverkan från gödselhanteringen presenteras. Enkla lösningar som att bygga ett tak över gödselplattan för att hindra läckage vid regn och att plantera fånggrödor läggs fram, men även mer kostsamma lösningar som att införskaffa en gödselbrännare har undersökts. Den viktigaste åtgärden för att minska fosforläckaget från hagarna anses vara att hålla hagarna fria från gödsel. För detta rekommenderas att investera i en gödseldammsugare. Ridanläggningen använder renat vatten för att bevattna ridhuset under sommarhalvåret. Genom att samla upp dagvatten för bevattning så kan kostnaden kraftigt reduceras samtidigt som bevattningen sker på ett mer miljövänligt sätt. Den mängd nederbörd som faller över anläggningens tak är tillräcklig för att täcka anläggningens bevattningsbehov. Hur uppsamlingen ska ske presenteras i fyra alternativa åtgärdsförslag i den här rapporten, där det förslag som är enklast att genomföra rekommenderas.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

När naturlig mark bebyggs kan regn- och smältvatten inte infiltrera ned i marken och kommer istället rinna av längs ytan. Detta vatten kallas dagvatten och kan leda till problem i samhället om det inte omhändertas. Dels kan större ansamlingar dagvatten skada bland annat fastigheter och infrastruktur, dels kan dagvattnet innehålla farliga ämnen som sköljts med från exempelvis trafik. Tas dagvatten omhand på ett bra sätt kan det dessutom ses som en resurs, exempelvis genom att skapa trevliga utemiljöer. För att alla personer ska kunna ta del av miljön är det viktigt att den utformas på ett tillgängligt sätt.   I takt med att städer växer ökar andelen hårdgjord mark, vilket leder till utmaningar för dagvattenhanteringen. Dessutom leder ett varmare klimat till en ökning av skyfall, där det på kort tid kan genereras stora mängder dagvatten. Det finns ingen aktör i samhället som är ensamt ansvarig för att dagvatten tas omhand på ett bra sätt. När ett nytt område ska etableras kan därför intressekonflikter ske vid val av dagvattenhantering. Multikriterieanalys (MKA) är ett verktyg som bland annat kan användas för att jämföra olika alternativ för dagvattenhantering utifrån samma kriterier, samt hantera eventuella intressekonflikter. De inkluderade alternativen poängsätts efter hur de presterar i kriterierna. Om kriterierna prioriteras olika kan de viktas, detta görs ofta av olika aktörer som är berörda av frågeställningen. Ett slutbetyg kan sedan tilldelas alternativen. Syftet med den här studien var att utveckla ett MKA-verktyg för hållbar dagvattenhantering som inkluderar både tillgänglighets- och skyfallsaspekter. MKAn byggdes upp för att kunna appliceras på ett område i Vellinge kommun där ett nytt verksamhetsområde skulle etableras. Olika kombinationer av tekniklösningar för dagvattenhantering för verksamhetsområdet jämfördes i MKAn. Viktningen av kriterierna skedde under en workshop med representanter från olika förvaltningar på Vellinge kommun. Enligt poängsättningen och viktningen fick en kombination av tekniklösningar för dagvattenhantering som skulle gynna både tillgängligheten och skyfallshantering i området högst slutbetyg. Denna kombination inkluderade ett dike, två torra dammar, en damm med permanent vattenspegel och ett dagvattenstråk. För tillgänglighetsaspekterna var utformningen av tekniklösningarna viktig. Dagvattenstråket inkluderades i kombinationen för att kunna skyfallssäkra området. Det viktigaste med att genomföra MKAn var att skapa en diskussion och samsyn hos de berörda aktörerna kring val av dagvattenhantering. Att inkludera tillgänglighets- och skyfallsaspekter i MKAn ledde till att dessa frågor lyftes under workshopen, vilket gav en givande diskussion. / When natural land is built up, rain and melt water cannot infiltrate into the soil and will instead run off along the surface. This water is called stormwater and can lead to problems in the society if it isn’t managed in an appropriate way. Accumulations of stormwater can for example damage properties and infrastructure. Stormwater can also contain dangerous substances that have been rinsed off the surface. Furthermore, if the stormwater is handled in a good way it can be seen as a resource, for example by creating pleasant outdoor environments. In order for all people to be able to take part of the environment and its benefits, it is important that it is designed in an accessible way. As cities grow, the proportion of hardened land is increasing, leading to challenges for stormwater management. In addition, a warmer climate leads to an increase in cloudbursts, where large amounts of stormwater can be generated in a short time. There is no actor in the society who is solely responsible for stormwater being handled in a proper way. Consequently, when a new area is to be established, conflicts of interest can occur when choosing stormwater management. Multicriteria analysis (MCA) is a tool that can be used to compare different alternatives based on the same criteria, and deal with conflicts of interest. The included alternatives are scored according to how they perform in the various criteria. If the criteria are prioritized differently they can be weighted, this is often done by different actors involved in the issue. A final grade can then be assigned to the alternatives.  The aim of this study was to develop an MCA for sustainable stormwater management that includes both accessibility and cloudburst aspects. The MCA was built up to be applicable to an area in Vellinge municipality where a new business area was to be established. Different combinations of technical solutions for stormwater management for the business area were compared in the MCA. The criteria were weighted during a workshop with representatives from various administrations from Vellinge municipality. According to the score and the weighting, a combination of technical solutions for stormwater management including both accessibility and cloudburst aspects received the highest final grade. This combination included a ditch, two dry ponds, a pond with permanent water level and a stormwater patch. For the accessibility aspects, the design of the technical solutions was important. The stormwater patch was included in the combination to be able to manage cloudburst in the business area. The most important thing about implementing the MCA was to create a discussion and consensus among the stakeholders on the choice of stormwater management. Including accessibility and cloudburst aspects in the MCA led to these issues being raised during the workshop and this gave a rewarding discussion.

No description available.

Vatten är en viktig resurs för människor och natur. I städer minskar den naturliga infiltrationen till grundvatten och föroreningsmängder i dagvattnet ökar. En teknik för att ta vara på vatten är regnvatteninsamling, där det insamlade vattnet kan ersätta dricksvatten till syften som toalettspolning. Syftet med examensarbetet är att analysera hur Uppsalas framtida utbyggnad av de Sydöstra Stadsdelarna skulle kunna använda regnvatteninsamling för att minska dricksvattenanvändningen och vilka miljöeffekter som tekniken skulle ge på föroreningstransporten till vattendrag i närheten. Teknikens effekt jämfördes även med behovet av spolvatten och energibehovet för dricksvattenproduktionen.  För att beräkna insamlingsytan i stadsdelen kategoriserades alla byggnader utifrån användning och storlek. Nederbördsmängd beräknades med en klimatfaktor för år 2050 med medelvärden från en 10-årsperiod. Förbrukningen av spolvatten baserades på modellerade spillvattenvärden i området och statistik av dygnsförbrukning. Energiförbrukningen av tekniken beräknades med värden från litteratur. En känslighetsanalys utfördes för insamlingsytan och energiförbrukningen för att se variation av resultatet. Föroreningsmängderna modellerades i StormTac för att se effekten av en minskad dagvattenvolym för hela området och enskilda byggnadskategorier. Den potentiella volymen dagvatten som kan samlas in i hela området visades vara 294000 m3 i medel. Resultatet visade en potentiell vattenbesparing på 22 – 42 % med regnvatteninsamling i området, beroende av exploateringsgrad. Byggnadskategorierna Skolor och Centrumbebyggelse visades ge störst vattenbesparing på 68 % och 44 % i medel. Känslighetsanalysen av systemets energiförbrukning visade en besparing på 13 – 64 % jämfört med energin för dricksvattenförbrukning. Modelleringen visade att belastningen av föroreningar på recipienterna skulle minska upp till 27 % med regnvatteninsamling i Sydöstra Stadsdelarna.  Regnvatteninsamling i området skulle innebära vattenbesparing, minskning av föroreningar till recipienterna och potentiell energibesparing beroende på hur tekniken installeras och utformas. Fler undersökningar behövs för att ge förslag på lagringsstorlek och investeringskostnad. / Water is an important resource for nature and humans. Natural infiltration into groundwater is hindered by impervious surfaces in cities. The amount of pollution in stormwater is also increased. Rainwater harvesting is one technique used for water-saving. Collected stormwater can then be used for flushing toilets instead of using drinking water. The purpose of this thesis is to analyze how the future expansion of Uppsala, the district of Sydöstra Stadsdelarna could use rainwater harvesting. How much drinking water could be reduced and how the system could affect the pollution transport to nearby streams are also investigated. The effect of the system was also compared with the water demand for flushing toilets and the energy needed for the production of drinking water.  To calculate the collection area in the district, all buildings were categorized based on use and size. The amount of precipitation was calculated based on averages from 10 years with a climate factor for the year 2050. The water demand for flushing toilets was based on wastewater values modelled for the area and statistics on daily consumption. The energy consumption of the system was calculated based on values from the literature. A sensitivity analysis was performed for the collection area and energy consumption to analyze the variation of the results. StormTac was used to model the systems' effect on pollution levels. This was done both for the entire district and individual building categories. The potential volume of stormwater that could be collected throughout the district was found to be 294,000 m3 which would replace 22 – 42 % of the total water demand for flushing toilets. The categories schools and downtown area were shown to provide the largest savings of water with 68 % respectively 44 % on average. The energy consumption of rainwater harvesting was shown to provide a saving of 13 – 64 % compared to the energy demand for producing drinking water. The StormTac model of the district showed a reduction of up to 27 % in pollution amounts. Rainwater harvesting in Sydöstra Stadsdelarna would contribute to water savings, reduction of pollution to the recipients, and potential energy savings. These would depend on the design and implementation of the system. More research is needed to provide suggestions on storage tank sizes and the costs of the system.

Sveriges städer står inför en ökad dagvattenproblematik till följd av klimatförändringar och förtätning som ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Blå-grön infrastruktur har föreslagits som en alternativ metod att hantera ökad nederbörd och har därmed integrerats långsamt in i städers dagvattenhantering. Ytterligare forskning krävs för att öka förståelsen för hur implementation av blå-grön infrastruktur kan ske. Studiens syfte är att identifiera möjligheter och hinder vid implementering av blå-gröna lösningar i kommunerna Malmö och Växjö. Studien grundades på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer inom respektive kommuners dagvattenhantering. Studiens resultat visar på att trots många möjligheter för blå-grön infrastruktur så begränsas övergången till en mer hållbar dagvattenhantering av flertal hinder. Fler insatser inom utbildning, lagstiftning och samarbete kan öka implementationen av blå-grön infrastruktur och främja en mer hållbar dagvattenhantering.

Mikroplaster är svårnedbrytbara partiklar av syntetiska och icke-syntetiska polymerer i storleksspannet 1 nanometer till 5 millimeter och grupperas ofta som primära (producerade) och sekundära (fragmenterade). Upptäckten att dagvattnet kan vara en betydande källa till mikroplastutsläpp i akvatiska miljöer och konstgräsplaner och i synnerhet fyllnadsmaterialet (gummigranulat) har utpekats som en betydande bidragande orsak till mikroplastutsläpp. Fokusområdet för denna studie är därför att utarbeta åtgärdsförslag genom bland annat öppna dagvattenlösningar för att minska spridningen av gummigranulat och mikroplaster till akvatiska miljöer samt hur implementering av öppna dagvattenlösningar kan bidra till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Arbetet har utförts genom litteraturstudier, fältstudier med provtagningar samt genom e-postutskick och telefonsamtal med utvalda skånska kommuner. Detta arbete visar att tillfrågade kommuner vidtar åtgärder för minskat granulatsvinn och mikroplastutsläpp genom skötselrutiner, information och beteendepåverkan samt forskning och utveckling. Jord- och sedimentproverna från konstgräsplaner i Ängelholms kommun har i denna studie mindre partikelantal än tidigare studier, detta antas bero på felkällor såsom begränsad tillgång till analysutrustning. Provresultatet, framtaget genom densitetsseparation, påvisar en lägre risk för jordkontaminering av mikroplaster än väntat. Öppna dagvattenlösningar i anslutning till konstgräsplaner kan bidra till att uppnå några av miljökvalitetsmålen inom klimatpåverkan, giftfri miljö samt bevarande och skydd av akvatiska miljöer. Åtgärdsförslagen för minskad granulat-och mikroplastspridning som detta arbete resulterat i är tillämpbart för Sveriges alla kommuner och omfattar bland annat implementering av öppna dagvattenlösningar, protokollföring vid tömning av granulatfällor samt uppförande av handlingsplan för minskad granulat- och mikroplastspridning från konstgräsplaner.