I läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan lyfts vikten av att undervisa i programmering i olika ämnen, men främst i teknik- och matematikämnet. Syftet med detta arbete är att synliggöra och förstå lärarens olika uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven vid användning av programmering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats vilket innebär att människors uppfattningar är i fokus, det är en avbildande och beskrivande forskningsansats. De empiriska materialen har samlats in i form av intervjuer med teknik-matematiklärare i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Studien är baserad på nio pedagogers uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven via programmering. Studiens resultat har bärande likheter med tidigare forskning, dock finns ett visst empiriskt forskningsstöd som framhäver förmågors utveckling via programmering. Studiens slutsatser tyder på att några av lärarna i studien anser att programmering kan utveckla en viss förmåga, medan några anser att det är svårt att se ett konkret samband mellan användningen av programmering och förmågors utveckling. Med denna studie vill jag ge en fördjupad kunskap om lärarnas olika uppfattningar om programmering i skolkontexten. Programmering i ett lärande perspektiv har inte undersökt i hög grad tidigare och av denna anledning syftar denna studie att bidra med kunskap gällande denna fråga / <p>Teknik</p>

Datalogiskt tänkande (eng. Computational thinking) är ett relativt nytt begrepp som har fått stor uppmärksamhet på senare år. Datalogiskt tänkande handlar om att tänka på problem på ett sådant sätt som gör att datorer kan lösa dem. Flera forskarteam hävdar att datalogiskt tänkande är en färdighet lika fundamental som att läsa, skriva eller räkna i framtidens samhälle.Syftet med denna studie är att undersöka om det går att utveckla datalogiskt tänkande genom problemlösning i matematik. En lektionsserie har genomförts där elever fick arbeta med problemlösning i matematik. Elevernas för- och efterkunskaper i datalogiskt tänkande testades både innan och efter lektionsserien. Studien är ett kvasiexperiment med en kontrollgrupp och experimentgrupp där resultatet från testerna i datalogiskt tänkande har analyserats med det kvantitativa analysprogrammet SPSS.Resultatet från studien visar inte på några förändringar i datalogiskt tänkande mellan kontrollgrupp och experimentgrupp. Den främsta orsaken till detta resultat menar författarna beror på att lektionsserien i problemlösning var för kort. En annan karaktär på de matematiska problem som eleverna arbetade med under lektionsserien hade också möjligen kunnat ge ett annat resultat på studien.

This bachelor was written in regards to the recent implementation of the mandatory teaching of programming in Swedish schools. This extensive addition to our curriculum requires the further education of teachers and the needs to invest in specialised educational materials. In this bachelor, we have collected research through contacting various prominent educational institutions around Skåne which have implemented programming in their curriculum using various types of robots. We wanted to establish what resources these institutions provide their educators when they teach programming. We also wanted to better understand the ways in which these institutions work with hardware and their thoughts on how hardware may affect students computational thinking, learning and self-motivation. To answer these questions, we interviewed several educators who specialise in programming and its use in schools. Even though, the different institutions had little or nothing to do with each other they basically shared the same basic ideas regarding the concept. This study concluded that according to teachers, computational and logical thinking increases when students work with LEGO-robots. When working with these robots, students were able to exercise their problem-solving abilities by using robots that they have constructed and programmed themselves. The system is easily implemented in schools since most students have prior knowledge of the LEGO construction mechanism. However, prior to being used for educational purposes, LEGO has most likely been associated with playtime and might therefore make it challenging for some students to work with it in a school environment. Another disadvantage with LEGO-robots is that the system uses block programming languages. This means that students understanding of text programming will not be exercised while working with these types of robots, limiting the depth of learning. In conclusion, to promote students’ comprehension of programming when working in an educational setting, the use of robots is greatly beneficial and almost essential. Even if only block programming is used, it is important to engage students and keep them excited during learning. According to teachers, enthusiasm regarding the subject will be a determining factor in their willingness to learn.

Programmeringsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har bedrivits mer eller mindre på samma sätt sedan ämnet introducerades på 70-talet. Det behövs mer studier om didaktisk undervisning i relation till ämnet programmering för att hjälpa programmeringslärare att utveckla undervisningen och förbättra undervisningen för eleverna. Eftersom Skolverket nu har möjliggjort att grundskoleelever samt fler program på gymnasiet ska kunna läsa programmering, behöver studier undersöka hur och på vilket sätt undervisningen bedrivs, samt hur eleverna upplever undervisningen. Det här arbetet försöker därför lyfta fram hur några programmeringslärare på gymnasiet bedriver undervisning utifrån de mål som de själva anser att ämnet programmering har, och hur deras elever upplever målen, samt vilken attityd eleverna har mot den undervisning som de tagit del av. Undersökningsmetoden har varit kvalitativ i form av lärar- och elevintervjuer med inriktning kring de mål som ämnet programmering har på gymnasieskolan. De mål som lärarna har kring programmeringskurserna ligger mycket nära de mål som Skolverket beskriver i kursplanerna. Och för att eleverna ska få en positiv attityd till undervisningen är det viktigt att läraren variera undervisningen och bland annat blandar in både teoretiska och praktiska delar.

Programmering har nyligen introducerats i matematikämnet i grundskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärares inställning är till introduktionen av programme¬ring i matematikämnet i grundskolans årskurs 7–9.Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i matematik på högstadiet ingår i studien. Intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultaten analyseras med tematisk analys.Resultaten av studien är att några lärare känner sig redo för att starta med program-mering i matematikämnet och några känner sig inte alls redo. Huvudsakligen anser lärarna att programmering ska ingå i matematik, eftersom det datalogiska tänkandet är nära besläktat med hur man systematiskt löser uppgifter i matematiken. Programmering är viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden med tanke på hur teknik¬utvecklingen och digitaliseringen i samhället ökar.Lärarna i studien anser att riktlinjerna från Skolverket är ganska otydliga med hur mycket programmering som ska ingå samt vilken nivå det ska vara på program-meringen. De vill hellre ha lite mer styrning. Forskning visar däremot att det är bra att läroplanen inte är så styrd, särskilt inom ett område som programmering där utveckl¬ingen sker i snabb takt.Hur introduktionen av programmering kommer att ske i olika skolor kommer att bero mycket på lärarnas eget intresse och kunskaper samt hur skolledning och huvudman agerar i frågan.

AbstractUppsatsen syfte är att undersöka om matematiklärare på grundskolans senare år och skolan som organisation arbetar med undervisning av programmering i matematik samt hur lärare talar om sin upplevelse av svårigheter och utmaningar inför detta moment. Denna studie kommer att utgå från både elevperspektiv och lärarperspektiv separat och på så sätt ta reda på hur elever upplever att arbeta med programmering och vad lärare tycker om programmering. Jag har genomfört en enkät för 70 elever, enkät för sju lärare på två olika skolor samt intervjuat tre lärare och en skolledare.En enkätundersökning genomfördes på elever som går årskurs 9 på en medelstor skola i Kronobergs län. Undersökningen mål var att undersökte vilken inställning som eleverna hade till programmering. Lärarenkäten genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med sju lärare på två olika skolor i Kronobergs län. De lärare som intervjuades jobbar alla på en grundskola i Kronobergs län. Dessa lärare valdes på ett slumpmässigt sätt utifrån skolans personalstyrka och deras vilja att medverka i studien. Skolledares intervju har bidragit till ytterligare en dimension utifrån skolans olika professioner.Dessa kvalitativa intervjuer och samtliga webbaserad enkätundersökning har hanterats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer (2011). De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån resultatet analyserades samtligt material i koppling till teori, styrdokument och tidigare forskning.Studien kom fram till att lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin planering av sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetensutveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering.Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en plan för undervisning i programmering och tog därför fram en tillfällig undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna vilket inte finns i dagsläget.Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de saknar kännedom medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn och pedagoger interagerar och kommunicerar i sagoberättande, samt undersöka om det finns en grund till datalogiskt tänkande i redan befintlig undervisning. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet där interaktionen mellan människor är grunden för lärandet, genom att observera sagostunder, som genomfördes med hjälp av flanotavlan och dess bilder. Som metod användes direktobservationer med semistrukturerat observationsschema, utformat från Interaction Process Analysis (IPA). Observationerna visade på att ord som förekommer inom analog programmering så som räkneord, kommandon, position och riktning också förekom i sagoberättandet, men användes inte för analog programmering.

Från och med 2018 finns programmering inskrivet i den svenska läroplanen. Införandet av programmering har dock visat sig vara problematiskt då det medfört både ett behov av kompetensutveckling och svårigheter med att tolka vad programmering ska användas till. Framförallt är det oklart om programmering ska användas för att utveckla datalogiskt tänkande eller för att behandla ett visst ämnesinnehåll. I och med att undervisningen i att programmera åligger matematikämnet hamnar specifikt tekniklärare i ett dilemma. Å ena sidan ska teknikundervisningen använda programmering som ett verktyg men å andra sidan inte undervisa i hur man programmerar. Tidigare forskning på området är sparsam och har undersökt dels hur elever förstår programmering i tekniska lösningar och dels hur tekniklärare i årskurs 7-9 beskriver användning av programmering i sin teknikundervisning. Syftet med studien är därför för det första att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning. För det andra  att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver samarbetet med matematikämnet gällande undervisning i programmering. Studien har med en fenomenografisk forskningsansats kommit fram till att de intervjuade tekniklärarna i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning utifrån fyra distinkt skilda kategorier: ”Nu programmerar vi”, Ämnesövergripande, ”Vi pratar om alla möjliga olika maskiner” och ”Dom har färdiga koncept”. Framförallt används programmering som ett verktyg för att programmera i sig och inte för att behandla något innehåll i teknikämnet. Ingen av de intervjuade lärarna gör någon skillnad på programmering i matematik och teknik.

Denna studie syftar till att undersöka vad aktiva matematiklärare i högstadiet anför för argument gällande programmeringens funktion i matematikundervisningen. För att besvara studiens frågeställning har examinationsuppgifter från en vidareutbildning i programmering för matematiklärare analyserats med en tematisk analys. Examinationsuppgifterna består av en programmeringsuppgift samt reflektioner kring hur den är tänkt att användas i undervisningen och vad programmeringen har för roll. Den tematiska analysen resulterade i tio teman vilka var: (1) Befästa kunskaper; (2) Hjälpmedel; (3) Lustfyllt moment; (4) Utforska matematiska problem; (5) Programmering i sig; (6) Undersöka begrepp; (7) Tinkering; (8) Samarbete; (9) Tydlighet i kommunikation; och (10) Förståelse för variabler. Matematiken bidrar med en kontext till programmeringen och programmeringen bidrar med flera betydande funktioner i matematikundervisningen, däremot verkar mängden ny matematikkunskap som utvecklas med programmeringen begränsad. / This study aims to investigate the arguments put forth by active mathematics teachers in high school regarding the role of programming in mathematics education. To answer the aim of the study, examination tasks from professional development in programming for mathematics teachers have been analyzed using thematic analysis. The examination tasks consist of a programming assignment along with reflections on how it is intended to be used in teaching and the role programming plays. The thematic analysis resulted in ten themes, which were: (1) Consolidating Knowledge; (2) Tools; (3) Enjoyable Element; (4) Exploring Mathematical Problems; (5) Programming Itself; (6) Exploring Concepts; (7) Tinkering; (8) Collaboration; (9) Clarity in communication; and (10) Understanding of Variables. Mathematics contributes context to programming, and programming, in turn, provides several significant functions in mathematics education. However, the amount of new mathematical knowledge developed through programming appears to be limited.

Allt fler delar av samhållet digitaliseras och i och med detta ökar behovet av digital kompetens, bland annat inom programmering. Programmering som skolämne finns på gymnasienivå och kan antingen ingå inom ramen för ett program eller läsas som valbar kurs. Utgångspunkten för detta arbete är programmeringsundervisningen på gymnasiet, med särskilt fokus på kursen Programmering 1.  Syftet med detta arbete är att kartlägga hur elevers arbetssätt vid lösning av en individuell uppgiftg i kursen Programmering 1 kan förstås utifrån ett antal förmågor inom datalogiskt tänkande. De förmågor inom datalogiskt tänkande som avses här är abstraktion, algoritsmiskt tänkande, dekompositionm, mönsterigenkänning och generalisering.  För att samla in studiens data, som är kvalitativ, användes observationer och intervjuer. Totalt sett studerades åtta elever som gick årskurs 3 på teknikprogrammet på en gymnasieskola och som läste kursen Programmering 1 som en obligatorsik del av sitt program. Insamlade data analyserades genom att göra en tematisk analys.  Den tematiska analysen resulterade i en tankekarta som visualiserar hur elevernas beteenden under uppgiftslösningen kan förstås utifrån förmågorna inom datalogiskt tänkande. Analysen visade att alla undersökta förmågor förekom i någon utsträckning, men att eleverna använde abstraktion och algoritmiskt tänkande i större utsträckning och med större säkerhet än dekomposition och mönsterigenkänning. / An increasing number of sectors in society are being digitalized, which in turn increases the need for digital skills, including programming. Programming is a subject in upper secondary school and can either be part of a program or taken as an elective course. The focus of this study is programming education in upper secondary school, specifically the course Programming 1.  The purpose of this study is to map how students' approach to solving individual tasks in the Programming 1 course can be understood based on a set of abilities related to computational thinking. The computational thinking abilities considered here are abstraction, algorithmic thinking, decomposition, pattern recognition, and generalization.  To gather qualiktative data for the study, observations and interviews were conducted. A total of eight students in their third year of the technology program at an upper secondary school, who were taking Programming 1 as a mandatory part of their program, were studied. The collected data was analyzed using thematic analysis.  The thematic analysis resulted in a concept map that visualizes how students' behaviors during task-solving can be understood in terms of the abilities within computational thinking. The analysis revealed that all the examined abilities were present to some extent, but students utilized abstraction and algorithmic thinking to a greater extent and with more confidence compared to decomposition and pattern recognition.