Spelling suggestions: "subject:"deliberativ demokrati."" "subject:"deliberativ edemokrati.""
11 |
Yttrandefriheten i den deliberativa demokratin : En uppsats om yttrandeklimatet och det politiska samtalet i ljuset av tre teorierRamqvist, Cecilia January 2017 (has links)
Yttrandefrihet är en nödvändig förutsättning för det demokratiska statsskicket, men det går att argumentera för att andra värden i vissa fall bör beredas företräde. Interaktion mellan medborgare och politiker ses ofta som något demokratistärkande, men i kontaktytorna kan även negativa konsekvenser uppstå, exempelvis i form av hot. Inom deliberativ demokrati har kommunikationen en central roll. Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur yttrandefrihet som är kompatibel med deliberativ demokrati bör se ut. Detta görs genom en analys av Waldron, Benhabib och Youngs teorier och mot bakgrund av samtal med politiker om deras upplevelser av yttrandeklimatet. Politiska och filosofiska aspekter av rättigheten berörs, inte de primärt juridiska. Slutsatserna omfattar att yttrandefriheten bör vara långtgående men inte absolut; yttranden som omfattar hot eller kränker värdighet bör begränsas. Vidare att förhållningssätt mellan samtalets aktörer är av stor betydelse; detta ska omfatta en vilja och förmåga att anta andra perspektiv än det egna. Medvetenhet om maktasymmetrier och en vilja att eliminera dessa bör finnas för att ett gott demokratiskt samtal ska åstadkommas. / Freedom of speech is a fundamental condition for democracy, but it can be argued that sometimes other values should be given priority. Interaction between citizens and politicians is often viewed as something that is strengthening the democracy, but these interactions may also cause damage, for example if trustees are threatened. Communication is fundamental within the theory of deliberative democracy. The aim of this thesis is to examine how to approach freedom of speech in a way that is compatible with deliberative democracy. To do so, I analyze the theories of Waldron, Benhabib and Young against the background of the narratives of politicians about their experiences of the political discussion; focusing on the political and philosophical aspects rather than the legal. The conclusion is that freedom of speech should be extensive but not absolute; limiting speech that is threatening or that is violating the human dignity of others. I also conclude that the attitude of the participants is of essence, as well as awareness of differences in influence and power.
|
12 |
Om överläggande samtal och hållbar utveckling : en studie av deliberativ demokratiLundberg, Martin January 2003 (has links)
Den vetenskapliga diskussionen om demokratins innebörd har i vår tid ofta rört begreppet "deliberativ demokrati". Detta är en demokratiuppfattning som understryker åsiktsbildning på gräsrotsnivån. Idén är ett människor samtalar under tvångsfria former och utvecklar en åsikt genom samtalet. På denna grund tänkes sedan de samtalande tillsammans påverka samhället på något sätt. I Martin Lundbergs studie granskas denna teori kritiskt genom att närgående studera ett empiriskt fall - en serie samtal som handlar om hållbar utveckling. För alla som har ett intresse i dessa frågor ger Lundbergs studie ett mycket intressant inlägg i diskussionen om deliberativ demokrati.
|
13 |
Att prata rätt, att skapa rätt – En kvalitativ innehållsanalys av den finska eutanasidebatten och medborgainitiativets roll som ett deliberativdemokratiskt verktygDjerf, Meri January 2019 (has links)
No description available.
|
14 |
Fostrar gymnasieskolan demokratiska medborgare?Sandman, Niklas January 2005 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.</p>
|
15 |
Elevdemokratisering : Hur elever bidrar till att demokratisera sig själva genom ett elevrådSchilling, Jessica January 2008 (has links)
<p>Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.</p>
|
16 |
Fostrar gymnasieskolan demokratiska medborgare?Sandman, Niklas January 2005 (has links)
Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.
|
17 |
Utanförskap bland elever i fritidshem? : En studie om hur fritidspedagoger arbetar förebyggande mot utanförskap utifrån deliberativ demokratiDavidsson, Josefin, Krivohlavek, Marlene January 2013 (has links)
Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat. Kommande resultat som framförs i studien är: Utanförskap är inte vanligt förekommande bland elever i fritidshem, däremot är det många elever som frivilligt väljer att vara ensamma. Deliberativ demokrati är ett okänt begrepp bland fritidspedagoger men anses ändå vara centralt i deras dagliga arbete till viss del genom att elever får lov att samtala och diskutera om både aktiviteter, utvärdering samt kring personliga händelser. Både fritidspedagoger och resultatet ifrån observationer, tyder att det är möjligt att eleverna blir mer delaktiga i gemenskapen och verksamheten genom att inneha ett deliberativ demokratiskt synsätt i fritishemverksamheten.
|
18 |
Finsk sisu i svenskundervisningen : Om litteratururval, kulturell identitet och subjektiv relevans utifrån tre finskättade elevers upplevelser / Finnish sisu in Swedish literature education : - selection, cultural identity and subjective relevance according to the experiences of three students with a Finnish backgroundBärnlund Fors, Nina January 2012 (has links)
This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students’ formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden. The theoretical backgroundof this composition comes from various fields such as the didactic, literary and socialpsychology sphere. Keywords in the analysis have been cultural identity, subjective relevanceand deliberative democracy. The results have shown that the cultural contents as well as thecultural variety in Finnish literature taught in class are often experienced to be unvaried andstatic. The results have also exposed the danger of a homogenous cultural landscapeaccording to Jürgen Habermas’ ideas of the public sphere and post-colonial literary theorieson how cultural power is bound up with social power. The role of the Swedish teacher hasfurthermore been discussed in ways of how to interpret and understand curriculum and how tosupport and teach literature in aim to support identity process.
|
19 |
Elevdemokratisering : Hur elever bidrar till att demokratisera sig själva genom ett elevrådSchilling, Jessica January 2008 (has links)
Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.
|
20 |
Tjafs och överläggningar : om (o)möjliga rum för påverkan i UppsalaRichard, Åse January 2014 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0992 seconds