No description available.

Dagens representativa demokrati har blivit alltmer behäftad med politikermissnöje och sjunkande valdeltagande. Forskare har därför talat om hur demokratin behöver fördjupas och breddes med inslag av deliberativ demokrati för att få legitimitet. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur väl inslag av deliberativ demokrati uppfylls i verkligheten inom lokaldemokratin. Detta görs för att kunna bilda sig en förståelse för i vilken mån inslag av deliberativ demokrati faktiskt tillämpas. Genom att använda Sherry Arnsteins teori om The Ladder of Participation, på svenska Deltagandestegen, analyserar uppsatsen medborgardialogen mellan Uppsala kommun och medborgare i planeringsfallet de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun. Ett fall som har karaktäriserats av missnöje gentemot Uppsala kommun från medborgare. Teorin möjliggör en normativ klassificering av den deliberativa demokratiska praktiken medborgardialog, och gör det genomförbart att mäta i vilken mån som Uppsala kommun har tillämpat en medborgardialog enligt idealet. Studien har använt sig av kvalitativ metod för att samla in det resultat som analyseras utifrån uppsatsens valda teori.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori. Intervjuer har använts som metod för att samla in empiri. Det vi har kommit fram till genom studien är att tre av de fyra rektorer vi har intervjuat har tillåtit Sverigedemokraterna att närvara på skolan, medan en inte tillåter dem representation. De tre rektorer som har tillåtit Sverigedemokraterna lyfter fram demokratiska värden som yttrandefrihet och fri debatt som grund för sina beslut. Den rektor som har nekat Sverigedemokraterna lyfter fram skolans värdegrund som underlag för sitt beslut, med motiveringen att partiets politik strider mot denna. Värdegrunden framhålls även av de rektorer som tillåtit Sverigedemokraterna, och utifrån den påvisar de en ambivalens vad gäller förhållandet mellan den och de värden de anser partiet står för. Ett deliberativt demokratiideal har visat sig hos rektorerna i deras överväganden inför besluten.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser. Det är alltså samtalet som grunden för utbyte av kunskap, erfarenhet och preferens formning. Jag fann att det var framförallt bristen på flerstämmigheten av åsikter och identiteter på båda skolorna som påverkade förutsättningarna för att ett deliberativt klassrum. Detta påverkades i sin tur av bristen på öppenhet i klassrummet och den polarisering som det individuella gymnasievalt innebär.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser.Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås. Inom fallstudien har det sedan genomförts intervjuer med medborgare, tjänstepersoner och en fokusgrupp, samt en observationsstudie och en enkätundersökning. De resultat som framkom av vår undersökning visade att problem som formulerades av medborgare har en högre detaljnivå än de problem som tjänstepersonerna formulerade – detta trots att samma grundproblem definierades. Vidare har vi också kunna se att en inkludering av olika former av kunskap, i teorin, bör leda till mer resurseffektiva och acceptabla, från medborgarnas sida, åtgärdsförslag. / In city planning processes today citizens are mainly included through consultation processes. This implies two main problems: The first problem is that citizen’s knowledge only is included in city planning processes when problems already have been formulated. Secondly only citizens who attend the consultation process have the opportunity to represent their knowledge. This thesis objective is therefor to study if and possibly how different sources of knowledge affect how problems are formulated in city planning projects. Furthermore the objective is to study how inclusion of different forms of knowledge may affect which measures are prioritized in city planning processes.Our main method has been a case study of Malmabergsgatan in Västerås, Sweden. Within this case study we have exercised interviews with citizens, communal office workers and a focus group. We have also exercised one observational study and one survey study. Our results showed that problems formulated by citizens contain a higher degree of detail than problems formulated by communal office workers – even though they defined the same basic problem. We have also seen results showing that inclusion of different forms of knowledge, in theory, should lead to measures in city planning processes that are more acceptable, from a citizen’s perspective, and more resource efficient.

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att få en upplevelse av hur samrådets roll kan ses i dagens stadsplanering. Denna syn jämför vi sedan med hur samrådets roll är tänkt att vara. Vi relaterar i denna studie till deliberativ demokratiteori om hur deltagande, samtal och medbestämmande bör se ut i planeringsprocessen. Denna studies syfte begränsas till att utreda vilken roll samrådet har i en demokratisk kontext i dagens svenska stadsplanering. För att ta reda på detta har vi sökt svar på följande forskningsfrågor:1. Vilken formell roll har samrådet i stadsplaneringen ur ett juridiskt och planeringsstrukturellt perspektiv?2. Hur ser den deliberativa demokratiteorin på kommunikationens roll för demokratisktmedborgardeltagande?3. Hur är synen på samrådet som demokratiskt verktyg bland planerare?4. I vilken utsträckning överensstämmer planerares syn på samrådet med lagstiftarnas syn på samrådet och deliberativ demokratiteoris principer om kommunikationens och samtalets roll för demokratisk förankring? / Citizen Consultation and Deliberation as Democratic Justification in the City Planning Process- a study of the views of city planners on the role of citizen consultation and deliberation

I en värld präglad av eskalerande miljöutmaningar, såsom klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, är det av väsentlig betydelse att förstå kopplingen mellan upplevd politisk delaktighet och individens ansvar för miljön. Trots dessa påtagliga utmaningar finns det en brist på svensk kvantitativ forskning på temat. Forskningsområdet har tidigare undersökts kvalitativt eller genom kvantitativ metod med fokus på länder i Europa eller i världen i stort. Studien bidrar till att fylla en kunskapslucka genom att kvantitativ undersöka ett representativt urval av svenska individer, för att avgöra om upplevd politisk delaktighet har en effekt på individens ansvarskänsla för miljön på individnivå i en svensk kontext. Datamaterialet som används i studien är ESS omgång 8 från år 2016 där det angivna året hade kärnämnen som välfärdsattityder, klimatförändringar och energiförbrukning. För att få en djupare förståelse för fenomenet kontrollerades även effekten av kön, oro för klimatet, ålder, antal utbildningsår samt politisk tillhörighet på svenskars ansvarskänsla för miljön. Studien resulterade i ett positivt samband mellan upplevd delaktighet och ansvarskänsla för miljön, oro för klimatet uppvisade en positiv effekt på ansvarskänslan för miljön, och kvinnor kände ett högre ansvar för miljön jämfört med män. Teorin deliberativ demokrati indikerar vikten av att inkludera medborgarna i politiska processer för att främja ett ökat miljöengagemang på individnivå och Foucaults begrepp biomakt är ett användbart verktyg för att förstå internaliserade beteenden som staten diskret formar.

The purpose of the study is to investigate how social studies teachers in Sweden’s upper secondary school view the democratic challenges we face today in Sweden, as well as how they integrate these into their teaching with connections to what appears in the curriculum. These challenges come in the form of antidemocratic values, threats to the democratic conversation and democratic exclusion. The study is based on a qualitative interview study. The material that forms the basis for the work is the social studies teachers in Sweden’s upper secondary school based in Southern Sweden and from the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Human rights, gender equality and people’s equal value are some of the fundamental values that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges, as the school has doubled missions. The results have then been analyzed through Robert Dahl’s democracy model. Based on the results of the study, it can be concluded that the previous challenges to democracy still exist, while increasing at lower ages.

<p>Abstract</p><p>In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic</p><p>experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The</p><p>representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the</p><p>process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the</p><p>closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to</p><p>answer.</p><p>The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians</p><p>of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the</p><p>local governance.</p><p>The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way</p><p>they formerly had planned.</p>

Bachelor essay in political science by Andreas Byfeldt, autumn 2007 ”The practice of deliberative democracy - limitations or enhancements of representative democracy?” Supervisor: Erik Amnå The purpose of this study is to find out what impact the practice of deliberative democracy might have on a representative democracy. What effects deliberative democracy could have in this context are scientifically as well as publically relevant seeing that participation in representative democracies as well as the forms of representation is altering. The essay contains both a theoretical segment and a case study. The information regarding the case is based on the results from a questioner, conversations by and observations from the author. In addition an analysis is performed in the case study. The conclusion of the essay is that there is too little empirical research on the subject of deliberative democracy to make a qualified conclusion about what effects the practice of deliberative democracy could have on a representative democracy. We can though, from the facts that are available, suppose that deliberative democracy can function as a complement to representative democracy by securing a representative interface of the population.