<p>In today’s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects. The purpose has been to identify their perceptions of democracy as well as their conceptions of the relationship between biology and democracy in education. The result is that the interviewees perceive of democracy as consistent with representative, participative and deliberative concepts of democracy. They conceive of the relationship between biology and democracy in education as to a great extent consistent with the deliberative concept of democracy. The implications are that the idea of democracy becomes more radical and consistent with the deliberative concept of democracy when subject matters of biology are part of the education. In this manner, subject matters of biology are of educational importance for the teachers´ conceptions of democracy as well for the assignment of community.</p> / <p>Samhällsuppdraget i skolan innebär förmedlade värden och kunskaper om både demokrati och enskilda ämnesstoff. Vad innebär det då att lärare har en viss sorts demokratiuppfattning, och vad har biologiskt ämnesstoff för betydelse för samhällsuppdraget? Biologi i gymnasieskolan har relativt många kurser med nationell kursplan och rön visar att lärarstudenter uppfattar biologiskt ämnesstoff som didaktiskt främjande för att läraruppdragets dubbla syfte. I den här studien har uppsatsförfattaren intervjuat fyra blivande gymnasielärare med biologi som inriktning för att försöka identifiera deras uppfattningar om demokrati och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar demokrati i allmänhet som överensstämmande med både representativ, participativ och deliberativ demokrati, och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik som i hög grad överensstämmande med den deliberativa demokratiformen. Implikationerna av detta är att demokratiuppfattningen blir radikalare och alltmer lik en deliberativ demokratiform med biologiskt ämnesstoff i undervisningens praktik. Sålunda har biologiskt ämnesstoff en didaktisk betydelse för såväl lärares demokratiuppfattning som samhällsuppdrag.</p>

Teaching students about democracy and strengthening their abilities to act and perform within a democratic society is according to the curricula for the Swedish educational system an important task for any Swedish teacher. In social sciences, however, these aspects play an even greater role as the current curricula for civic education clearly states that civic education should offer students the opportunity to learn about democracy and its various forms and mechanisms. As there are probably about as many thoughts and views on democracy as there are people, it is to be expected that all teachers do not treat the subject the same. Previous studies have shown that there are discrepancies between how democracy is being implemented during classes, which has proved to be a problem that affects students’ further ability and wishes to engage and act within a democratic system outside and after school. For this reason, I have chosen to further study this phenomenon, to see whether there truly are differences regarding the implementation of democracy in different classrooms, and if these differences can be associated with which course or program the students are taking.  The study has been done through participant observation, where I have examined how teachers in four different courses of civic education in upper secondary school implement democracy in their classes. In the analysis I have sought for signs of discrepancies depending on which course the students have been studying (through vocational or university preparatory programs) and tried to see which form of democracy (electoral or deliberative democracy) that seems to permeate the classroom activity the most. Judging from these observations, it seems that the further up the course ladder we climb, the more deliberative the classroom democracy seems to get.

När ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete. Men förutom det har verktyget Local Hero fångat upp den allra viktigaste punkten som handlar om demokratisk träning. Verktyget tränar unga att bli mer aktiva och trygga samhällsmedborgare, och förhoppningvis ha en fortsatt ökat samhällsengagemang. Vägen dit är lång och kräver mycket arbete, både från ungdomarna själva men också från de vuxna deltagarna. Syftet med denna uppsats är att belysa hur verktyget Local Hero både som modell och i praktiken kan möjliggöra för ungdomar att delta i ett deliberativt samtal. Med hjälp av teoriramen deliberativ demokrati analyseras hur Local Hero kan främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar. Frågeställningar: • Hur har verktyget Local Hero fungerat, i syfte att främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar? • I vilket syfte har Local Hero utvecklats och hur är verktyget tänkt att fungera? • Hur bidrar Local Hero för att utveckla ett deliberativt samtal? Deliberativa samtal kan kanske inte lösa kollektiva problem, lokalt eller i samhället. Men deliberativa samtal kan utveckla barn och ungdomars demokratiska kompetens, så att de på egen hand och tillsammans med andra värderar kunskap och normer, och skapar en förståelse om sig själva och andra människor. Genom att få utrymme och möjlighet i skolan eller i projekt som Local Hero för sina tankar och argument ges ungdomar en känsla av betydelse och en starkare självbild. Local Hero ska skapa mötesplatser och dialogtillfällen mellan ungdomar och vuxna i drogförebyggande arbetet.

This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people. In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the “common” meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values. My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis. This leaves, for that specific issue, two alternatives; a weak conception of values with a strong conception of the will of the people, and, a strong conception of values with a weak conception of the will of the people. I also conclude that there are problems with both alternatives. A weak conception of values could result in moral diffi-culties, such as a majority oppresses a minority. And a strong conception of values could result in an excavation of democracy. As for the conceptions of democracy, I conclude that the pluralistic democracy has a relativistic view on values and an (more or less) unlimited conception of the will of the people. The delibera-tive democracy has a similar conception with a few exceptions. The constitutional democracy have a somewhat relativistic conception of values but with objectivistic elements, and hence a limited conception of the will of the people.

The purpose of this study is to examine the climate of discussion between party leaders of Swedish political parties. The method used to carry out this task is a statistical analysis of "Agenda Debatt", the most viewed debate on Swedish television. The statistical analysis is based on deliberate democracy-theory, more specifically Fishkin and Luskin's definition of the ideal debate. Fishkin and Luskin's 5 principles for ideal debate will be operationalized and thus make up the foundation for the statistical analysis. The results of the analysis will in turn be the foundation for a qualitative discussion, which aims to answer the research question: "How can the Swedish climate of discussion between political party leaders in 'Agenda Debatt' be described from a deliberate democracy perspective?" The research question was answered, and the climate of discussion could be described as poor from a deliberate democracy perspective.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt. Utifrån teorier om social influens på individers attityd, the Law of Group Polarization och the Spiral of Silence, studeras två olika sammansättningar av nätbaserade forum i diskussioner om antifeminism. Resultaten visar att de politiska diskussionerna på de nätbaserade forumen skiljer sig åt avsevärt. I facebookgruppen Anti-feminism finns flera tydliga indikatorer på gruppolarisering. Det är ett oroväckande fenomen som i den utvalda gruppen visar hur hatet kan eskalera i en grupp med likasinnade till följd av social jämförelse. I en diskussion om antifeminism och feminism på familjeliv.se saknas istället alla indikatorer om social jämförelse och forumet präglas istället av argumentation och oenighet. Studien styrker den forskning som visat att deliberation mellan individer med olika idéer och ståndpunkter sker på opolitiska forum på nätet, inte på de politiska bloggarna eller forum som flera tidigare studier fokuserat på.

Syftet med studien var att synliggöra fem grundskolelärares tolkning, förhållningssätt och behandling av värdegrunds- och demokratiarbetet. Studien har utgått från två forskningsfrågor och samtliga fem lärare har återgett sina utsagor för att studien ska kunna ge en klar bild av syftet. Studien har utgått från kvalitativa metoder där semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för insamling av empiri. Lärarna som blivit intervjuade kommer från två olika skolor, fördelade i två olika städer i södra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i deliberativ- och deltagande demokrati teori. Samtliga grundskolelärare har med sina tolkningar, behandlat och förhållit sig till värdegrunden och det demokratiska uppdraget på varierande sätt. De hade enad uppfattning att kärnan i värdegrundsarbetet är alla människors lika värde. I det demokratiska arbetet var samtliga lärare eniga om att kärnan av arbetet utgörs av att eleverna ska få vara aktiva i diskussioner och samtal där de får yttra sina ståndpunkter. En ytterligare uppfattning lärarna var enade om av det demokratiska arbetet är att eleverna ska få vara delaktiga och påverka, exempelvis genom att få vara med och rösta i demokratiska sammanhang. Slutsatsen är att värdegrunden och det demokratiska uppdraget är grundskolelärarens främsta uppdrag i skolväsendet och den ska genomsyra hela verksamheten och undervisningen. För att skolan ska kunna fostra sina elever till demokratiska samhällsmedborgare så behöver verksamheten präglas av värden och demokratiska förhållningssätt för att förbereda eleverna till framtida samhällsmedborgare. / The purpose of this study was to examine how five teachers in two different primary schools interpret, process and approach democracy and values in their education. The study is based on two research questions and all five teachers have reproduced their statement so that the study can provide a clear picture of the purpose. The study has been based on qualitative methods where semi-structured interviews formed the basis for data collection. The teachers who have been interviewed originates from two different schools, distributed in two different cities in the southern part of Sweden. The study is based on deliberative- and participatory democracy theory. Following five teachers interpreted, treated, and related to the Swedish value-system and the democracy mission in different ways. All teachers had a common view on how to work with the Swedish value-system and that the core of the value-system is the human equality. In the democratic mission, all teachers agreed on the meaning of the democracy task which the pupils should be active in discussions and conversations where they can express their opinions. A further view such as the teachers agreed on was in order that the pupils should be allowed to participate and influence, for instance be allowed to participate and vote in democratic contexts. The conclusion is that the Swedish value-system and the democratic mission are teacher’s main task in the school system and must permeate entire school activity and the education. The school need to be able to educate the pupils to become democratic citizens and the school activities need to be characterized by values and democratic attitudes to prepare the pupils to become future citizens.

This case study has looked at the significance transition from petitions to e-petitions has have for the proportion of approved proposals in the municipal council within Östersund municipality. The study has used a deliberative approach to how conversations are conducted between institution and citizen, this has been tested using a quasi-experiment and included a comparison with an after-before scenario with petitions and possible effects within different social groups that can be affected. The results of the study show that the difference between petitions and e-petitions is small, but that the color of the political majority in the council has a decisive factor behind whether proposals are approved more or rejected. Gender turns out to have a certain factor in how decisions are approved or rejected, where women received more approval than men which is interesting as it goes against previous research. / Denna fallstudie har tittat på vilken betydelse som en övergång från petitioner till e-petitioner har fått för andelen bifallna förslag i kommunfullmäktige inom Östersund kommun. Studien har använt sig av ett deliberativ tillvägagångsätt för hur samtal förs mellan institution och medborgare, detta har prövats med hjälp av ett kvasi-experiment och en jämförelse med ett efter-före scenario för möjliga effekter inom olika sociala skikt som kan påverkas med en ändrad petition. Resultatet av studien visar att skillnaden mellan petitioner och e-petitioner är små, men att den politiska majoritetens färg i fullmäktige har en avgörande faktorn bakom om förslag bifalls eller avslås. Kön visar sig även ha en viss faktor för hur beslut bifall eller avslås där kvinnor fick fler bifall än män, vilket är intressant då den går emot den tidigare forskningen. / <p>2021-06-04</p>

The purpose of the study is to investigate how the curriculum for the Swedish upper secondary school meets the democratic challenges facing Sweden. These challenges come in the form of democratic exclusion, anti-democratic values​​and threats to the democratic conversation. The study is based on a qualitative text analysis in the form of discourse analysis. The material that forms the basis for the work is the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Social science is a subject that has a special position in the sense that the subject should also convey knowledge about democracy. The study shows that the curriculum seeks to provide students with knowledge and values​​in order to gain skills for effective participation in society. The curriculum together with the syllabus for social science seeks to create justice oriented citizens with a focus on academic reasoning. A large part of how the curriculum manages to meet the democratic challenges lies in the curriculum's intention to transfer certain values. Human rights, gender equality and people's equal value are some of the fundamental values ​​that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges in itself. Discussions about the goal- and knowledge-oriented curriculum are conducted. Even the high level of interpretability of the curriculum may be the basis for a problem.

No description available.