No description available.

Dagens representativa demokrati har blivit alltmer behäftad med politikermissnöje och sjunkande valdeltagande. Forskare har därför talat om hur demokratin behöver fördjupas och breddes med inslag av deliberativ demokrati för att få legitimitet. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur väl inslag av deliberativ demokrati uppfylls i verkligheten inom lokaldemokratin. Detta görs för att kunna bilda sig en förståelse för i vilken mån inslag av deliberativ demokrati faktiskt tillämpas. Genom att använda Sherry Arnsteins teori om The Ladder of Participation, på svenska Deltagandestegen, analyserar uppsatsen medborgardialogen mellan Uppsala kommun och medborgare i planeringsfallet de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun. Ett fall som har karaktäriserats av missnöje gentemot Uppsala kommun från medborgare. Teorin möjliggör en normativ klassificering av den deliberativa demokratiska praktiken medborgardialog, och gör det genomförbart att mäta i vilken mån som Uppsala kommun har tillämpat en medborgardialog enligt idealet. Studien har använt sig av kvalitativ metod för att samla in det resultat som analyseras utifrån uppsatsens valda teori.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori. Intervjuer har använts som metod för att samla in empiri. Det vi har kommit fram till genom studien är att tre av de fyra rektorer vi har intervjuat har tillåtit Sverigedemokraterna att närvara på skolan, medan en inte tillåter dem representation. De tre rektorer som har tillåtit Sverigedemokraterna lyfter fram demokratiska värden som yttrandefrihet och fri debatt som grund för sina beslut. Den rektor som har nekat Sverigedemokraterna lyfter fram skolans värdegrund som underlag för sitt beslut, med motiveringen att partiets politik strider mot denna. Värdegrunden framhålls även av de rektorer som tillåtit Sverigedemokraterna, och utifrån den påvisar de en ambivalens vad gäller förhållandet mellan den och de värden de anser partiet står för. Ett deliberativt demokratiideal har visat sig hos rektorerna i deras överväganden inför besluten.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser. Det är alltså samtalet som grunden för utbyte av kunskap, erfarenhet och preferens formning. Jag fann att det var framförallt bristen på flerstämmigheten av åsikter och identiteter på båda skolorna som påverkade förutsättningarna för att ett deliberativt klassrum. Detta påverkades i sin tur av bristen på öppenhet i klassrummet och den polarisering som det individuella gymnasievalt innebär.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser.Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås. Inom fallstudien har det sedan genomförts intervjuer med medborgare, tjänstepersoner och en fokusgrupp, samt en observationsstudie och en enkätundersökning. De resultat som framkom av vår undersökning visade att problem som formulerades av medborgare har en högre detaljnivå än de problem som tjänstepersonerna formulerade – detta trots att samma grundproblem definierades. Vidare har vi också kunna se att en inkludering av olika former av kunskap, i teorin, bör leda till mer resurseffektiva och acceptabla, från medborgarnas sida, åtgärdsförslag. / In city planning processes today citizens are mainly included through consultation processes. This implies two main problems: The first problem is that citizen’s knowledge only is included in city planning processes when problems already have been formulated. Secondly only citizens who attend the consultation process have the opportunity to represent their knowledge. This thesis objective is therefor to study if and possibly how different sources of knowledge affect how problems are formulated in city planning projects. Furthermore the objective is to study how inclusion of different forms of knowledge may affect which measures are prioritized in city planning processes.Our main method has been a case study of Malmabergsgatan in Västerås, Sweden. Within this case study we have exercised interviews with citizens, communal office workers and a focus group. We have also exercised one observational study and one survey study. Our results showed that problems formulated by citizens contain a higher degree of detail than problems formulated by communal office workers – even though they defined the same basic problem. We have also seen results showing that inclusion of different forms of knowledge, in theory, should lead to measures in city planning processes that are more acceptable, from a citizen’s perspective, and more resource efficient.

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att få en upplevelse av hur samrådets roll kan ses i dagens stadsplanering. Denna syn jämför vi sedan med hur samrådets roll är tänkt att vara. Vi relaterar i denna studie till deliberativ demokratiteori om hur deltagande, samtal och medbestämmande bör se ut i planeringsprocessen. Denna studies syfte begränsas till att utreda vilken roll samrådet har i en demokratisk kontext i dagens svenska stadsplanering. För att ta reda på detta har vi sökt svar på följande forskningsfrågor:1. Vilken formell roll har samrådet i stadsplaneringen ur ett juridiskt och planeringsstrukturellt perspektiv?2. Hur ser den deliberativa demokratiteorin på kommunikationens roll för demokratisktmedborgardeltagande?3. Hur är synen på samrådet som demokratiskt verktyg bland planerare?4. I vilken utsträckning överensstämmer planerares syn på samrådet med lagstiftarnas syn på samrådet och deliberativ demokratiteoris principer om kommunikationens och samtalets roll för demokratisk förankring? / Citizen Consultation and Deliberation as Democratic Justification in the City Planning Process- a study of the views of city planners on the role of citizen consultation and deliberation

<p>Abstract</p><p>In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic</p><p>experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The</p><p>representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the</p><p>process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the</p><p>closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to</p><p>answer.</p><p>The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians</p><p>of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the</p><p>local governance.</p><p>The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way</p><p>they formerly had planned.</p>

Bachelor essay in political science by Andreas Byfeldt, autumn 2007 ”The practice of deliberative democracy - limitations or enhancements of representative democracy?” Supervisor: Erik Amnå The purpose of this study is to find out what impact the practice of deliberative democracy might have on a representative democracy. What effects deliberative democracy could have in this context are scientifically as well as publically relevant seeing that participation in representative democracies as well as the forms of representation is altering. The essay contains both a theoretical segment and a case study. The information regarding the case is based on the results from a questioner, conversations by and observations from the author. In addition an analysis is performed in the case study. The conclusion of the essay is that there is too little empirical research on the subject of deliberative democracy to make a qualified conclusion about what effects the practice of deliberative democracy could have on a representative democracy. We can though, from the facts that are available, suppose that deliberative democracy can function as a complement to representative democracy by securing a representative interface of the population.

I Malmö stads översiktsplan fastslås en ambition om att i högre grad involvera medborgare i planeringen för att göra staden mer jämlik och socialt hållbar, samtidigt som planeringen kan bli mer effektiv när planer kan förankras genom att involvera medborgare i ett tidigt skede. Men för att involvera medborgare i planeringen, i ett tidigt stadie, krävs det att det görs ansatser som går utöver de lagliga krav som Plan- och Bygglagen ställer på planförfarandet om medborgerligt demokratiskt inflytande. Denna ansats benämner Malmö stad som fördjupad delaktighet. Men vad som ingår i de ansatser som går utöver lagens krav och möjligheterna för hur medborgare kan påverka planeringen, kan variera från en planprocess till en annan. Hur Malmö stad arbetar med att involvera medborgare med metoder som går utöver lagens krav ämnar denna studie studera. Detta har undersökts med en fallstudie som har studerat ett aktivt planeringsprojekt i Bunkeflostrand i Malmö. Fallstudien har kompletterats med en dokumentstudie samt en intervju som har genomförs med en nyckelaktör i planeringsprojektet, med ansvar för medborgardialog. Denna inhämtade information har sedan analyserats med hjälp av teorier som har sin grund i deliberativ demokratiteori, medborgarmakt, demokratiska innovationer och kommunikativ planeringsteori. Genom denna analys har vi identifierat att medborgare ges en större möjlighet att delta i planprocessen, men att detta inte översätts till att medborgare ges en medbestämmanderätt. Hur medborgares åsikter överförs till planarbetet försvåras av planutformningens teknokratiska natur, vilket innebär att det medborgerliga inflytandet kräver stöd från andra aktörer för att kunna förverkligas. / Malmö municipality’s general plan states an ambition to involve citizens, to a higher degree, in city planning to make the city more equitable and socially sustainable. By involving citizens in planning, it can become more effective when plans are thoroughly anchored with citizens at an early stage. But in order to involve citizens at an early stage in planning, it is necessary for city planning to make efforts that go beyond the legal requirements that Plan- och Bygglagen imposes on the planning procedure for civic democratic influence. This effort is defined in Malmö Municipality’s’ general plan as deepened participation. But what is included in the efforts that go beyond the requirements of the law and the possibilities for how citizens can influence planning can vary from one planning process to another. The purpose of this study is to understand how Malmö Municipality works to involve citizens with methods that go beyond the requirements of the law. This has been investigated with a case study that has examined an active planning project in Bunkeflostrand in Malmö Municipality. The case study has been supplemented by a document study as well as an interview conducted with a key employee in the planning project, responsible for citizen dialogue. This information has then been analyzed with the help of theories based on deliberative democracy theory, citizen power, democratic innovations, and communicative planning theory. Through this analysis, we have identified that citizens are given a greater opportunity to participate in the planning process, but that this is not translated into giving citizens a right of co-decision. How citizens' opinions are transferred to planning work is complicated by the technocratic nature of plan making, which means that civic influence requires support from other stakeholders to be realized.

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.