The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the Piteåpanel in the municipality of Piteå by conducting interviews. The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality. The most striking result is that involving the citizens in the process of forming a climate and energy plan made the final plan more explicit and ambitious. However regarding the representativity the decisions can’t be considered fully representative from a political equality point of view. Despite this the decisions that have been made can be regarded as more legitimate because the citizens have been a part of the decision-making. The study argues in a careful way that increased participation in environmental decision-making in the form of citizens panels can be one of several approaches to both overcome the problems with the representative democracy and solve the environmental problems. / Den representativa demokratin har under de senaste årtiondena blivit försvagad. Detta samtidigt som FN vid Rio de Janeiro mötet 1992 deklarerade att miljöproblemen bäst kan lösas med att involvera alla berörda medborgare i beslutsfattandet. Syftet med denna undersökning har i huvudsak varit att se närmare på om medborgarpaneler kan vara ett sätt att involvera medborgarna i miljöfrågor och vilken effekt det kan få. Vidare har studien också undersökt vilken inverkan deltagandet fått på miljöpolitiken och hur representativt resultatet varit. Detta har skett genom att undersöka Piteåpanelen i Piteå kommun med genomförandet av intervjuer. Studiens resultat visar att involverandet av medborgarna i beslutsfattandet har påverkat kommunens miljöpolitik. Framförallt visar det sig att i arbetet med att ta fram en klimat och energiplan bidrog deltagandet till att den slutgiltiga planen blev mer tydlig och ambitiös. Gällande representativiteten visar det sig dock att resultaten ifrån panelen inte kan anses fullt representativa utifrån aspekten politisk jämlikhet. Trots detta har dock besluten som fattats fått en större legitimitet på grund av att medborgarna fått vara med i beslutsprocessen. Studien ställer sig försiktigt positiv till att ett ökat deltagande i miljöfrågor i form av medborgar-paneler kan vara ett av flera tillvägagångssätt i att både överbrygga problemen med den representativa demokratin samt lösa de miljöproblem som finns.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability? The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews. The results of the study indicates that the PB-institutions has multiple flaws regarding the way it enables the realization of numerous of the democratic goods analyzed. The institutional design does not pay enough attention to inclusion of different social groups including marginalized groups, popular control is restricted to issues of low political salience and the PB process does not live up to the transparency level expected from a democratic institution. On the other hand, the institutional design of the PB process does take into account some aspects of inclusion among the youth inhabitants and the process has been effective in the sense that it has delivered physical results quickly.

Undersökningen syftar till att utforska en postsekulär variant av integrationsbegreppet, genom att kritiskt granska aktuell forskning om integration. Detta genom ett explorativt begreppsstudium som primär metodologisk ansats, ett allmänt litteraturstudium som sekundär ansats, samt ett intersektionellt perspektiv som komplementär teoretisk ansats. Undersökningens postsekulära teoretiska ramverk utgörs av Zygmunt Baumans teori om flytande modernitet, Charles Taylors teori om den dialogiska funktionen, och Seyla Benhabibs teori om deliberativ demokrati. Undersökningen visar på fem centrala dimensioner av det postsekulära integrationsbegreppet; (i) mer än enbart religion, (ii) förändrade maktförhållanden och villkor, (iii) intersektionalitet, (iv) samtida aktivism, och slutligen (v) ideal och visioner. Den första dimensionen syftar till att problematisera den vetenskapliga debatten om postsekularitet, och påpeka dess ensidiga betoning på religion och religiositet i relation till sekulära samhällen. Den andra dimensionen syftar till att undersöka maktförhållanden och villkor, med grund i historiska, ekonomiska, sociala och globala faktorer. En tredje dimension belyser den mänskliga identitetens komplexitet och dess transformation, utifrån maktrelationer och tillhörighetskategorier. Den fjärde dimensionen som trädde fram accentuerade begrepp som deliberativ demokrati, omförhandling, försoning och solidaritet. Fokus lades främst på socialt engagemang och gräsrotsinitiativ som former av aktivism. Den femte och avslutande dimensionen anspelar på idealets och visionernas betydelse, och hur dessa träder fram i samtida sekulär kontext. Med grund i undersökningens resultat, är det möjligt att påvisa hur traditionella förståelser av integrationsbegreppet framträder som otillräckliga och kontraproduktiva i strävan efter jämlik och inkluderande integration. / The purpose of this study is to explore a postsecular alternative to the concept of integration, through a critical examination of current research on integration. This is achieved through an explorative conceptual study as the primary method, a general literature study as the subordinate method, and an intersectional perspective as a complementary theoretical approach. The postsecular theoretical framework of this thesis consists of Zygmunt Bauman’s theory of liquid modernity, Charles Taylor’s theory of the dialogical function, and Seyla Benhabib’s theory of deliberative democracy. The study presents five central features of the postsecular concept of integration as being; (i) more than just religion, (ii) change in power relations and conditions, (iii) intersectionality, (iv) contemporary activism, and lastly (v) ideals and visions. The first feature aims to scrutinize the scientific postsecular debate, and point out its one-sided emphasis on religion and religiosity in relation to secular societies. The second feature aims to examine power relations and conditions, constituted by historical, economic, social and global factors. A third feature illuminates the complexity and transformation of identity, with regards to power relations and categories of belonging. The fourth feature which appeared in the study emphasized concepts like deliberative democracy, renegotiation, reconciliation and solidarity. The focal point being social commitment and grassroots- levels of initiatives as forms of activism. The fifth and concluding feature refers to the significance of ideals and visions and how these appear in contemporary secular context. Based on this study, it is possible to claim how traditional understandings of the concept of integration appear inadequate and counterproductive in the endeavor of an equal and inclusive integration.