<p>I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker.</p><p>Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.</p>

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster. Ovanstående brister i det gamla systemet anses vara tillrättade i det nya systemet. Syftet med uppsatsen är att analysera och kartlägga hur pensionssystemet har utvecklats efter 1913 sam t en jämförelse mellan det gamla och det nya systemet. Storleken på pensionen bestäms det gamla systemet av inkomsten under de femton bästa åren och det krävs 30 år för att få full ATP-pension. I det nya systemet är hela livsinkomsten pensionsgrundande. Medellivslängden har ökat betydligt under de senaste årtionden och förväntas öka i framtiden. Detta betyder att pensionerna vid oförändrar pensioneringstidpunkt skall betalas ut under längre period med ökade kostnader som följd. För att upphäva effekten av detta skulle vi med ATP systemet behövt antingen höja avgiften eller successivt höja pensionsåldern från nuvarande 65 år. Vid marginellt tillväxt skulle de blivande pensionerna enligt de gamla pensionssystemet bli högre i löntagarnas inkomst, om det gamla systemet kunde fortsätta att fungera. Men det är inte fallet eftersom det blir för dyrt. Då pensionsrätter och utbetalda pensioner följer prisutvecklingen och inte den samhällsekonomiska tillväxten. Det gamla systemet tar med andra ord inte hänsyn till om det finns pengar att betala ut eller inte. Enligt det nya pensionssystemet finns det två huvudprinciper. Den ena är avgiftsbaserad, dvs. att pensionen är helt beroende på storleken av inbetalda avgifter under hela livet och medellivslängden vid pensioneringen. Den andra huvudprincipen är att pensionerna anpassas till tillgångar i ekonomin, vilket sker genom att intjänade pensionsrätter räknas om i förhållande till det allmänna inkomstutvecklingen och att utbetalda pensioner följer inkomstförändringen för de förvärvsverksamma. Pensionen i det nya systemet är baserad på en fast avgift, dvs. 18,5 procent av den inkomst som ger pensionsrätt. Av avgiften går 16,5 procent till en fördelningssystemkonto, 2 procent överförs till en individuellt premiereservskonto. Individerna skall själv kunna välja kapitalförvaltare för sina pengar i premiereservskontot.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv. Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade. Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag. Partiernas och blockens ställningstagande i betygsfrågan vilar således på en ideologisk grund. Detta arbete studerar det nya betygssystemet, partiernas och blockens syn på betyg samt vilka ideologier som ligger till grund för de politiska ställningstagandena i betygsfrågan. Vidare studeras i vilken grad partierna och blocken har påverkats av ideologierna. Den styrande Alliansregeringens har den liberala ideologin som grund för sitt politiska arbete och de Rödgröna har socialismens som grund för två av partierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet har ingen av ovanstående ideologier som grund utan kan ses som grundade på ekologismen. Genom att studera i huvudsak parti- eller handlingsprogram samt i viss mån partiets hemsidor har jag kommit fram till att den borgerliga Alliansen har en samsyn ifråga om betygen. De vill ha betyg från årskurs sex och ett betygssystem med flera betygssteg än det vi har idag.  Med sina uttalanden tydligt visar att de har liberalismen som grund för sin förda politik. De Rödgröna har ännu ingen genensam syn på betygsfrågan. Socialdemokraterna kan tänka sig betyg tidigare än idag och har i och med detta en syn som stämmer mera överens med Alliansens syn. Vänsterpartiet vill avskaffa betygen och det vill även Miljöpartiet, men Miljöpartiet kan tänka sig betyg i årskurs nio. Detta visar att för de Rödgröna har den ideologiska grund som de har inte påverkat deras syn på  betygen till samma grad som den har gjort för Alliansens partier.

This thesis aims to examine how teachers who teach the Swedish subject, uses film in their education. The survey was given to 30 of these teachers in Nykoping, half which are working in junior high schools, and half which are working in high schools. One important condition to this works implementation, is the existence of the widen text concept that points to that all media is a concept that can be read and analysed. This is the attitude that The National Agency for Education aims at in different govern documents. The National Agency for education also request teachers to give the students tools to the media literacy that the society demands. To be able to interpret and analyse film is part of this media literacy. This papers result is that the majority of the selected group are showing film in their teaching, however not more than once or twice per year. The premier reason to why they are showing film is to complement their literature education and to create a foundation for discussion.

Abstract Vi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan. Vi kom fram till att självkänsla kan användas av många tidningar som ett säljargument, då många människor vill må bättre och bli lyckligare. Media har så stor makt i dag, att många människor tyr sig till deras tips och råd till självhjälp. Många av artiklarna skrev enligt oss mycket motstridiga budskap om självkänsla, exempelvis att det var viktigt att tänka på sig själv men samtidigt inte för mycket. Vi kom fram till att medias skildring av självkänslans diskurser troligen till viss del, bidrar till förvirring och stress hos människor.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på gymnasieskolans fordonsprogram uppfattar läsning av olika texter. Vi vill undersöka vilken syn de har på sig själva som läsare. I detta sammanhang är vi också intresserade av vilken betydelse ett vidgat eller ett snävt perspektiv på text kan ha. Vi vill att olika aktörers uppfattningar ska träda fram, för att på så sätt få en nyanserad bild av elevers läsning på fordonsprogrammet. För att besvara vårt syfte använde vi oss av en kombination av metoderna enkät och parintervju. Enkäten använde vi som utgångspunkt för intervjuerna. Vi besökte tre klasser på två olika gymnasieskolor med fordonsinriktning. Vi kom fram till att eleverna inte ser sig som läsare för att de inte läser böcker, men att de läser många andra typer av text. En anledning har att göra med om man ser på textbegreppet utifrån ett snävt eller vidgat perspektiv. Utifrån ett snävt perspektiv är dessa elever inga läsare, men utifrån ett vidgat perspektiv är de det. Vi kom också fram till att bilden av dessa elever är komplex. Gruppen är heterogen och deras identitet är inte fast, utan är beroende av tid, miljö och av andras uppfattningar. Detta har betydelse för om eleverna ser sig själva som läsare eller inte.

Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt? Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande. Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet. Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt. För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige. Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle. Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson. Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera. Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa. Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

Namn: Film i undervisning – pest eller fest? Ett elevperspektiv. Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007) Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10p Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program. Fokusgrupperna har gett svar på hur eleverna uppfattar att lärare använder sig av film i skolan. Vad som har varit bra respektive dåligt genom elevernas skolgång och hur litteraturen i bakgrundsforskning stämmer överens med elevernas åsikter. Skillnaden mellan grupperna var stor och en av grupperna hade förhållandevis enkel syn på vad som var bra film och inte, medan den andra gruppen problematiserade kraftigt och hade flera punkter på vad som behövs för att använda film i undervisning. Första gruppen kände att filmer ofta användes på fel sätt med för litet diskussioner efteråt och den andra gruppen pekade på att underhållningsvärdet i filmen var den viktigaste delen. Konklusionen är att film i undervisningen är bra och att det är ett varierande sätt att ha en lektion på, men att uppföljning på filmen är uppskattat. Även att filmens underhållningsvärde bör vara högt. elevperspektiv, fokusgrupper, film i undervisning, det utvidgade textbegreppet.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever. Teoretiskt har jag använt mig av klassiska sociologiska teoretiker som Erving Goffman, Howard Becker och Michel Foucault som behandlar normalitet och avvikelse som fenomen. Jag har även använt mig av studier som beskriver hur det sker en kategorisering av elever i skolans värld och hur elever historiskt har stämplats som avvikare då de haft svårt att hänga med i skolarbetet eller varit stökiga. Metodologiskt har jag använt mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat två lärare och fyra elever på ett individuellt program i Stockholm. Resultaten visar att eleverna har en individuellt utformad undervisning anpassad till deras individuella nivå och svårigheter, vilket upplevs både positivt och negativt. Lärarna anpassar även undervisningen utifrån en kategorisering av elever. Eleverna upplever inte att de går på ett ”vanligt” program och uppvisar en skoltrötthet som kan kopplas till deras grundskoleerfarenheter och att de inte blivit sedda och lyssnade på, samt till deras sociala erfarenheter som resulterat i skolk och mobbning. Samhällsklimatet som råder idag, med prestation som ledstjärna, påverkar dessa elever negativt då de har svårt att konkurrera med betygen, och därmed bli antagna till ett nationellt program.