Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunerna Karlskoga och Lindesberg arbetar med barnperspektivet och barns perspektiv inom kommunal planering generellt sett men också mer specifikt i detaljplaneringen. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur en inkorporering av Barnkonventionen skulle kunna påverka de två kommunerna. Uppsatsen utgörs av en komparativ studie mellan Karlskoga kommun, som utåt sett beskriver att de arbetar med barnperspektivet och barns perspektiv och Lindesbergs kommun som till skillnad från Karlskoga inte visar detta på samma sätt. Frågeställningarna har dels besvarats utifrån intervjuer som har hållits med tre tjänstemän vilka har olika roller på kommunerna. Dels har frågeställningarna besvarats genom en dokumentstudie. I dokumentstudien har fyra olika detaljplaner samt tillhörande dokument till två av detaljplanerna granskats. Resultatet i uppsatsen visar att båda kommunerna arbetar med barnperspektivet, barns perspektiv och Barnkonventionen i planeringen. Samtidigt finns det aspekter som skiljer kommunerna åt vilket exempelvis gäller Karlskoga kommuns samarbete med UNICEF och pilotprojektet Barnrättskommun. Resultatet visar också att det inte går att dra några slutsatser om vad pilotprojektet specifikt har bidragit till, då det för nuvarande är under uppstart. Men det tyder ändå på att det finns en beslutsamhet både från politisk och tjänstemannanivå att arbeta med dessa frågor. Lindesbergs kommun har som tidigare nämnts inte uttalat något specifikt med att arbeta med de två perspektiven, men resultatet visar att kommunen ändå tar hänsyn till dessa i planeringen. Trots detta hävdade tjänstemännen på både Karlskoga kommun och Lindesbergs kommun att arbetet med dessa frågor inom den kommunala planeringen behöver förbättras. Granskningen av detaljplaner och tillhörande dokument visar att kommunerna belyser barnperspektivet och barns perspektiv. Det skiljer sig dock hur perspektiven uppmärksammats och i vilka dokument de har belysts inom respektive kommun. Resultatet visar också vad en inkorporering av barnkonventionen skulle kunna innebära för kommunerna. Samtliga respondenter bekräftade att det troligtvis kommer innebära en hel del förändringar. Respondenterna tydliggjorde dock att det finns en osäkerhet kring hur förändringarna exakt skulle komma att te sig om barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras. I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för.  Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering.  Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls. En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns. De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.

Sunlight is important for humans’ health and wellbeing. With urban densification on the rise, the access to sunlight in people’s homes seems to become more and more of a luxury. This paper aims to study how the access to sunlight is handled in detailed development plans in the town of Umeå. To answer the research questions three detailed development plans were studied. First, the handling of sunlight in the planning descriptions was described. Then a content-analysis was conducted of the consultation reports and the verdicts from the Land and Environment Court in these cases regarding sunlight. The conclusion of the study was that the people affected by the plan wanted the social sustainability and their right to a good quality home environment to be more prioritized in the detailed development planning process. The municipality disagreed and stated that the plans would entail economic and environmental benefits. The Land and Environment Court seemed to, in lack of strict regulations, decide at random if the lack of sunlight would be a significant inconvenience or not for the people affected by the plans.

Detta arbete behandlar hur fysisk planering kan utföras för att bemöta problematiken kring översvämningar i urban miljö som uppkommer i samband med nivåhöjningar av vatten i kust- och vattennära lägen. Konsekvenserna som dessa översvämningar orsakar belyses framförallt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. På grund av dessa konsekvenser är det av stor vikt att planera i förebyggande syfte mot dessa problem vid planläggning i kust- och vattennära läge. Individer ska, oavsett vattenstånd, ha framkomlighet i sin närmiljö utan att utsättas för fara. Det finns belägg i både Plan- och Bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808) för att planera förebyggande åtgärder för framkomlighet vid vattennivåhöjningar i detaljplan. Därmed finns det ett lagstiftat stöd i Sverige för frågan inom fysisk planering. Både Stockholm stad och Malmö stad gör reglering för detta i flera av sina detaljplaner som är gjorda för fastigheter i kust- och vattennära läge. Framförallt står markhöjningar och byggnadsteknik i fokus i båda städer. Stadsområdet HafenCity i Hamburg, Tyskland har planerats för att fungera som en blåkopia inom fysisk planering när det kommer till planering i kust- och vattennära lägen. Stadsdelen har vidtagit flera förebyggande åtgärder som gynnar framkomlighet vid vattennivåhöjningar. Likt Stockholm och Malmö har kraftiga markhöjningar genomförts innan någon vidare exploatering fått ske. Det har även gjorts infrastrukturlösningar samt styrning kring byggnadstekniken i stadsområdet.

<p>Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.</p><p>Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat. </p><p>Problemen beror på att ett högt utnyttjande av samtliga resurser eftersträvas, samtidigt som det saknas kontroll av verklig beläggning.Rapporten är uppdelad i fyra faser, där den inledande fasen består av nulägesbeskrivning och uppgiftsprecisering. Efterföljande fas är litteraturstudier som följs av kartläggning och analys. I de avslutande kapitlen behandlas slutsatser och lösningsförslag.</p><p>Målet med lösningsförslagen är att få en bättre bild av verkligheten, en aktuell planering och en kortare genomloppstid genom att fokusera mer på ett ökat genomflöde istället för maskinutnyttjande. De slutsatser och lösningsförslag som framkommit är att det krävs en förbättrad planering och styrning för att uppnå kortare genomloppstider. För att lättare kunna kontrollera och följa upp produktionen bör tidplaner införas i detaljplaneringen. Eftersom köer utgör en stor del av genomloppstiden är det viktigt att kunna styra och kontrollera dessa i produktionen. För detta bör in- och utflöde vid resurser kontrolleras. Vidare bör enklare återrapportering införas för snabbare leveranser mellan resurser och för att en aktuell bild av beläggningen ska kunna skapas. För att få en tydligare bild av produktionen och kunna utvärdera den på ett bra sätt bör mätetal som underlättar detta införas.</p><p>Strävan har varit att ta framlösningsförslag som inte innebär stora investeringar och som kan genomföras relativt snabbt. De största förändringarna gäller planering och styrning vilket inte bör medföra några större kostnader.</p>

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider. Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat. Problemen beror på att ett högt utnyttjande av samtliga resurser eftersträvas, samtidigt som det saknas kontroll av verklig beläggning.Rapporten är uppdelad i fyra faser, där den inledande fasen består av nulägesbeskrivning och uppgiftsprecisering. Efterföljande fas är litteraturstudier som följs av kartläggning och analys. I de avslutande kapitlen behandlas slutsatser och lösningsförslag. Målet med lösningsförslagen är att få en bättre bild av verkligheten, en aktuell planering och en kortare genomloppstid genom att fokusera mer på ett ökat genomflöde istället för maskinutnyttjande. De slutsatser och lösningsförslag som framkommit är att det krävs en förbättrad planering och styrning för att uppnå kortare genomloppstider. För att lättare kunna kontrollera och följa upp produktionen bör tidplaner införas i detaljplaneringen. Eftersom köer utgör en stor del av genomloppstiden är det viktigt att kunna styra och kontrollera dessa i produktionen. För detta bör in- och utflöde vid resurser kontrolleras. Vidare bör enklare återrapportering införas för snabbare leveranser mellan resurser och för att en aktuell bild av beläggningen ska kunna skapas. För att få en tydligare bild av produktionen och kunna utvärdera den på ett bra sätt bör mätetal som underlättar detta införas. Strävan har varit att ta framlösningsförslag som inte innebär stora investeringar och som kan genomföras relativt snabbt. De största förändringarna gäller planering och styrning vilket inte bör medföra några större kostnader.

No description available.

Följande kandidatarbete undersöker hur grönska används och tolkas inom den fysiska planeringen från översiktsplan till detaljplan. Två urbanteorier har utgjort grunden för genomförandet av arbetet, Fuzzy Concept och Natur i staden. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur grönska och natur används och formuleras i översiktligplanering och hur tillämpningsbar grönskan ur översiktsplan sedan är i detaljplan. Uppsatsen har vidare undersökt hur grönskan används i detaljplan och hur tolkning av översiktsplanens direktiv tillämpats i planbeskrivningen. Huvudfokus har varit tolkningen från översiktsplan till detaljplan för att identifiera om begrepp är tydligt formulerade. Detta har även resulterat i viss analys av de budskap kring grönska som plandokument medför. En fallstudie har genomförts av ett tidigare projekt som belyst hållbarhetsarbete i översiktlig planering, SAMS-projektet Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket m.fl, 2010). Av detta fall har fyra analysenheter i form av kommuner identifierats som när projektet genomfördes var grunden i en flerfallstudie. Detta projekt blev intressant under områdesöversikten och redovisar kommuner som tidigare arbetat med hållbarhet på olika sätt, genom den här uppsatsens fallstudie har då det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet i from av grönska varit den avgränsning inom vilket studien har genomförts. I analysen av arbetet har det framkommit vilken användning och syften med grönska som kommunerna planerar för i den översiktliga planeringen. Det visade sig att den strategiska planeringen främst arbetar med stora skyddsvärda områden och målande strukturer som ofta inte berörde detaljplanerna. Slutsatsen i arbetet blev därmed att den fysiska planeringen kan utveckla översiktsplanens användning av grönska för att bättre kunna vägleda och säkra för grönskans förekomst även i tätorter.

Det demokratiska samhället med värderingar om allas lika rätt till inflytande har med Förenta Nationernas barnkonvention lyft frågan om barns rätt att påverka den fysiska planeringen (UNICEF, 2009). Plan- och bygglagen (PBL) gör ingen skillnad på barn eller vuxna vilket innebär att de ska ses som jämlika medborgare inom samhällsbyggnadsprocesser (SFS, 2010:900). Detta utgör den lagbestämda grunden till varför barn, precis som vuxna, ska ha samma rätt att påverka beslut som rör deras närmiljö. En barnchecklista kan tydliggöra att ett barnperspektiv tillämpas inom planeringsprocesser och frågorna utgår vanligen från vuxnas tolkningar av vad som bör innefattas (Boverket, 2000). Denna studie har uppmärksammat den brist på medverkan av barn och unga som ofta finns i planeringssammanhang och det finns därigenom utrymme för förbättringar. Studien har därför valt att fokusera på att få barnens röster hörda genom att undersöka vilka faktorer i miljön som är viktiga för dem. Detta har legat som grund till att utarbeta en ny checklista där deras värderingar varit grundläggande för frågornas utformande. För att uppnå detta anordnades workshops och enkätundersökningar med grupper av barn från lågstadiet upp till gymnasiet. Eftersom åldersspannen varierade mellan 9-18 år anpassades metoderna efter deras kognitiva förmåga. Resultatet från studien visade att barnen ansåg att det fanns flera faktorer i miljön som påverkar deras subjektiva upplevelse. Detta innefattade bland annat hur byggnader med dess utbredning och placering påverkar dem men även hur viktigt det är med bra gång- och cykelvägar för att främja för deras rörelsefrihet. Det betonades även hur bevarandevärden där exempelvis en enkel kulle för pulkaåkning eller en skogsdunge att busa i var viktigt att inte planera bort. Det slutgiltiga resultatet blev checklistan: Från barn till plan. Den är tänkt att fungera som ett arbetsverktyg med öppna frågor, vilket ger planeraren utrymme att belysa barnperspektivets tillämpning inom detaljplanering. Resultatet visade även på stor kunskap, intresse och medvetenhet hos barn och unga gällande den byggda miljön. De bör därför ses som självständiga kompetenta individer inom samhällsplanering med röster värda att höras.

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Handeln är i ständig utveckling vilket ställer krav på de platser där handel bedrivs. Dessa platser måste därför planeras för att möta den ibland oförutsedda utveckling som framtiden för med sig annars finns risken för urbana förfall inom dessa områden. Studien avser att med hjälp av samlad empiri kring arbete med planering, flexibilitet och resiliens resultera i hur plankartor över externhandelsområden kan arbetas fram och sedan utformas för att bli anpassningsbara mot trendbrott och oförutsedd utveckling i framtiden. I studien har även plankartor över handelsområden från tre olika kommuner granskats. Detta för att få en inblick i hur dagens områden är planerade, detta ligger sedan till grund för skapandet av en alternativ plankarta över Knalleland i Borås. I studien har även sex semistrukturerade intervjuer utförts, alla med någon koppling till någon av de tre valda handelsområdena. Studien har visat på att de granskade områdena inte planerats för att vara så flexibla och resilienta som man ur studiens perspektiv kanske kan önska. Studien resulterade även i ett experiment med en alternativ plankarta vars syfte var att möjliggöra för en flexiblare användning samt innehålla ett större inslag av komponenter för ökad resiliens. Det har genom studien framkommit att den unika platsens förutsättningar spelar stor roll när man ska planera för ett resilient område. Vilket får till följd att det kan vara svårt att hitta generella lösningar som fungerar och som kan appliceras överallt. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Commerce is in constant change, which put demands on the places where commerce occurs. These places must therefore be planned to meet the sometimes-unforeseen development that the future brings. If not, there is a risk of urban decay in these areas. This study aims to result in how maps for detailed development plans in external retail areas can be created to be adaptable to unforeseen future development. This with the help of collected data concerning work with planning, flexibility and resilience. The study also contains a comparison of maps for detailed development plans in external retail areas in three different Swedish municipalities. This was made to get an insight to how these areas are planned and is also used to create an alternative map for detailed development plan for the area Knalleland in Borås, Sweden. The study also contains six semi-structured interviews, all with a connection to one of the three chosen external retail areas examined. The study has shown that the areas examined has not been planned to be as flexible and resilient as one, from the perspective of the study might have wished for. The study also resulted in an experiment with an alternative map for detailed development plan, whose purpose was to enable a more flexible use, as well as to contain more components for increased resilience. It has been concluded, through this study, that the unique prerequisites of the site are of great importance when planning for a resilient area. This makes it hard to find general solutions that works and can be applied anywhere.