Forskning har visat på att etablerandet av en dialogisk klassrumskultur ger rikare lärandetillfällen för eleverna eftersom de får rikare möjlighet att utbyta tankar och uppfattningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie av hur lärare, verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1–3, arbetar för att skapa dialog i klassrummet. Syftet med intervjuanalysen är att belysa olika strategier lärare använder för att främja en samtalande klassrumskultur. Datan från intervjuerna kodades och analyserades i relation till tidigare forskning. Forskningen som presenteras i studien grundas i den konstruktivistiska traditionen och lägger mycket tyngd på normskapande, specifikt sociomatematiska normer som är knutna till matematiskt lärande. Forskningen, som till stor del består av gedigna forskningsöversikter, lyfter att förmågor som att resonera och argumentera endast utvecklas i en social kontext och att lärares handlingar och strukturering av undervisning därför har stor betydelse. Studiens resultat ger en bild av vilka förväntningar de intervjuade lärarna har på sina elever, det vill säga vilka sociala normer som råder. Dessa är: vara aktivt deltagande, att verbalisera samt interagera. Resultatet visar också på de specifika sociomatematiska normer som att: använda korrekta matematiska termer, använda sig av olika matematiska representationer samt att ge godtagbara matematiska förklaringar. Analysen visar att lärarna använder sig av ett stort spann av strategier för att etablera normer för ett samtalande klassrumsklimat. Exempel på strategier för att främja ett samtalande klassrumsklimat är att etablera fasta samtals-strukturer och svarssituationer som eleverna är införstådda med, positiv förstärkning och respons, att låta eleverna lyckas med sitt aktiva deltagande, modellering och revoicing. Syftet är att skapa mönster och normer för matematisk kommunikation. Genom lärarnas strategiska val av uppgifter främjas deltagande, interaktion och kommunikations-mönster, det vill säga att eleverna får en normativ förståelse för att ”alla ska vara med”, ”hur vi talar om matematik” och ”vad vi ska tala om” i genuint matematiska samtal. Lärarna upplevs ha en ansats att samtalande ska bli utforskande till sin karaktär. När lärare kan se sin undervisning ur ett normperspektiv kan det påverka deras strukturering av matematik-undervisningen mot ett samtalande klassrumsklimat och ett fördjupat deltagande i elevers interaktion. Interaktion mellan elever och lärare bidrar till att eleverna får tillgång till andras matematiska uppfattningar vilket kan berika undervisningen signifikant. Enligt forskning möjliggör sådana strukturer förhandlingar av sociomatematiska normer vilket kan bidra till att utveckla högre kognitiva förmågor hos eleverna. De specifika sociomatematiska normerna som förhandlas fram i den sociala kontexten har potential att med lärarens stöd och hjälp ge elever rikare möjligheter att reflektera över, fördjupa och förfina sina förklaringar.

Föreliggande empiriska studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärares didaktiska val tillsammans med klassrumsmiljön kan ge tystlåtna elever i de tidiga skolåren förutsättningar att delta under samtal i svenskämnet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i årskurs 1–3. Centrala begrepp för studien är tystlåtna elever, samtal och klassrumsmiljö. Resultaten visar att lärare arbetar medvetet med stöttning av enskilda elever på individnivå i form av makro-, meso- och mikrostöttning. Lärarna använder sig även av instrumentellt och emotionellt stöd på gruppnivå. Resultatet visar att lärare är väl medvetna om hur de nyttjar den fysiska klassrumsmiljön för att ge elever möjlighet att delta i samtal. Samtliga lärare är noga med att understryka vikten av ett gott klassrumsklimat för att tystlåtna elever ska våga tala. De intervjuade lärarna berättar om gynnsamma metoder för att inkludera tystlåtna elever i klassrumssamtal. Studien visar att lärare behöver ge elever tid att utveckla sin muntlighet i mindre och större sammanhang. Lärare behöver även variera sin undervisning för att låta tystlåtna elever göra sina röster hörda genom andra uttryckssätt än verbalt.

Environmental concerns and climate change strengthens the need of education for sustainable development. We have both acknowledged a need of more research aimed towards teachers in Swedish primary schools. Therefore, the ambition for this study is to contribute with more knowledge about sustainable development in primary schools with an emphasis on science education. In this qualitative study we interview teachers working in pre-school class and primary school years 1-3 about what they think pupils should learn in education for sustainable development, as well as what their practical approaches are to the subject and what the didactical challenges are. We used semi-structured interviews to interview six teachers from three different schools in a Swedish city. The collected data is analyzed and presented using a thematic analysis and the research questions that are based on the aim for this study. The results of the study are then put in relation to our theoretical perspectives, which are “the three selective traditions in environmental and sustainability education” and “individual and collective responsibility”, to draw conclusions. On this basis we reach the conclusion that teachers want to make it possible for their pupils to make change and that the most important thing in teaching is to make it concrete and close to everyday life. The challenges that the teachers face is that the subject is unprioritized, that there is a lack of didactical material, a need of personal engagement and that the subject is rather complex. Based on our selective traditions we draw further conclusions. Traces of all three selective traditions are visible in the school and in the individual teachers’ teaching. Furthermore, some teachers express that the aim for their education is linked to one tradition, but their actual method is another.

Syftet med studien har varit att synliggöra AB Bollnäs Bostäders hållbarhetsarbete utifrån 18 framtagna hållbarhetskategorier fördelade på de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. De ekologiska och sociala hållbarhetskategorierna är tagna från ISO26000, en standard som beskriver företags samhällsansvar, och de ekonomiska hållbarhetskategorierna är framtagna med utgångspunkt i tidigare forskning och dokument gällande hållbarhetsaspekter i fastighetsbranschen. Vidare har studien som syfte att synliggöra kommunikationen kring hållbarhetsarbetet genom att analysera vad som kommuniceras och vad resultatet blir av den kommunikationen. Det har gjorts genom att göra en didaktisk analys utifrån de didaktiska frågorna för vem, varför, vad och hur. Slutligen har studien som syfte att visa på vad det finns för visioner internt och externt kring AB Bollnäs Bostäders framtida hållbarhetsarbete, med grund i de 18 hållbarhetskategorierna. För att samla in relevant empiri har personliga intervjuer, enkäter och dokumentstudier genomförts. Resultatet visar på att AB Bollnäs Bostäder arbetar aktivt mot en hållbar utveckling utifrån alla tre hållbarhetsaspekter - ekologisk, social och ekonomisk. Utav 18 hållbarhetskategorier bedömdes arbetet med 14 av dem vara tillfredsställande. Med välinvesterade resurser skulle bolaget kunna utveckla sitt hållbarhetsarbete och uppfylla alla 18 hållbarhetskategorier. Kommunikationen kring hållbarhetsarbetet uppvisar övervägande ekonomiskt innehåll både internt och externt, men med olika syften för de olika målgrupperna boservice, ekonomi och administration, kundcenter, parkenheten, tekink, VD, boende, entreprenörer, kommunfullmäktige samt styrelsen. Utfallet däremot visar på att det är de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetskategorierna, i nämnd ordning, som uppfattas av de olika målgrupperna. Slutligen framgick det av resultatet att alla tre hållbarhetsaspekter ansågs vara viktiga för AB Bollnäs Bostäder i framtiden, men de ekonomiska hållbarhetskategorierna bedömdes ha högre prioritet. Nyckelord: / The objective has been to visualize sustainability work of AB Bollnäs Bostäder, based on 18 sustainability categories developed in the study, divided on the sustainable aspects ecological, social and economical. The ecological and social aspect of the sustainability categories is part of the ISO26000, a standard describing company’s social responsibility, and the economic aspect is developed based on research and document discussing sustainable development in the property business. Furthermore, the aim has also been to study the communication of the sustainability work at the company, and see the result of it. It was accomplished by a didactic analysis, based on the didactical questions for who, why, what and how. The last object of the study has been to learn the visions of the future sustainability work of AB Bollnäs Bostäder, from different groups perspectives, based on the 18 sustainability categories. To collect relevant empirical data, personal interviews, questionnaires and document studies has been carried out. The results show that active work towards a sustainable development is performed in AB Bollnäs Bostäder, from all three aspects of sustainable development – ecology, social and economy. Out of the 18 sustainability categories, the work of 14 of them was assessed to be satisfying. Well invested resources would help the company to develop their work, and fulfil all the sustainability categories. The communication of the sustainability categories showed a consideration towards an economical content, both internally and externally, but with different aims for the targeted groups property service, economic and administrations, customer centre, park division, technical, CEO, inhabitants, entrepreneurs, municipal council and the board. The outcome of the communication on the other hand, showed that the economical, social and ecological sustainability categories, in the stated order, is interpreted different by the targeted groups. Finally, the results showed that all three sustainability aspects were important for AB Bollnäs Bostäder in the future, but the economical sustainability categories were considered to have a higher priority.