The purpose of this thesis is to explore how managers' practices are transforming in the digital era. This is done by looking at how digitalization is changing managerial practices as experienced by managers. The data was collected by conducting five semi-structured online interviews and three structured email interviews with managers working at Ericsson's headquarter office in Stockholm. The collected data were analyzed using a thematic analysis approach which resulted in five themes: work and communication in the digital environment, training and learning, information and data, other effects of digitalization, and additional findings. This study concludes that notable changes in managerial practices can be observed in all four categories of practices: task-oriented, relations-oriented, change-oriented, and external practices. This shows that digitalization is a process that transforms managerial practices and it does it both by aiding managers in their tasks and by making some tasks more difficult. Thus, managers need to be more aware and able to adapt to these changes that digitalization brings to their practices.

Digitalization in work environment has been a trend in recent years and has profound impact on the way people work. We see the application of digital technologies in workplace greatly benefits people’s daily work, but we also notice health problems such as stress and pressure caused by poorly designed software systems. Two methods, to be used in software development, were proposed to improve the user experience of the software systems. The methods, Contextual Persona method and Contextual Think-Aloud method are supposed to extend IT professionals’ understanding of contextual factors when developing software systems. In this paper, we study students’ perception on the usage of the contextual methods through questionnaire-based survey. We identified the positive and negative aspects of using the contextual methods, and suggestions for improvement. Moreover, we conclude that using the contextual methods is helpful to deliver software systems that are well suited in users’ work environment, and therefore provide a better user experience for the users.

Organisations' digitalisation has had positive and negative effects on the work environment. Regardless, the digital work environment can affect employees' digital well-being. By studying how lecturers at Swedish universities feel that their digital well-being is affected by the digital work environment, the universities can proactively work for a good work environment. This quantitative survey studies essential factors for the well-being of lecturers in the digital work environment at Swedish universities. The variation is explained using the Job Demands-Resources model (JD-R) and the Demand-Control-Support model.  The most important factors for digital well-being that have emerged in this study are to have a positive attitude towards digital systems, to have digital competence and to minimize negative impact; this is also confirmed by previous research in other environments.

L'intégration des technologies numériques dans l'éducation (TICE) est souvent décrite comme difficile. Parce que leur déploiement est généralisé et leur utilisation rendue obligatoire par l'institution, les environnements numériques de travail (ENT) constituent un outil à part dans le champ des TICE. Ce travail propose d'investiguer comment cet outil a intégré la pensée professionnelle enseignante à partir d'une approche reposant sur la théorie des représentations sociales. L'étude proposée est constituée en deux phases. Le premier temps est consacré à l'examen du discours social sur les TICE et se fonde sur l'analyse de trois corpus textuels, correspondant à trois types de discours différents (discours médiatiques, textes institutionnels, et contributions à la concertation sur le numérique éducatif de 2015). Nous proposons par une approche lexicométrique d'identifier les thématiques transversales à ces corpus et celles qui sont spécifiques de chacun de ces types de discours. Le second temps de ce travail repose sur une enquête par questionnaire menée auprès de 625 enseignants du secondaire de l'académie de Toulouse. À partir de tests d'évocations hiérarchisées, nous étudions les contenus des représentations professionnelles de quatre objets : l'ENT, le métier d'enseignant, la notion d'information et la notion de communication. L'analyse de la structure des réponses, sur chacun de ces objets puis dans les relations entre les objets, met notamment en évidence la particularité de leur lecture par les enseignants au regard du discours social identifié dans la partie précédente. Le système complexe formé par ces quatre objets permet d'observer que les représentations du métier d'enseignant et de l'ENT ont peu de contenus communs, mais qu'elles partagent toutes les deux de nombreux éléments avec les représentations de la communication et de l'information. Ces résultats dessinent également deux grandes tendances dans la façon de décrire les objets de représentation investigués : une partie de la population semble systématiquement privilégier des éléments fonctionnels pour décrire chacun des objets alors qu'une autre partie de la population associe préférentiellement des éléments évaluatifs. / The integration of Information and Communication Technologies in Education (ICTEs) has often been described as a thorny endeavour. Digital Work Environments (DWE) can be considered as a particularly interesting ICTE tool because of their widespread and compulsory deployment in the French educational system. This study investigates how the DWE tool has integrated professional representations based on the theoretical approach of social representations. In a first phase, we base our analyses on the social discourses about ICTEs through three textual corpora, reflecting three different types of discourses (media, institutional, national consultation on digital education in 2015). We use a lexicometric approach in order to identify the transversal themes and the idiosyncrasies of these discourses. The second part of this study is based on a survey by questionnaires on 625 secondary education teachers of Toulouse academy. Here, the hierarchical evocation method is used to examine the content of professional representations on four objects: the DWE, the teaching profession, the notions of information and of communication. The structure analyses of the responses and the interrelations study between these objects show the peculiarity of the teachers' universes compared to the ones identified in the three social discourses. The complex system formed by the four objects allows us to observe that although the representations of the teaching profession and the DWE have few common contents, they share numerous elements with the representations of communication and of information. Finally, these results enlighten us on two larger tendencies on the way secondary teachers describe the investigated objects: one part of the population seem to systematically privilege functional elements whereas the other part of the population prefers to associate evaluative elements when relating to each one of these objects.

Utvecklingen av digital vård sker i en snabb takt vilket bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT) och Covid-19 pandemin tillsammans ligger till grund för. Litteratur inom området lyfter att digital vård ökar arbetsbelastningen inom vården då det bland annat sätter högre krav på vårdpersonals tekniska kunskap och medicinska bedömning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdpersonals upplevelser av användningen av videosamtal i digitala patientmöten. Vi har använt en kvalitativ forskningsansats grundad i litteratur som behandlar digital vård där åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerad vårdpersonal genomförts. I analysen av dessa åtta intervjuer framkom det fyra teman med tillhörande subteman, nämligen flexibilitet (individanpassad vård och digifysiskt arbetssätt), tillgänglighet (jämlik vård och tidsschema), effektivitet (arbetsbelastning och tid & rum) och teknik (personlig inställning, användning av systemen och digital kvalitet). De fyra temana har delats in i tre kategorier av upplevelser: moraliskt ansvar, dynamisk tidsbalans och mottaglighet. Slutsatsen som denna studie drar är att vårdpersonal inte upplever att fysisk eller digital vård är optimal som solitär, utan att digifysisk vård är det mest gynnsamma alternativet för samhället i stort. Det vill säga för såväl individ i form av både patient och vårdpersonal som för organisationer. Studien bidrar därför med kunskapen om att digital och fysisk vård kompletterar varandra och att systemen bör sammanflätas för att en sådan kombination skulle vara optimal. / The development of digital healthcare is happening at a rapid pace which Information and Communication Technologies (ICT) along with the Covid-19 pandemic is the main reason for. Existing literature highlights that digital care increases the workload within health care because the demand and requirements on the healthcare workers technical knowledge and medical assessment is elevated. The purpose of the study is to contribute with knowledge of health care workers experiences in the use of video consultations in digital healthcare. This was done through a qualitative research approach based on existing litteratur where eight semi structured interviews with legitimised healthcare workers were performed. The analysis of the interviews resulted in four themes with sub themes, which were flexibility (individualised care and digiphysic work method), accessibility (equal care and time schedule), efficiency (workload and time & space) and technology (personal attitude, use of systems and digital quality). The themes have been categorised into three categories of experiences: moral responsibility, dynamic time balance and receptiveness. In conclusion the health care workers do not experience either physical care or digital care to be optimal individually, but that a combination of the two would be the most favourable alternative for society as a whole. That is, for both the individual in the form of both patient and health care workers as well as health organisations. The study therefore contributes with the knowledge that digital and physical care complements each other and that the systems should be intertwined for such a combination to be possible and optimised.

Dagens samhälle präglas av digital utveckling och digitalisering inom flera områden. Detta medför att allt fler organisationer digitaliserar sin verksamhet och användningen av IT-system inom organisationen ökar. För medarbetare innebär det nya sätt att utföra sina arbetsuppgifter men också att de behöver lära sig och förstå hur de ska använda dessa nya digitala verktyg och system. Genom digitaliseringen av verksamheter och förändringar för medarbetare har det relativt nya begreppet digital arbetsmiljö vuxit fram. Digital arbetsmiljö innebär de möjligheter och problem som uppstår av att stödsystem och verktyg i arbetet digitaliseras, dessa möjligheter och problem kan i sin tur vara fysiska, psykosociala samt kognitiva. Forskningen visar att det finns principer att utgå ifrån när det kommer till att skapa en god digital arbetsmiljö. Däremot ligger mycket i betraktarens, i arbetsmiljö fall de som arbetar i den, öga att avgöra vad de upplever som god arbetsmiljö och den kan inte vara bättre än hur medarbetare upplever den. I denna studie undersöker hur medarbetare upplever sin digitala arbetsmiljö och hur de hanterar svårigheter. Detta med syfte att skapa förståelse för hur medarbetare, i administrativa yrken, upplever sin digitala arbetsmiljö, med fokus på kognitiv arbetsmiljö, samt hur de hanterar svårigheter i den digitala arbetsmiljön för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. För att bidra med kunskaper inom ämnet utifrån ett medarbetarperspektiv. Genomförandet av studien har gjorts med en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsdesign. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom fallorganisationen där så öppna frågor som möjligt ställdes för att de skulle kunna berätta fritt kring deras upplevelser av att arbeta i en digital miljö samt hur de hanterar eventuella svårigheter som uppstår. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån det tolkande perspektivet och med tematisk analys som metod, detta för att generera empiri kring medarbetarnas upplevelser och deras hanteringsmetoder kring svårigheterna i den digitala arbetsmiljön. Resultatet visar att medarbetare har delade upplevelser av sin digitala arbetsmiljö, positiva och negativa samt som upplevelserna kan upplevas som motsättningar till varandra men de kan även vara starkt kopplade till varandra. De mest framträdande upplevelserna är frustration som grundar sig i system som är svåra att förstå, denna upplevelse har i sin tur vuxit fram eftersom medarbetarna inte har genomgått upplärning i systemen som de arbetar i. Trots visar resultatet att medarbetarna till viss del upplever nöjdhet med systemen då systemen uppfyller dess funktion och är anpassade efter arbetsuppgifterna. I de fall som medarbetare upplever svårigheter så hanteras detta framför allt genom självinlärning, kollegialt lärande och hjälpfunktioner i systemen. Resultatet visar också på hur komplext ämnet är genom att det inte finns några räta eller fel svar och det är flera faktorer som kan spela in till varför en upplevelse är på ett visst sätt och att även hanteringsmetoderna kan ha en stor påverkan på upplevelsen. / Today's society is characterised by digital development and digitalisation in several areas. This means that more and more organisations are digitising their operations and the use of IT-systems within the organisation is increasing. For employees, this means new ways of performing their tasks, but also that they need to learn and understand how to use these new digital tools and systems. Through the digitalisation of businesses and changes for employees, the relatively new concept of digital work environment has emerged. Digital work environment means the opportunities and problems that arise from the digitisation of support systems and tools at work; these opportunities and problems can in turn be physical, psychosocial, and cognitive. The research shows that there are principles to start from when it comes to creating a good digital work environment. However, it is very much in the eye of the beholder, in this case those who work in the work environment, to determine what they perceive as a good work environment, and it cannot be better than how employees perceive it. This study examines how employees experience their digital work environment and how they deal with difficulties. This with the aim of creating an understanding of how employees, in administrative professions, experience their digital work environment, with a focus on cognitive work environment, and how they deal with difficulties in the digital work environment to be able to perform their tasks. To contribute with knowledge in the subject from an employee perspective. The study was carried out using a qualitative approach with a case study as the research design. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the examined organisation. The questions in the semi-structured interviews were open so that the employees could have the opportunity to talk more freely about their experiences of working in a digital environment and how they handle difficulties that arise. The material of the collected data was analysed through interpretative perspective and with a thematic analysis to generate empirical data regarding employees’ experiences and how they handle difficulties in the digital work environment. The result shows that employees have altered experiences of their digital work environment, positive and negative, and that the experiences can be perceived as contradictory to each other, but they can also be strongly linked to each other. The most prominent experiences are frustration based on systems that are difficult to understand. This experience has in turn emerged because employees have not undergone training in the systems in which they work. Nevertheless, the results show that the employees to some extent experience satisfaction with the systems when the systems fulfil their function and are adapted to the work tasks. In cases where employees experience difficulties, this is handled primarily through self-learning, peer learning and help functions in the systems. The result also shows how complex the subject is in that there are no right or wrong answers and there are several factors that can play a role in why an experience is in a certain way and that even the handling methods can have a major impact on the experience.

I en era där digital transformation snabbt omformar industrier är det avgörande att förstå hur chefer navigerar i en digital arbetsmiljö. Denna studie undersöker hur chefer i stora banker som Nordea, Handelsbanken och Sparbanken anpassar sig till den digitala arbetsplatsen och dess möjligheter och utmaningar. I denna studie beskrivs digitala verktyg, särskilt Teams, förbättra samarbete, produktivitet och effektivitet i en digital arbetsmiljö, medan utmaningar som att upprätthålla personliga relationer ökar. För att framgångsrikt navigera i den digitala transformationen krävs att både chefer och medarbetare är medvetna om utmaningarna och lär sig nödvändiga kompetenser för att effektivt arbetsleda i den digitala arbetsmiljön. Nyckelstrategier och kompetenser som framhålls för effektivt digitalt ledarskap inkluderar att skapa en digital kultur, kommunikationsfärdigheter, digital intelligens och digitala kompetenser. Genom att förstå och lyfta fram individuella perspektiv och erfarenheter ger denna studie en nyanserad förståelse av både möjligheterna och utmaningarna med digital transformation, vilket säkerställer att chefer och organisationer kan utnyttja fördelarna med denna nya digitala era. Titel: Att leda i en digital värld: En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och dess betydelse för chefer i finansbranschen.  Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi med inriktning Ledarskap, 15 hp.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur chefer inom finansbranschen hanterar en digital arbetsmiljö genom användningen av digitala verktyg. Metod: Denna uppsats har utförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi har använts i form av semistrukturerade intervjuer.  Resultat/slutsats: Resultaten visar att chefer inom finansbranschen, särskilt banksektorn, effektivt använder digitala verktyg för att öka effektiviteten och bygga samt bevara relationerna i denna digitala era. Den digitala transformationen medför dock sina egna utmaningar, såsom att upprätthålla personliga relationer och skapa en balans mellan digitala och fysiska interaktioner. Att hantera dessa utmaningar är avgörande för att skapa en enad och produktiv arbetsmiljö. Bidrag: Denna studie bidrar till förståelsen av digitalt ledarskap inom finansbranschen, särskilt banksektorn, genom att identifiera nyckelkompetenser som chefer kan använda för att hantera de olika utmaningarna i en digital miljö och utnyttja de digitala verktygen till deras fördel.  Nyckelord: Digitala verktyg, chefer, digital arbetsledning, digital arbetsmiljö, digital transformation, finanssektorn. / In an era where digital transformation is rapidly reshaping industries, it is crucial to understand how managers navigate through a digital work environment. This study examines how managers at major banks such as Nordea, Handelsbanken, and Sparbanken adapt to the digital workplace and its opportunities and challenges. Key findings reveal that digital tools, especially Teams, enhance collaboration, productivity and efficiency in a digital work environment but challenges such as maintaining personal relationships grows. Successful digital transformation requires that both managers and employees are aware of the challenges and learn essential skills to navigate the digital work environment. Key strategies and competencies highlighted for effective digital leadership include building a digital culture, communication skills, digital intelligence and digital competencies. By showcasing individual perspectives and experiences, this study offers a nuanced understanding of both the opportunities and challenges of digital transformation, ensuring that managers and organizations can utilize the benefits of this new digital era. Title: Leading in a Digital World: A qualitative study on the use of digital tools and their significance for managers in the financial industry. Subject: Bachelor’s thesis in Business Administration with a specialization in Leadership, 15 credits. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how managers within the finance industry manage a digital work environment through the use of digital tools. Method: This thesis has been conducted using an abductive approach, employing a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews. Result/conclusion: The findings reveal that managers within the financial industry, particularly, the banking sector, are effectively using digital tools to enhance efficiency and build and maintain relationships in this digital era. However, the digital transformation also brings its own different challenges, such as maintaining personal connections and achieving a balance between digital and face-to-face interactions. Addressing these challenges is crucial for creating a unified and productive work environment.  Contributions: This study contributes to the understanding of digital leadership in the financial sector, particularly, the banking sector by identifying key competencies that managers can use to manage the different challenges in a digital work environment and utilize digital tools to their advantage. Keywords: Digital tools, managers, digital work management, digital work environment, digital transformation, financial sector.

No description available.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.