Automatiseringen på den svenska arbetsmarknaden förväntas ersätta befintliga yrken och arbetsuppgifter, samtidigt som den väntas skapa nya arbetstillfällen. Processautomatisering kan ses som ett inledande steg i en process där tekniken går delvis eller helt av sig själv. Ofta ersätter processautomatisering sådana arbetsuppgifter som är vardagliga, rutinmässiga och repetitiva. Den tekniska utvecklingen skapar också nya villkor för arbete och påverkar arbetsmiljön. Kunskaper om arbetsmiljöaspekter är därför av vikt och bör inkluderas vid planering, utformning, utveckling och införande av teknik i ett arbetssammanhang. På så sätt kan nya arbeten utformas som präglas av effektivitet, säkerhet, arbetstillfredsställelse, hälsa och hållbarhet. Detta kan i sin tur hjälpa arbetstagare och arbetsgivare att använda tekniken på ett sätt som främjar både organisationen och dess anställda.   Den kunskapsluckan som har identifierats är att inte tillräckligt många studier undersöker hur arbetstagare uppfattar att deras digitala arbetsmiljö påverkas av processautomatisering. Allt fler studier undersöker i stället i vilken mån arbetstillfällen skapas eller tas bort, samt inom vilka yrkesgrupper. Syftet med denna undersökning var därför att åskådliggöra hur automatiserade processer påverkar arbetstagares digitala arbetsmiljö. I denna studie syftar digital arbetsmiljö i huvudsak till tre aspekter: 1) de tekniska delarna av ett system, 2) anpassning till människan och 3) systemets påverkan på arbetsuppgifter.    Resultatet visar att processautomatiseringstjänsten för idag används till incidentanmälningar, beslutsfattande, beställningar, personalhantering, utvärdering av arbetsmetoder, målsättningar, uppföljningar och investeringsprocesser. Emellertid påverkar tekniska störningar den digitala arbetsmiljön, så som när ett program behöver uppdateras under dagtid eller när systemet ligger nere. Vad gäller hur väl systemet är anpassat till människan så visade det sig att det fanns en uppfattning om att det fanns en brist på användarvänlighet då systemet upplevdes som svårnavigerat och omoget. Det fanns också en uppfattning om att systemet var enkelt med minimala klick. Processautomatisering har underlättat för anställda att utföra sina arbetsuppgifter, samtidigt som det ställs högre krav på en teknisk kompetens och en komplexitet i en del av arbetsuppgifterna. / Automation in the Swedish labor market will replace existing jobs and tasks but will also create new opportunities for the workforce. Process automation, which involves technology working partially or completely on its own, often replaces routine and repetitive work. Technological advancements create new conditions for the labor market and influences the work environment. When planning, designing, developing and implements new technology in a working context, it is most important to include knowledge regarding the work environments aspects. This approach can create new workforce opportunities while improving efficiency, security, job satisfaction, health, and the sustainability. Additionally, it can assist employees and employers in utilizing technology in a way that benefits both the organization and its workforce.    Previous studies have shown a knowledge gap regarding how employees perceive the impact of process automation on their digital work environment. Existing research primarily focuses on the emergence or absence of new work opportunities and their distribution among different working groups.  This study aims to address this gap by examining how process automation specifically affects the employees' work environment. The digital work environment is conceptualized in this study by considering three key aspects: 1) the technical components of the systems, 2) the adaption of the systems to human users, and 3) the influence of the systems on work assignments.    The result of this study shows that the process automation service is currently utilized in various aspects of work, including incident reporting, decision making, orders, managing employees, evolution of work methods, goal settings, follow-ups, and investment processes. However, technical disruption has an impact on the digital work environment, such as system updates during working hours or system downtime. Regarding the system's adaptability to human use, participants perceived a lack of user-friendliness, finding the system difficult to navigate and immature. On the other hand, they also perceived the system as simple, requiring minimal clicks. Process automation has improved employees' task performance but has simultaneously increased the demand for technical competence and complexity in certain tasks.

Den ökade datakraften och digitaliseringen av arbete har bidragit till möjligheten att automatisera processer. En metod för att automatisera processer är med Robotic Process Automation (RPA), vilket utför regelstyrda uppgifter baserat på detaljerade processbeskrivningar. Användningen av RPA blir allt vanligare inom den offentliga sektorn. Ett exempel på detta är Trafikverket som infört RPA för att automatisera processer med målet att frigöra tid för medarbetare. Denna studie har undersökt vad Trafikverkets införande och användning av RPA har inneburit för den digitala arbetsmiljön. Studien har undersökt detta genom att genomföra intervjuer med medarbetare som påverkats till följd av införandet och användning av RPA eller varit delaktig i införandet av RPA-lösningen. Studiens bidrag skapar en ökad förståelse för vad införandet och användandet av RPA har för konsekvenser på digital arbetsmiljö i organisationer i den offentliga sektorn genom att presentera tre konsekvenser. Studien visar att användningen av RPA kan resultera i en initial oro och en upplevd minskad anställningstrygghet bland medarbetarnas. Nya arbetsuppgifter kan uppstå till följd av införandet av RPA, dessa kan upplevas som monotona och irritationsmoment av medarbetarna. Slutligen kan det innebära att medarbetare får mer tid till varierande och kvalificerade arbetsuppgifter med möjlighet till kompetensutveckling. Detta resulterar i att medarbetarna uttrycker en ökad förändringsbenägenhet gentemot fortsatt automatisering med RPA.

Studien tar sin utgångspunkt i att Försvarsmaktens personal återkommande har angett en låg uppskattning till myndighetens IT-system i den årliga medarbetarundersökningen FM VIND. Detta arbete har undersökt bakomliggande orsaker till resultatet genom att studera förhållanden vid de tre taktiska staberna; ATS, MTS och FTS. Med ett antal bakomliggande faktorer identifierade, och med stöd av teoretiska modeller, ges förslag på åtgärder som kan bistå till att IT-systemen får en högre uppskattning hos användarna. Studien redovisar bland annat att FM AP är det mest uppskattade IT-systemet, och att SWECCIS är det minst uppskattade IT-systemet i urvalsgruppen. / The study is based on the fact that the service members of the Swedish Armed Forces have repeatedly stated a low estimate of the IT systems in the annual employee survey FM VIND.  This work has investigated underlying causes of the outcome, by studying the conditions of the three Component Commands; LCC, MCC and ACC. With a number of underlying factors identified, and with the support from theoretical models, suggestions are made for measures that can help the IT systems gain a higher appreciation among users. The study reports, among other things, that FM AP is the most appreciated IT system, and that SWECCIS is the least valued IT system in the selection group.

Dagens samhälle präglas av digital utveckling och digitalisering inom flera områden. Detta medför att allt fler organisationer digitaliserar sin verksamhet och användningen av IT-system inom organisationen ökar. För medarbetare innebär det nya sätt att utföra sina arbetsuppgifter men också att de behöver lära sig och förstå hur de ska använda dessa nya digitala verktyg och system. Genom digitaliseringen av verksamheter och förändringar för medarbetare har det relativt nya begreppet digital arbetsmiljö vuxit fram. Digital arbetsmiljö innebär de möjligheter och problem som uppstår av att stödsystem och verktyg i arbetet digitaliseras, dessa möjligheter och problem kan i sin tur vara fysiska, psykosociala samt kognitiva. Forskningen visar att det finns principer att utgå ifrån när det kommer till att skapa en god digital arbetsmiljö. Däremot ligger mycket i betraktarens, i arbetsmiljö fall de som arbetar i den, öga att avgöra vad de upplever som god arbetsmiljö och den kan inte vara bättre än hur medarbetare upplever den. I denna studie undersöker hur medarbetare upplever sin digitala arbetsmiljö och hur de hanterar svårigheter. Detta med syfte att skapa förståelse för hur medarbetare, i administrativa yrken, upplever sin digitala arbetsmiljö, med fokus på kognitiv arbetsmiljö, samt hur de hanterar svårigheter i den digitala arbetsmiljön för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. För att bidra med kunskaper inom ämnet utifrån ett medarbetarperspektiv. Genomförandet av studien har gjorts med en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsdesign. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom fallorganisationen där så öppna frågor som möjligt ställdes för att de skulle kunna berätta fritt kring deras upplevelser av att arbeta i en digital miljö samt hur de hanterar eventuella svårigheter som uppstår. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån det tolkande perspektivet och med tematisk analys som metod, detta för att generera empiri kring medarbetarnas upplevelser och deras hanteringsmetoder kring svårigheterna i den digitala arbetsmiljön. Resultatet visar att medarbetare har delade upplevelser av sin digitala arbetsmiljö, positiva och negativa samt som upplevelserna kan upplevas som motsättningar till varandra men de kan även vara starkt kopplade till varandra. De mest framträdande upplevelserna är frustration som grundar sig i system som är svåra att förstå, denna upplevelse har i sin tur vuxit fram eftersom medarbetarna inte har genomgått upplärning i systemen som de arbetar i. Trots visar resultatet att medarbetarna till viss del upplever nöjdhet med systemen då systemen uppfyller dess funktion och är anpassade efter arbetsuppgifterna. I de fall som medarbetare upplever svårigheter så hanteras detta framför allt genom självinlärning, kollegialt lärande och hjälpfunktioner i systemen. Resultatet visar också på hur komplext ämnet är genom att det inte finns några räta eller fel svar och det är flera faktorer som kan spela in till varför en upplevelse är på ett visst sätt och att även hanteringsmetoderna kan ha en stor påverkan på upplevelsen. / Today's society is characterised by digital development and digitalisation in several areas. This means that more and more organisations are digitising their operations and the use of IT-systems within the organisation is increasing. For employees, this means new ways of performing their tasks, but also that they need to learn and understand how to use these new digital tools and systems. Through the digitalisation of businesses and changes for employees, the relatively new concept of digital work environment has emerged. Digital work environment means the opportunities and problems that arise from the digitisation of support systems and tools at work; these opportunities and problems can in turn be physical, psychosocial, and cognitive. The research shows that there are principles to start from when it comes to creating a good digital work environment. However, it is very much in the eye of the beholder, in this case those who work in the work environment, to determine what they perceive as a good work environment, and it cannot be better than how employees perceive it. This study examines how employees experience their digital work environment and how they deal with difficulties. This with the aim of creating an understanding of how employees, in administrative professions, experience their digital work environment, with a focus on cognitive work environment, and how they deal with difficulties in the digital work environment to be able to perform their tasks. To contribute with knowledge in the subject from an employee perspective. The study was carried out using a qualitative approach with a case study as the research design. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the examined organisation. The questions in the semi-structured interviews were open so that the employees could have the opportunity to talk more freely about their experiences of working in a digital environment and how they handle difficulties that arise. The material of the collected data was analysed through interpretative perspective and with a thematic analysis to generate empirical data regarding employees’ experiences and how they handle difficulties in the digital work environment. The result shows that employees have altered experiences of their digital work environment, positive and negative, and that the experiences can be perceived as contradictory to each other, but they can also be strongly linked to each other. The most prominent experiences are frustration based on systems that are difficult to understand. This experience has in turn emerged because employees have not undergone training in the systems in which they work. Nevertheless, the results show that the employees to some extent experience satisfaction with the systems when the systems fulfil their function and are adapted to the work tasks. In cases where employees experience difficulties, this is handled primarily through self-learning, peer learning and help functions in the systems. The result also shows how complex the subject is in that there are no right or wrong answers and there are several factors that can play a role in why an experience is in a certain way and that even the handling methods can have a major impact on the experience.

I en era där digital transformation snabbt omformar industrier är det avgörande att förstå hur chefer navigerar i en digital arbetsmiljö. Denna studie undersöker hur chefer i stora banker som Nordea, Handelsbanken och Sparbanken anpassar sig till den digitala arbetsplatsen och dess möjligheter och utmaningar. I denna studie beskrivs digitala verktyg, särskilt Teams, förbättra samarbete, produktivitet och effektivitet i en digital arbetsmiljö, medan utmaningar som att upprätthålla personliga relationer ökar. För att framgångsrikt navigera i den digitala transformationen krävs att både chefer och medarbetare är medvetna om utmaningarna och lär sig nödvändiga kompetenser för att effektivt arbetsleda i den digitala arbetsmiljön. Nyckelstrategier och kompetenser som framhålls för effektivt digitalt ledarskap inkluderar att skapa en digital kultur, kommunikationsfärdigheter, digital intelligens och digitala kompetenser. Genom att förstå och lyfta fram individuella perspektiv och erfarenheter ger denna studie en nyanserad förståelse av både möjligheterna och utmaningarna med digital transformation, vilket säkerställer att chefer och organisationer kan utnyttja fördelarna med denna nya digitala era. Titel: Att leda i en digital värld: En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och dess betydelse för chefer i finansbranschen.  Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi med inriktning Ledarskap, 15 hp.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur chefer inom finansbranschen hanterar en digital arbetsmiljö genom användningen av digitala verktyg. Metod: Denna uppsats har utförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi har använts i form av semistrukturerade intervjuer.  Resultat/slutsats: Resultaten visar att chefer inom finansbranschen, särskilt banksektorn, effektivt använder digitala verktyg för att öka effektiviteten och bygga samt bevara relationerna i denna digitala era. Den digitala transformationen medför dock sina egna utmaningar, såsom att upprätthålla personliga relationer och skapa en balans mellan digitala och fysiska interaktioner. Att hantera dessa utmaningar är avgörande för att skapa en enad och produktiv arbetsmiljö. Bidrag: Denna studie bidrar till förståelsen av digitalt ledarskap inom finansbranschen, särskilt banksektorn, genom att identifiera nyckelkompetenser som chefer kan använda för att hantera de olika utmaningarna i en digital miljö och utnyttja de digitala verktygen till deras fördel.  Nyckelord: Digitala verktyg, chefer, digital arbetsledning, digital arbetsmiljö, digital transformation, finanssektorn. / In an era where digital transformation is rapidly reshaping industries, it is crucial to understand how managers navigate through a digital work environment. This study examines how managers at major banks such as Nordea, Handelsbanken, and Sparbanken adapt to the digital workplace and its opportunities and challenges. Key findings reveal that digital tools, especially Teams, enhance collaboration, productivity and efficiency in a digital work environment but challenges such as maintaining personal relationships grows. Successful digital transformation requires that both managers and employees are aware of the challenges and learn essential skills to navigate the digital work environment. Key strategies and competencies highlighted for effective digital leadership include building a digital culture, communication skills, digital intelligence and digital competencies. By showcasing individual perspectives and experiences, this study offers a nuanced understanding of both the opportunities and challenges of digital transformation, ensuring that managers and organizations can utilize the benefits of this new digital era. Title: Leading in a Digital World: A qualitative study on the use of digital tools and their significance for managers in the financial industry. Subject: Bachelor’s thesis in Business Administration with a specialization in Leadership, 15 credits. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how managers within the finance industry manage a digital work environment through the use of digital tools. Method: This thesis has been conducted using an abductive approach, employing a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews. Result/conclusion: The findings reveal that managers within the financial industry, particularly, the banking sector, are effectively using digital tools to enhance efficiency and build and maintain relationships in this digital era. However, the digital transformation also brings its own different challenges, such as maintaining personal connections and achieving a balance between digital and face-to-face interactions. Addressing these challenges is crucial for creating a unified and productive work environment.  Contributions: This study contributes to the understanding of digital leadership in the financial sector, particularly, the banking sector by identifying key competencies that managers can use to manage the different challenges in a digital work environment and utilize digital tools to their advantage. Keywords: Digital tools, managers, digital work management, digital work environment, digital transformation, financial sector.

Bakgrund: Pandemin satte prägeln för distansarbetet. Detta höll i sig då det idag är mycket vanligare att arbeta på distans än tidigare. Distansarbete påverkar arbetsrutiner, kommunikation, kontroll- och övervakning, men framför allt ledarskapet. Med det populära distansarbetet tillkommer nya utmaningar och möjligheter för ledarskapet och ett behov för att arbeta fram nya sätt att bedriva ledarskap i en digital arbetsmiljö finns. Syfte: Syftet med studien är att utforska möjligheter och utmaningar i samband med digitala arbetsmiljöer samt att formulera riktlinjer för chefer i digitala arbetsmiljöer. Resultatet av studien ska bidra till en ökad förståelse för teknikens roll i chefers komplexa ansvar i digitala arbetsmiljöer. Studien kommer att undersöka olika ledarskapsstilar och deras anpassning till digitala arbetsmiljöer för att hjälpa chefer navigera mellan utmaningar och möjligheter. Metod: En kvalitativ metod med nio enskilda intervjuer har legat till grund för denna studie. 26 frågor formulerades med hjälp av en intervjuguide och dessa frågor ställdes till respondenterna vid enskilda tillfällen. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultat: Samtliga respondenter kunde kopplas till olika ledarskapsstilar, samtliga respondenter upplevde samma faktorer som vanligt förekommande utmaningar och möjligheter likt de i den tidigare referensramen. Detsamma gällde kommunikations utmaningar och de strategier som användes för att kommunicera genom de digitala medel Slutsats: Olika ledarskapsstilar kan nyttjas enskilt och tillsammans av chefen för att enklare leda i en digital arbetsmiljö, chefen kan använda sig av kunskapen från resultatet i detta arbete som riktlinjer i sitt ledarskap i en digital arbetsmiljö, det finns fler möjligheter och utmaningar som kan tillkomma i en digital arbetsmiljö. Slutsatsen av kommunikation är att leda i en digital arbetsmiljö, det innebär både möjligheter och utmaningar för chefer, och genom att använda lämpliga strategier och anpassningar kan chefer hantera dessa utmaningar och dra nytta av fördelarna med digital kommunikation. / Background: The pandemic set the tone for a digital workplace. This continued as it is much more common today to work from home than before. A digital workplace affects work routines, communication, control and monitoring, but above all leadership. With the popular digital workplace comes new challenges and opportunities for leadership and there is a need to develop new ways of conducting leadership in a digital work environment. Purpose: The purpose of the study is to explore opportunities and challenges related to digital work environments and to formulate guidelines for managers in digital work environments. The study’s results are intended to contribute to a better understanding of the role of technology in managers’ complex responsibilities in digital work environments. The study will examine different leadership styles and their adaptation to digital work environments to assist managers in navigation between challenges and opportunities. Method: A qualitative method with nine individual interviews has been the basis of this study. 26 questions were formulated with the help of an interview guide and these questions were asked to the respondents on individual occasions. The interviews were recorded and then transcribed. Results: All respondents could be linked to different leadership styles, all respondents experienced the same factors as common challenges and opportunities similar to those in the previous frame of reference. The same applied to communication challenges and the strategies used to communicate through digital means. Conclusion: Different leadership styles can be used individually and together by the manager to lead more easily in a digital work environment, the manager can use the knowledge from the results of this work as guidelines in their leadership in a digital work environment, there are more opportunities and challenges that can arise in a digital work environment. The bottom line of communication is that leading in a digital work environment presents both opportunities and challenges for managers, and by using appropriate strategies and adaptations, managers can manage these challenges and reap the benefits of digital communication.

Purpose: The purpose of the study was to examine experiences of opportunities and challenges in a digital work environment for researchers within academia Method: A qualitative study was performed, based on 13 semi-structured interviews with eight female and five male university researchers. A reflexive thematic analysis method was used to examine meaningful patterns within the group of researchers, thereby enhancing the understanding of the digital work environment in academia. Main results: Three main themes and eight sub-themes were identified. The three primary themes were: navigating a boundaryless work environment, interacting through digital communication, and enhancing technical conditions in work. The results show that the themes and sub-themes describe various aspects of opportunities and challenges that the informants experienced in their digital work environment. Conclusion: University researchers experience a digital paradox between the flexibility of work and recovery, and the demands of digital availability, challenges with high workload, and boundary setting. The results of this study can provide an understanding of how individuals perceive their digital work environment, which can promote increased awareness within workgroups and organizations about the opportunities and challenges that can promote or hinder a good occupational health. / Problemformulering: Digitaliseringen har påskyndat behovet av en välfungerande digital arbetsmiljö eftersom nya möjligheter och utmaningar växer fram, speciellt inom akademin. Kunskap om universitetsanställda forskares erfarenheter av digitala arbetsmiljö behövs för att kunna möta samtidens digitaliserade arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av möjligheter och utmaningar i en digital arbetsmiljö för forskare inom akademin. Metod: En kvalitativ studien genomfördes, baserad på 13 semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnliga och fem manliga universitetsanställda forskare. Reflexiv tematisk analysmetod användes för att undersöka meningsfulla mönster inom gruppen forskare och därigenom öka förståelsen av digital arbetsmiljö inom akademin. Huvudresultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. De tre huvudsakliga teman som identifierats var: att navigera i ett gränslöst arbete, att samverka med digital kommunikation och slutligen att främja tekniska förutsättningar i arbetet. Resultatet visar att teman och subteman beskriver olika aspekter av möjligheter och utmaningar som informanterna erfor i deras digitala arbetsmiljö. Slutsats: Universitetsanställda forskare erfar en digital paradox mellan arbetets flexibilitet och återhämtning samt krav på digital tillgänglighet, utmaningar med hög arbetsbelastning och gränssättning. Resultaten av denna studie kan ge en förståelse för hur individer uppfattar sin digitala arbetsmiljö, vilket kan främja ökad medvetenhet inom arbetsgrupper och organisationer om de möjligheter och utmaningar som kan främja eller hindra en god arbetshälsa.

No description available.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.