Denna studie har till uppgift att undersöka hur lärare och föräldrar ser på klassbloggen som redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen, i syfte att visa på vilket sätt arbetet med blogg kan bidra till att uppfylla kunskapskraven i Lgr 11.   Undersökningen gjordes via webbenkäter. Dessa delades ut till åtta lärare som arbetar med elevaktiva bloggar. Dessutom besvarades enkäter av föräldrarna i tre av dessa klasser. Av studien framgår att enligt lärarna bidrar bloggen till att eleverna uppnår kunskapskraven med avseende på läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt. Vidare upplevs det positivt att språkets struktur och nät- etikett kan behandlas i ett verklighetsbaserat sammanhang. Att publicera sina arbeten gör eleverna mer noggranna i sitt arbete eftersom det upplevs som viktigt att bli uppfattad på rätt sätt.   Klassbloggen ger eleverna goda möjligheter att utveckla digital kompetens och att använda olika slags texter och skilda medier då de uttrycker sig.    Föräldrarna värderar inte bloggen som läsinlärningsverktyg i samma utsträckning som lärarna. Föräldrarna anser däremot att kunskaper om digitala verktyg är positivt för barnen och uppskattar den insyn de får i skolvardagen genom bloggen. / Abstract The purpose of this study was to show how blogs can be used as a method in teaching reading and writing, according to teachers and parents at primary school in Sweden. The aim also was to see how blogs can contribute to implement knowledge standards for reading and writing. The study is based on surveys with eight teachers working with blogs that involve pupils. In addition, surveys were made with parents of three of these classes. The study has shown that working with blogs leads to implement knowledge standards for Swedish of the curriculum for the compulsory school. Teachers in this study find that teaching with blogs makes pupils motivated and that spelling and net-etiquette can be discussed in reality-based context. When student publish their work it makes them more critical as they wish to be understood correctly.  Blogs in education give good opportunities for pupils to develop digital competence and to use different kind of texts and media in order to express themselves. Parents do not value blogs as a way to acquire reading knowledge in the same way teachers do. On the other hand, parents find good digital competence positive for their children and they value the insight they get in daily schoolwork.

Purpose: The lack of digital competence in the industry of construction is a fact, which can obstruct the implementation of digital tools. The goal for the study is to chart the workers at the construction site’s digital competence through semi structured interviews with participants in an extension project, Alfa.  Method: The study was done through a case study with interviews as a primary source of data. The interviews are held at the construction site of the project alfa with an SME (small and medium-sized enterprise) as the general contractor.    Findings: The digital competence regarding the use of digital tools in building construction is, just as the experience to use them, low and several difficulties can be seen on the construction site. To be able to use the digital tools that is implemented on the construction site the construction workers need to have knowledge about for instance their own role and duties, how to navigate in the tools and what benefits that can come from the use of digital tools. Good communication between design and construction is important for the use of digital tools. More collaboration and greater understanding about the demands from construction can create an easier implementation and use of the digital tools in construction.  Implications: The digital skills of professional workers are generally low. Increased competence can be achieved through more training and information opportunities for professionals to take part in. Knowledge of the digital tools' structure and functions along with basic professional skills and computer experience contributes to a simplified use of digital tools. Through standards and guidelines for the use of digital tools in production, clearer strategies can be formed within companies and projects and result in simplified software development. By involving the contractors in the early planning stage, the demands and wishes of the professional workers can be lifted and simplify the use of the tools in the production.  Limitations: Due to the delimitations made, the study becomes narrower and more specific. The limitations make the study's results more concrete and can be used as guidelines and recommendations for future projects with similar conditions.  Keywords: construction, construction communication, obstacles, construction site workers, digital competence, building construction, digitalization

Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktygkan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturelltperspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärarefrån tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys.Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att dedigitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar ävenatt variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningenkan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt.Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande rollför att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Läraresom innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användasoch kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.

Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har medfört en tilltagande mängd information samt en omfördelning av standardiserade arbetsuppgifter till ett kvalificerat arbete. Dessa konsekvenser har influerat ekonomifunktionen till högre krav på hantering av information och en förändring av ekonomens roll. Det belyses även att digitalisering av ekonomifunktionens standardiserade processer ger upphov till effektivitet men ingen vidare förståelse avseende hur detta influerar de icke-standardiserade processerna och ekonomens roll.    Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur digitaliseringens utveckling påverkar ekonomifunktionens processer och därav vilka arbetsuppgifter som är möjliga att digitalisera. Vidare ämnar studien att analysera konsekvenserna, avseende krav på informationshantering samt ekonomens förändrade roll, som uppstår vid digitalisering av ekonomifunktionens processer. Studien avser därmed att utvidga befintlig kunskap genom att förklara relationen mellan processer, hantering av information samt ekonomens förändrade roll.     Metod: För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie på tre fallföretag genomförts, där semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empirisk datainsamling. Intervjuerna har genomförts för att skapa en helhetsuppfattning av digitaliseringens påverkan på ekonomifunktionen.    Slutsats: Det kan konstateras att relationerna mellan ekonomifunktionens processer, hanteringen av information samt ekonomens förändrade roll är avgörande för att uppnå en effektiv ekonomifunktion. Ekonomens analytiska- samt digitala kompetens i kombination med digitala system möjliggör för god informationshantering där värdefull information genereras. Detta främjar till ett större fokus vid de icke-standardiserade processerna och därmed ekonomens förmåga att analysera information och generera ett välgrundat beslutsunderlag. / Background: The development of the digitalization has brought an increasing amount of information as well as a redistribution of standardized activities to a more qualified work. These implications have influenced the accounting function with higher qualification of the information management and an evolution of the role of the economist. It is clear that the digitalization of the accounting function standardized processes has facilitated effectivity. However, there is a lack of understanding about how the non-standardized processes and the role of the economist have been affected by this.    Purpose: The aim of this study is to describe how the development of the digitalization is affecting the processes of the accounting function as well as what tasks that are possible to be digitalized. The aim is also to analyze the implications regarding the qualifications of the information management as well as the evolving role of the economist, that is influenced by the digitalization of the accounting function. The purpose with this study is also to contribute with greater knowledge by explaining the relationship between processes, information management and the evolving role of the economist.   Method: To fulfill the purpose of the study, a case study of three companies has been carried out, where semi-structured interviews have formed the basis for empirical data collection. The interviews have been conducted to create an overall view of the impact of digitization on the accounting function.   Conclusion: It can be concluded that the relations between the processes of the accounting function, the information management and the evolving role of the economist are crucial for achieving an efficient accounting function. The economist’s analytical and digital competence combined with digital systems enable a beneficial information management which create valuable information. This enable greater focus of the non-standardized processes and the economist ability to analyze the information and elaborate a favorable basis for decisions.

This thesis researches and maps the development of the level of digital competencies in the area Safety during the four-year studies of students and corresponding years of multi-year grammar schools who complete their secondary school leaving examination. The introductory part of the thesis defines the corresponding competencies and definitions of terms that are directly related to the problematics, especially: literacy (digital, information), competencies (digital), etc. From these competencies are specified those that are directly related to Safety. This is followed by an analysis and mapping of national and international researches of the level and development of pupils' digital competencies. The research part of this thesis includes concept, realizationd and evaluation of data of research survey. The goal of research survey is determination of level of given competencies of pupils and the impact of education on their develompent. Based on the results of the research survey, factors are identified that have a direct impact on the development of these competencies in examined secondary school students. In order to extend the applicability of the results, data are collected at schools that teach courses with a diametrically different focus. The output data of research survey includes results of...

As a consequence of society's constant digitalization, the demands for digital competence increases. The educational system is no exception, and teachers should be considered a central component regarding the integration of digital learning resources in education. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether or not the use of digital learning resources in mathematics education in grades 1–3 is affected by the self-perceived digital competence and attitudes of teachers, and, if so, how it is affected. To fulfill this purpose a qualitative study was conducted, which included interviews with thirteen teachers working in selected grades. The results showed that each and every teacher had a positive attitude, as well as a high usage of digital learning resources in mathematics education. The results also showed that this did not automatically imply a critical approach or awareness regarding the use of these kind of resources and its effect on mathematics education. This indicates that the majority of the respondents have deficiencies regarding the ability to combine digital resources with pedagogical content knowledge when teaching mathematics. The conclusion of the study is that teachers’ self-perceived digital competence and attitudes affected the use of digital learning resources, and that these aspects in turn were affected by numerous other factors. The self-perceived digital competence was affected by the individual interpretation of the same notion, which in the long run seemed to affect the critical approach towards the use of digital learning resources. The factors that turned out to have the most effect on teachers’ attitudes were shortage of time and level of interest. Overall, this indicates that more time needs to be given in order for teachers to enhance their competence through education and collaboration between colleagues. This in order to prevent teachers' individual actions affecting the equivalence of education. / I takt med samhällets ständigt pågående digitaliseringsprocess ställs också allt högre krav på digital kompetens. Skolans värld är inget undantag, och läraren bör här betraktas som en central komponent i arbetet med att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka om användandet av digitala lärresurser i matematikundervisningen i årskurs 1–3 påverkas av lärarens självupplevda digitala kompetens och attityd, och i så fall på vilket sätt. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tretton verksamma lärare i valda årskurser. Resultatet visade att samtliga lärare hade en positiv attityd, samt en hög användningsfrekvens av digitala lärresurser i matematikundervisningen. Resultatet visade dock hur detta inte automatiskt innebar ett kritiskt förhållningssätt eller en medvetenhet kring användandets påverkan på matematikundervisningen. Detta indikerar att majoriteten av respondenterna har brister gällande förmågan att integrera digitala lärresurser i matematikämnet på ett ämnespedagogiskt sätt. Studiens slutsats är således att lärarnas självupplevda digitala kompetens och attityd påverkade användningen, samt hur dessa aspekter i sin tur påverkades av en mängd andra faktorer. Den självupplevda digitala kompetensen var påverkad av den individuella tolkningen av samma begrepp, vilket i slutändan tycks påverka det kritiska förhållningssättet kopplat till användandet av digitala lärresurser. De faktorer som visade sig påverka lärarnas attityder i störst omfattning var tidsbrist och den egna intressenivån. Sammantaget indikerar detta att det finns ett behov av att tid avsätts för kompetensutveckling och kollegialt lärande, för att förhindra att lärares individuella agerande påverkar matematikundervisningens likvärdighet.

The purpose of this essay is to investigate preschool educators' views on digitalization at work. We have investigated preschool educators' views on digitalization and how the educators digital competence affects the use of digital tools. We also want to find out what preschool educator´s consider is a digital tool and how the digitization process is expressed. The essay's questions are the following: What are preschool educators' views on digitization, what is included in the concept of digital tools according to preschool educators, how preschool educators work with digital tools and what preschool educators consider are opportunities and obstacles with digitization in preschool. The essay has a qualitative analysis and is based on educators´ stories from interviews that we analyze from two theoretical perspectives. The two theoretical perspectives we start from are the sociocultural perspective with concepts such artifacts and mediations and phenomenology perspective. We can see the results that show that educators believe that they have too little digital competence due to the constant digital development that takes place in our culture. The educators have a view that digitization means taking the help of digital tools in everyday life. We also see that the Ipad is the digital tool that educators use most in the activities together with the children. / Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares och barnskötares syn på digitalisering i sitt arbete. Vi har undersökt förskollärare och barnskötares syn på digitalisering och hur derasdigitala kompetens påverkar användningen av digitala verktyg. Vi vill också ta reda på vad förskollärare och barnskötare anser är ett digitalt verktyg och hur digitaliseringsprocessen uttrycks. Uppsatsens frågor följer: Vilken syn har förskolepedagoger på digitalisering, vad ingår i begreppet digitala verktyg enligt förskolepedagogerna, hur arbetar förskolepedagoger med digitala verktyg i förskolan samt vad ser förskolepedagoger för möjligheter och hinder med digitalisering inom förskolan. Uppsatsen har en kvalitativ analys och är baserad på förskolepedagogers erfarenheter och dess berättelser från intervjuer. Intervjuerna har vianalyserar ur två teoretiska perspektiv. De två teoretiska perspektiv vi utgår från är det sociokulturella perspektivet och fenomenologiska perspektivet. Vi kan se resultat som visar att förskolepedagoger anser att de har för lite digital kompetens på grund av den ständiga digitala utvecklingen som sker i vår kultur. Förskolepedagogerna anser att digitalisering innebär att man använder digitala verktyg i vardagen. Vi ser också att Ipad är det digitala verktyget som förskolepedagoger använder sig av mest i aktiviteter tillsammans med barnen.

Den här studien syftar på förskolan och förskollärares användning av digitala verktyg. Det ska ge kunskap om varför det är viktigt att digitala verktyg används i förskolan. Studien utgår ifrån förskollärarnas egna erfarenheter kring digitala verktyg samt varför det är viktigt för förskolans uppdrag. Förskollärarna i min studie upplever krav och utmaningar i samband med digitala verktyg, trots detta försöker förskollärarna skapa lärandesituationer, även om de själva anser att de brister i sin kompetens. Det är en fenomenografisk intervjustudie, i studien har åtta förskollärare intervjuats för att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. I en fenomenografisk studie får läsaren ta del av specifika fenomen som undersökts, samt hur det kan synliggöras i praktiken. I en kvalitativ studie som denna valdes intervjuer för att få bukt på området, jag har använt mig av öppna frågor för att komma in på djupet i tankarna kring vad förskollärare har för uppfattning av att använda digitala verktyg till både lek och lärandesituationer. Materialet har sedan transkriberats, därefter har jag funnit gemensamma utfallsrum kring digitala verktyg. I studien framkommer viktiga parter som spelar in när det kommer till att använda digitala verktyg till både lek och lärande. Resultatet och slutsatsen visar att förskollärare delvis inte kan nå upp till alla mål, men att de har vilja, driv, och rätt bemötande som är viktigt för rollen en förskollärare ställs inför. Förskollärarna kom fram till flera bra förslag för att digitala verktyg ska bli en naturlig del i förskolans verksamhet och hur digitala verktyg kan utvecklas i lek och lärandesituationer. / This study aims at preschool and preschool teachers' use of digital tools. It should provide knowledge about why it is important that digital tools are used in preschool. The study is based on the preschool teachers' own experiences with digital tools and why it is important for the preschool's mission. The preschool teachers in my study experience demands and challenges in connection with digital tools, despite this, the preschool teachers try to create learning situations, even if they themselves believe that they lack skills. It is a phenomenographic interview study, in the study, eight preschool teachers were interviewed to answer my purpose and my questions. In a phenomenographic study, the reader gets to take part in specific phenomena that have been investigated, as well as how it can be made visible in practice. In a qualitative study like this, interviews were chosen to get to grips with the area, I have used open-ended questions to get deep into the thoughts about what preschool teachers have the perception of using digital tools for both play and learning situations. The material has since been transcribed, after which I have found common outcomes around digital tools. The study reveals important parties that come into play when it comes to using digital tools for both play and learning. The results and the conclusion show that preschool teachers are partly unable to achieve all goals, but that they have the will, drive, and the right attitude that is important for the role a preschool teacher is faced with. The preschool teachers came up with several good suggestions for digital tools to become a natural part of the preschool's activities and how digital tools can be developed in play and learning situations.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

The fourth industrial revolution brought a change in the scope of skills sets required for today's job market. To be part of today's digital society there is a widely recognized need for developing digital competence which requires new and relevant knowledge, skills and attitudes. The labor market demands a high level of technical professionals who have skillsneeded for the jobs of the digital age. However, many scholars discussed that the problem with shortage of professionals lies deeper in educational structure. The European Commission issued the European Digital Competence Framework where they proposed empowering digital competences among students in schools. Since Croatia did not explicitly introduce empowering digital competence into their curriculum from the year 2018/2019, there was an association that offers workshops to K12 students in order to empower digital competence in primary schools and it is offered as extracurricular activities.      Master thesis aims to investigate the potential of makerspace and digital educational tools for empowering digital competence among students in Croatian primary schools, and whether they fit requirements that are suggested in the European Digital Competence Framework.     Based on a focused ethnographic approach, participants of Croatian Makers workshop were interviewed and observed. Empirical data was analyzed according to Thematic analyses and four themes were emerged and discussed together with suggestions of literature review.     Results of this master’s thesis showed that digital educational tools and maker approach have potential in empowering digital competences through following skills: learning by using maker tools, curiosity and maker mind, problem solving skills, collaboration and communication. However, based on empirical findings, the environment of a maker workshop can be far from reality or practice. Furthermore, digital skills empowered through maker workshops fits the requirements proposed in European Digital Competence Framework except one which fits partially and it is related to protection of personal data and privacy.     Suggestion for future work is to investigate how a maker workshop could empower digital competence but at the same time be the environment as similar as possible to external and market conditions. Second topic is related to protection of personal data and privacy, since it is a very important competence that deals with the digital age. Suggestion is to investigate how maker workshops empower digital competence and at the same time include this important factor as well.