The purpose of this study is to examine the digital competence a the part of the workforce who didn’t get any education in the subject, we have also examined how they have compensated for this lack of education. We have done this by using semi-structured interviews with five individuals working in the public sector who use IT-systems in their daily work but who aren’t IT-specialists. Through the study we found that all of the people we interviewed were digitally competent and throughout their careers they have relied heavily on their social network at the workplace to gain and develop their digital competence. / Syftet med denna studie är att undersöka den digitala kompetensen hos den del av arbetskraften som inte fick någon utbildning i ämnet, vi har också granskat hur de har kompenserat för denna brist på utbildning. Vi har gjort detta genom att använda semistrukturerade intervjuer av fem personer som arbetar inom den offentliga verksamhet, vilka använder IT-system i sitt dagliga arbete men som inte är IT-specialister. Genom studien hittade vi att alla  intervjupersonerna var digitalt kompetenta och genom sin karriär så litade de mycket på sitt sociala nätverk för att skapa och utveckla sin digitala kompetens.

The aim of this study is to find out how the preschool teachers plan, implements and reflect their education containing technology and digital tools. In order to find out qualitative interviews has been conducted with three preschool teachers, the same preschool teachers has also participated during observation where they have conducted an activity containing digital tools. The result displays that all the preschool teachers expresses that there has been some change in the way technology and digital tools are being considered in the curriculum today compared to how it was looked at when they finished their education. The result shows that all the preschool teachers use digital tools and primarly refers to the digital tablets. The result also shows that digital tools are being used in the education but in different extent when it comes to planned activities. The experience and interest of the preschool teachers determines the extent of the usage of digital tools in the education. The conclusion showed that if preschool teachers are given the right conditions to evolve their digital competence it could result in improved planning, implementing and reflecting covered digital tools in the preschool education. / I denna studie är syftet att ta reda på hur förskollärare planerar, genomför och reflekterar undervisningen innehållande teknik och digitala verktyg. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre förskollärare. Samma förskollärare har även planerat och iscensatt ett undervisningsupplägg med en aktivitet innehållande digitala verktyg som vi har observerat. Resultatet visar att samtliga förskollärare uttrycker att det skett en viss förändring att teknik och digitala verktyg i förskolan har förändrats från att de har slutat sin utbildning fram till idag om hur man ser på teknik och digitala verktyg i förskolans läroplan. Studien visar att samtliga förskollärare använder sig av digitala verktyg och hänvisar främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i undervisningen men i olika utsträckning när det kommer till planerade undervisningstillfällen. Förskollärares erfarenheter och intresse avgör i vilken utsträckning och hur mycket digitala verktyg inkluderas i undervisningen. Slutsatsen visade därför att får förskollärare rätt förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens kan det här resultera i att planering, genomförande och reflekterande arbete med digitala verktyg kan omfattas mer i förskolans undervisning.

Employees who have adapted to a "working from home" environment, due to the COVID-19 pandemic, rapidly face a lack of awareness regarding cybersecurity and cybercrimes. It is well established that the rate of employees hacked has increased dramatically due to the pandemic. This study aims to determine what has more impact on digital vulnerability awareness of cybersecurity and cybercrime. Specifically, it investigates from the perspectives of training and education, digital competence, being a victim, and how protection motivation plays a role in policy following. In this context, digital vulnerability is defined as the risk that individuals might put themselves into unknowingly through the lack of security when working from home, which leads to having incriminating information publicly disclosed and exploited by third parties. Digital competence refers to the extent of an individual's information technology skills. To test the hypothesis that training and education lead to higher digital vulnerability awareness, a set of interviews was conducted with various employees working from home from different industries, age groups, and countries. Furthermore, an online survey was distributed among online communities on Discord, Facebook and Instagram. The survey was meant to prove the points made by the participants of the interviews. The results showed a slight effect in the opposite direction than hypothesised: digital vulnerability awareness was associated with digital competence over training and education. These results suggest that employees who have higher digital competence are more likely to understand their digital vulnerability awareness, making it easier to identify cyber threats. On this basis, the concept of training and educating is not enough to prevent cybercrimes. To better prevent cybercrime, employees must be willing to learn and understand the threats and risks. / Medarbetare som har anpassat sig till en "working from home" miljö på grund av COVID-19 pandemin möter snabbt en bristande medvetenhet inom cybersäkerhet och cyberbrott. Det är väl etablerat att antalet medarbetare som blivit hackade har  kat drastiskt till följd av pandemin. Denna studien försöker forma förståelse om vad som har större inverkan på medvetenhet av digitalsårbarhet om cybersäkerhet och cyberbrott. I detta sammanhang definieras digitalsårbarhet som risken till att individer kan sätta sig själv omedvetet i osäkerhet när de arbetar hemifrån, vilket leder till att inkriminerande information offentliggörs och utnyttjas av tredje part. Digital kompetens avses att vara en individs informationstekniska färdigheter. För att kunna testa hypotesen, att utbildning leder till högre medvetenhet inom digitalsårbarhet, genomfördes intervjuer med anställda som jobbade hemifrån med bakgrund från olika industrier, land och åldersgrupper. Dessutom genomfördes också en online enkätundersökning som tog plats bland sociala medier platformer så som Discord, Facebook och Instagram. Resultaten visade en motsatt riktning i förhållande till hypotesen där medvetenhet om digitalsårbarhet var förknippad med digital kompetens över utblidning. Resultaten visar att anställda som har högre digital kompetens är mer benägna att förstå dess medvetenhet om digitalsårbarhet i vilket gör det lättare för de att identifiera cyberhot. Utifrån detta tyder studien på att utbildning inte är tillräckligt för att förhindra cyberbrott. För att bättre förebygga cyberbrott måste anställda vara villiga att lära sig och vilja förstå hoten och riskerna.

The aim of this paper is to study educators’ understanding of programming in early childhood education and what conditions they find to be necessary to work with programming. This study has taken place in a specific context where the curriculum is in a process of change in Sweden. In the suggestion for a revised curriculum made by Skolverket digital competence has been added and it gives preschools the responsibility for creating possibilities for children to develop their digital competence. In the comment material for the new curriculums by Skolverket programming is defined as a digital tool and also understood in a wider sense as part of every aspect of digital competence. This is a qualitative study and both interviews and a questionnaire form has been used. Eight educators from three different preschools has participated. The educators’ understanding of programming has been analyzed using discourse theory and analysis. The conditions for working with programming is analyzed using the TPCK model for integrating technology in teaching in addition to discourse theory.The results of this study show that the dominating way to understand programming is part of a discourse that lifts the importance of programming as basic or key competences that everyone should have, both for the sake of the individual and for society’s sake. When it comes to the conditions for working with programming in early childhood education knowledge stands out as one of the main factors, much because there is a lack of knowledge on the subject amongst educators. Knowledge is a wide term and the study shows that all the categories of the TPCK model is covered in the educators perceived conditions. Outside of knowledge the driving force of individuals, active leadership, organizational structures and practical experience are also seen as conditions to work with programming.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares och elevers erfarenheter och syn på hur och varför digitala verktyg ska användas i det engelskspråkiga klassrummet för gymnasieskolan. Deras erfarenheter och syn på ämnet blev insamlade genom semi-formella, kvalitativa intervjuer med lärare, samt genom fokusgrupper med elever. Resultaten indikerar på ett flertal fördelar som ökar elevers prestation genom implementeringen av digitala verktyg. Dessa är bland annat individualisering, autonomi och ökat engagemang. Lärares implementering av digitala verktyg är beroende av en god lärarkompetens som i detta arbete baseras på TPACK-modellen. Denna består av de tre olika aspekterna, teknologisk-, innehåll- och pedagogisk kunskap, vilka alla måste behärskas för en optimal implementering av digitala verktyg. Lärarintervjuerna indikerar på att där är ett behov för en mer extensiv och djupgående fortbildning för att uppnå både ett större självförtroende och mer kunskap om hur och varför digitala verktyg ska användas. / The purpose of this paper is to investigate teachers’ and students’ experiences and views of how and why digital tools are used in the English as Second Language (ESL) classroom for upper secondary school. These experiences and views were collected by conducting semi- formal qualitative interviews with teachers, and focus group interviews with students. The results indicate numerous benefits for enhancing student performance by the implementation of digital tools such as individualization, autonomy, and engagement. Furthermore, the teachers’ implementation of the digital tools is dependent on a sufficient teacher competence, which is based on the TPACK-model, consisting of three different aspects technological-, content-, and pedagogical knowledge. These three all have to be mastered for an optimal implementation of digital tools. Lastly, the interviews with the teachers indicate that there is a demand for more extensive and thorough in-service training in order to achieve confidence and greater knowledge in how the digital tools are to be used.

The theoretical part of the diploma thesis Digital competences of teachers and their specifics in the period of distance education, based on the analysis of relevant literature, deals with the specifics of distance learning and conducts a survey of existing national and international frameworks dealing with the level and development of digital competencies of teachers. It also works with the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu), which was created especially for educators and educational institutions as a certain standard for setting the level of digital technology skills. The aim of this work is to propose the addition of the European Framework for the Digital Competence of Educators with specific skills needed to lead distance learning. As part of a qualitative research survey, carried out in the empirical part of the work, nine teachers from different types of schools underwent observations in classes and then post-observation interviews. They focused not only on the course of teaching during distance learning but also tried to identify the necessary teaching equipment in the field of digital competencies. The research was conducted in an unexpected situation because of the sudden closure of schools due to a pandemic situation caused by Covid-19. Based on the...

The emergence of digitalization and its prevalence is constantly changing the environment inwhich business operates, and consequently the firm’s way of conducting business. Having theability to work with digital maturity is thus a prerequisite for a firm that wants to survive thecompetitive market that prevails today. Despite Sweden's strong infrastructure and greataccess to digitalization skills, Swedish manufacturing SMEs demonstrate an alarmingly lowdegree of digital maturity in their international work. Through a qualitative interview studywith an abductive research approach, this research has explored and unpacked existingtheories on digital maturity, to recommend a proposal for further development of existingframeworks and how Swedish SMEs can work with digital maturity to utilize digitalization intheir internationalization process through export. Furthermore, this study has throughsemi-structured interviews from eight companies, explored Swedish manufacturing SMEs’digital maturity to understand how they use digitalization in their export process.The findings of this study indicates that Swedish SMEs need to stay up to date with the latestdigitalization strategies for internationalizing through export and that the most critical keyfactor is to have human resources with the right competence and capabilities to managedigital change management and work with digital maturity. Hence, to enable Swedishmanufacturing SMEs to utilize digitalization in its export processes and consequently, gaincompetitive advantages necessary to survive in the fast-changing digitalized internationalenvironment.

As society constantly develops and becomes increasingly digitized, the demands on digital competence also increase. This also applies to schools, where teachers play a central role in integrating digital learning resources into teaching. Teachers need to have a good understanding of digital technology and be able to use it effectively to help students achieve their learning goals. The purpose of this study is therefore to investigate whether professional primary school teachers feel that their teacher training has contributed to sufficient digital competence to be able to integrate digital tools in mathematics teaching. By focusing on aspects such as the teachers' age, university and graduation year, it is also analyzed whether these factors play a significant role for the teachers' digital competence in relation to their teacher education. To fulfill this purpose, a web-based survey was carried out and sent out to primary school teachers around Sweden. The responses from the survey were analyzed using the DigCompEdu framework. The results showed that most teachers in the study do not feel that their teacher training has contributed to increasing their digital competence and many wished that they had had more training. It also emerged that age, university and year of graduation are not decisive factors for teachers' digital competence, but that they can influence it. Many respondents pointed to attitude and interest as more important factors for increasing digital competence. The study also shows the importance of further education after completing teacher training, in order to develop one's digital competence and always be up-to-date in today's society. / I takt med att samhället ständigt utvecklas och blir alltmer digitaliserat, ökar också kraven på digital kompetens. Detta gäller även inom skolans värld där lärare spelar en central roll i att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Lärarna behöver ha en god förståelse för digital teknik och kunna använda den på ett effektivt sätt för att hjälpa eleverna att uppnå sina lärandemål. Syftet med denna studie är därför att undersöka om yrkesverksamma lågstadielärare upplever att deras lärarutbildning har bidragit till tillräcklig digital kompetens för att kunna integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom att fokusera på aspekter som lärarnas ålder, lärosäte och examensår analyseras även om dessa faktorer spelar en betydande roll för lärarnas digitala kompetens i relation till deras lärarutbildning.  För att uppfylla detta syfte genomfördes en webbaserad enkät som skickades ut till lågstadielärare runt om i Sverige. Svaren från enkäten analyserades genom ramverket DigCompEdu. Resultatet visade att de flesta lärare inte anser att lärarutbildningen har bidragit till att öka deras digitala kompetens och många hade önskat mer utbildning. Det framgick även att ålder, lärosäte samt examensår inte är avgörande faktorer för lärares digitala kompetens, men att de kan påverka. Många respondenter pekade på attityd och intresse som viktigare faktorer för att öka den digitala kompetensen. Studien visar även på vikten av vidareutbildning efter avslutad lärarutbildning, för att utveckla sin digitala kompetens och alltid vara uppdaterad i dagens samhälle.

Digitala verktyg får en ökad spridning i samhället och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) förespråkar en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i SO-undervisningen, samt vilka effekter digitala verktyg har på elevers engagemang och lärande sett ur ett lärarperspektiv. Genom en intervjustudie med sex mellanstadielärare som undervisar i SO kunde syftet besvaras. Studiens teoretiska ram bygger på det sociokulturella perspektivet och med hjälp av perspektivet kunde resultaten tolkas. Resultatet av studien visar att lärarna använder digitala verktyg i SO-undervisningen på olika sätt, men att några av de vanligaste argumenten är för att variera undervisningen och tillgängliggöra olika inlärningsmetoder. Några vanliga lärresurser som används är Seterra, Binogi och inläsningstjänst. Lärarna kan se att digitala verktyg medför såväl positiva som negativa effekter på elevers lärande. Framförallt hänvisar lärarna till inkluderande lärandemiljöer där digitala verktyg gör det möjligt för elever att lära sig på olika sätt. Därutöver upplever lärarna att elevers motivation och engagemang blir större. Samtidigt tenderar elevers koncentration i vissa fall att försämras som en konsekvens av de distraktioner som finns runt omkring. Digitala verktyg i sig får så pass stort fokus att visst ämnesinnehåll riskerar att gå förlorat. Som en analys av det empiriska materialet konstateras att elevers digitala kompetens kan skilja sig åt, vilket innebär att en undervisning med digitala verktyg riskerar att exkludera vissa grupper. Därav är lärares digitala och didaktiska kompetens avgörande för undervisningens utformning och elevers lärande. Lärares pedagogiska val behöver ta avstamp i vad som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers lärande.

Today, the whole society is permeated by digitization and schools are no exception. As today's society demands digital competence, it is important that teachers provide students with such knowledge from an early stage so that they can be participating citizens in the future. You can also see that there is a certain potential in using digital tools in mathematics teaching to promote learning. Despite that, teachers' use of digital tools in mathematics education varies.For that reason, the study aims to highlight how teachers' self-perceived competence and attitude towards digital tools affect the use of digital tools in mathematics teaching in grades f–3. The study used semi-structured interviews where the sample consisted of ten teachers that work in primary school f-3. The interview questions were based on the study's theoretical framework TPACK, which is linked to the teacher's self-perceived digital competence, and the three-component model, which is linked to attitude.The results of the study showed that it is the teacher’s attitude towards digital tools that affects the use of digital tools in mathematics teaching in grades f-3 the most. The results indicate that the teachers' self-perceived digital competence influences the use of digital tools to some extent, but we see that attitude is what influences to a greater degree. / Hela samhället genomsyras idag av digitaliseringen och skolan är inget undantag. Då dagens samhälle efterfrågar en digital kompetens är det viktigt att lärare förser eleverna med sådan kunskap redan från ett tidigt stadie för att de i framtiden ska kunna vara deltagande medborgare. Man kan även se att det finns en viss potential med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen för att främja lärandet. Trots det varierar lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Av den anledningen syftar studien till att belysa hur lärares självupplevda kompetens och inställning till digitala verktyg påverkar användandet av digitala verktyg inom matematikundervisningen i årskurserna f–3.  Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tio verksamma lärare inom grundskolans f-3. Intervjufrågorna utgick från studiens teoretiska ramverk TPACK som är kopplad till lärarens självupplevda digitala kompetens och trekomponentsmodellen som är kopplad till inställning. Resultatet av studien visade att det är inställningen till digitala verktyg hos lärarna som påverkar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs f-3 mest. Resultatet tyder på att lärarnas självupplevda digitala kompetens påverkar användandet av digitala verktyg till viss del men vi ser att inställning är det som påverkar i högre grad.