Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers inställning till att läsa både i skolan och på sin fritid. Hur ser elever på läsning av skönlitteratur och ämnesböcker i skolan, hur ser de på läsning på sin fritid, hur ställer sig elever till att läsa analogt och digitalt idag och vad har de för synpunkter på hur skolan kan öka läslusten. Studien använder sig av en blandad metod där både kvantitativ undersökning i form av enkät och en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer genomförs. De teoretiska ramverk som tillämpas är ett fenomenologiskt och hermeneutiskt ramverk. Resultatet visar att fler elever är positivt inställda till läsning men att det hör ihop med utbud av böcker och motivation. Läsning på fritiden anser eleverna är viktigt men det är få som faktiskt läser böcker utanför skolan. Resultaten visar också att elever gärna använder sig av digitala verktyg när det ska läsas. Att lyssna på när någon läser eller använda en fysisk bok får högre svarsfrekvens när eleverna blev tillfrågade om vad som är det skönaste sättet att läsa eller lyssna på. Elevernas synpunkter på hur skolan kan öka läslusten visar på att fler elever önskar högläsning och ett bättre utbud av spännande och bra böcker samt att de vill få vara med att ta fram de böcker som ska läsas tillsammans.

The purpose of this study was to investigate how four students in grade 2 in risk for read- and write difficulties use the iPad when they read a literary digital text and to find out how the students experience reading on it. Video observations were used to get the data when the students individually read on the iPad. They read both an eBook and a book with Inläsningstjänst. (Inläsningstjänst is a program that reads the text for you while you read.) When the students read the books, they were interviewed about their experience. Socio- cultural theory in which interaction with other people and cultural tools are important for learning to take place, is the perspective used in this study. The results show that the students´ didn´t use much of the functions they had access to in the iPad while they read. That´s against the research that show that the most students feel like they get good help as they read, from the functions that are available on the digital tools. The results also show that the students experienced was that they thought that it was more fun and easier to read on an iPad, as the research review also shows. The students in my study has dissimilar experience in which way that was the best way to read, the eBook or the book with Inläsningstjänst. Some students liked the eBook best because it had big text and was easy to scroll. Other students liked the book with Inläsningstjänst best. They found it easier to concentrate when the text was read for them. / Syftet med min studie är att undersöka hur några elever som är i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter använder iPaden då de läser en skönlitterär digital text och hur de upplever läsning av e-bok och bok från Inläsningstjänst. Studiens data har tagits fram genom videoobservationer då eleverna läste enskilt på iPaden. När eleverna läst böckerna intervjuades de om sin upplevelse. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen med andra och med kulturella redskap är viktiga för att lärande ska ske. Resultatet i min studie visar att eleverna utnyttjade ytterst få av de funktioner de fick tillgång till i iPaden vid läsningen vilket inte stämmer med forskningen. Forskningen visar att de flesta elever anser att de får god hjälp av de funktioner som finns på de digitala verktygen när de    läser. Resultatet visar även att eleverna upplevde att det var både roligare och lättare att läsa på iPaden, vilket även forskningsöversikten visar. Eleverna i min studie hade olika upplevelser om vilket sätt som de tyckte var bäst att läsa på av e-boken eller boken från Inläsningstjänst. Några elever tyckte att e-boken var bäst för den hade stor text och var lätt att bläddra. Några tyckte att det var bäst att läsa boken från Inläsningstjänst då de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när texten blev uppläst.

No description available.

Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat, vilket även leder till att skolan blir mer digitaliserad i form av bland annat digitala läromedel och att många elever har varsin dator eller surfplatta. En intressant aspekt är hur den digitala läsningen påverkar elevernas läsning och om det finns en skillnad mellan traditionell och digital läsning. Syftet med denna studie är därför att genom en mixed method undersöka vilka uppfattningar elever har om traditionell och digital läsning. Forskningsfrågorna handlar om vilket av traditionell och digital läsning eleverna använder sig av mest, vilket av de två sätten att läsa som de föredrar och slutligen vilka skillnader mellan traditionell och digital läsning de uppfattar. Detta har gjorts genom en mixed method där den kvalitativa delen i studien har inspirerats av fenomenologin. Studien bygger på en sekventiell design och har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det är fler elever som dagligen läser på en skärm än i en bok, men det var fler av eleverna som föredrar att läsa i en bok. De största skillnaderna de uppfattar handlar om läsupplevelsen, ögonen och om tillgängligheten. / Our society is becoming increasingly digitalized, which also means that school is becoming more digitalized in the form of, among other things, digital teaching materials and that many students have their own computer or tablet. An interesting question is whether digital reading affects students' reading abilities and whether there is a difference between traditional and digital reading. The purpose of this study is therefore to investigate, through a mixed method, what perceptions students have about traditional and digital reading. The research questions are whether students mostly read traditionally or digitally, which of the two ways of reading they prefer and finally what differences between traditional and digital reading they perceive. This was done through a mixed method where the qualitative part of the study was inspired by the phenomenology. The study is based on a sequential design and has been processed through qualitative content analysis. The results showed that there are more students reading on a screen daily than in a book, but more of the students prefer to read in a book. The biggest differences they perceive are about the reading experience, the eyes, and the accessibility.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare upplever de digitala verktygens intåg i skolan med avseende på läsundervisningen och på elevers läsförmåga. Den teori som är knuten till studien är, i relation till lärande och medierande verktyg, den sociokulturella teorin. Med hjälp av de digitala verktygen avses att, i enlighet med den proximala utvecklingszonen, stötta och vägleda eleverna framåt i sin utveckling. Den data som ligger till grund för studiens resultat har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Studiens resultat visar att de digitala verktygen kan skapa en variation i läsundervisningen som till följd av detta kan öka elevernas motivation för läsning. Resultatet påvisar även att lärarna som intervjuades, var oeniga vad gäller en försämring av elevers läsförmåga jämfört med tidigare. Det rådde dock en enighet beträffande elevers förminskade tålamod i fråga om att ta sig an större textmängder. / The aim of the study is to investigate how teachers perceive the digital tools' entry into the school regarding reading instruction and students' reading ability. The theory associated with the study is, in relation to learning and mediating tools, the sociocultural theory. Using the digital tools is intended, in accordance to the proximal development zone, to support and guide the students in their development. The data that form the basis for the study's results have been obtained through semi-structured interviews with active teachers. The study's results show that the digital tools can create a variation in reading instruction which, as a result, can increase students' motivation for reading. The result also shows that the teachers interviewed disagreed about a deterioration in pupils' reading ability compared to previous ones. There was, however, a consensus regarding the students' diminished patience regarding taking on larger amounts of text.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vad aktuell forskning har kommit fram till om eventuella skillnader i läsförståelsen mellan traditionell och digital läsning och hur läsförståelsen hos grundskoleelever kan stödjas och utvecklas vid läsning på skärm. Materialet i studien bygger på 11 publikationer som tagits fram genom databassökning och manuell sökning via referenslistor. För att bearbeta och analysera resultatet gjordes en innehållsanalys. Studiens resultat är motstridiga avseende vilka skillnader som finns mellan läsförståelsen i traditionell och digital läsning. Det finns forskning som visar att läsförståelsen påverkas såväl positivt som negativt vid digital läsning, och det finns forskning som visar att det inte påverkar läsförståelsen om en text läses digitalt eller traditionellt. I studien framkommer också att de förmågor som krävs vid digital läsning är andra förutom de som krävs vid traditionell läsning. Studien visar även att när lärare inkluderar elevsamarbete i undervisningen påverkas elevers digitala läsförståelse positivt. Genomgången visar att forskning om hur lärare kan undervisa i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang är otillräcklig, vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom det området.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella lärare resonerar kring användningen av digitala verktyg för att utveckla läsintresset och att avgöra hur användbara digitala boktjänster är för att utveckla läsfärdigheter. Intervjuer med åtta lärare genomfördes för att samla in kvalitativa data. Resultaten visade att användning av digitala verktyg för utveckling av läsning är positivt eftersom läsning bedömdes ge ökad motivation, dock är det viktigt att ha nödvändig kunskap för korrekt användning av dessa verktyg. Enbart användningen av digital läsning räcker inte för att utveckla elevernas läsförmåga. Slutsatsen är att eleverna behöver läsa både analogt och på en skärm och att användningen av iPads är ett hjälpmedel som anpassas efter elevernas behov.