Denna studie handlar om lärares uppfattningar om digital läsundervisning som stöd för elevers läsutveckling. I forskningsstudier har det upptäckts att lärare i svenska skolor har mindre läsundervisning än andra länder samt att regeringen vill att de svenska skolorna ska ha mer inslag av digitalisering i undervisningen. Vi skribenter har även sett ute på våra praktiker att lässvårigheter är en stor del i vissa klasser och vi ville se om lärare ansåg att digitala hjälpmedel kunde vara någon hjälp för eleverna. Därför slogs dessa problem ihop och ett syfte formulerades. Syftet med studien är att undersöka utifrån lärares uppfattningar om hur digitala hjälpmedel kan utgöra ett stöd för elever i läsundervisningen. För att besvara syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som insamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken olika respondenter på sex olika skolor. I resultatet kunde vi se att det finns väldigt många olika digitala stöd till elever med lässvårigheter på olika plattformar som till exempel på datorer och ipads. Vi kunde även se i resultatet att användning av digitala verktyg är väldigt stort från både lärarnas och elevernas håll. Personellt stöd var litet på de skolorna våra respondenter fanns på. Resultatet analyseras mer djupgående i vår analysdel och både metod och resultat diskuteras längre ner i arbetet. Arbetet knyts ihop genom att beskriva de didaktiska implikationer arbetet har för yrket och vilken fortsatt forskning som är relevant. Något som vi kom fram till i resultat och de didaktiska implikationerna var att styrkorna med digital läsundervisning är att inläsningstjänster underlättar läsningen för eleverna med lässvårigheter eftersom det ger eleverna möjlighet att fokusera på innehållet när tjänsten läser upp texten för eleven och eleven följer med i texten. Vi kunde även se hur våran studie skulle bidra till yrkesverksamheten och på vilket sätt i de didaktiska implikationerna.

Syftet i denna studie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar läsningen hos elever. I inledningen presenteras tidigare forskning kring ämnet och centrala begrepp för arbetet definieras. Två forskningsfrågor besvaras i denna studie och är: hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? samt hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning? Metoden som studien utgår ifrån och som har använts i detta arbete är en litteraturstudie där vi har sammanställt och analyserat tidigare forskning och vetenskapliga artiklar (peer reviewed). Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg i läsningen. Positiva resultat har lyfts fram med digitala verktyg kopplat till läsintresset medan negativa resultat visar på att läsförståelsen inte gynnas av de digitala texterna. Slutsatsen som kan dras är att de digitala verktygen höjer elevernas motivation och läsintresse. Scrollning och navigering i den digitala texten hämmar elevers läsförståelse i jämförelse med analog läsning.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning lärare använder sig av digitala medel kontra traditionella böcker i årskurs 1–3 på lågstadiet, under tyst enskild läsning i ämnet svenska. Detta för att bidra med kunskap om vilken påverkan det kan ha på yngre elevers läsutveckling. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa aspekter lärarna såg med den digitala läsningen samt hur läsningen schemalades, även hur och om den tysta enskilda läsningen följdes upp. Här gjordes en jämförelse mellan den digitala och den traditionella läsningen. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs 1–3, med både kvantitativa och kvalitativa delar, inom en utvald kommun. Resultatet visade att samtliga skolor i undersökningen hade god tillgång till digitala medel.Både digitala verktyg och traditionella böcker användes i den tysta enskilda läsningen. Dock fanns det skillnader i schemaläggningen samt kring hur och vilka elever som tilläts använda de digitala verktygen. Digital läsning följs upp i mindre utsträckning än den traditionella, vilket bör ses som oroväckande, då forskning visar på sämre läsförståelse vid skärmläsning. Vidare framkom möjlighet till inkludering som en positiv aspekt för digital läsning men att lärarna inte nyttjade den digitala potentialen fullt ut. / The purpose of the study is to investigate the extent to which teachers use digital means versus traditional books in grades 1–3 in primary school, during silent individual reading in the subject Swedish. This is to gain knowledge about the impacts it can have on younger students reading development. Furthermore, it was investigated which positive and negative aspects the teachers saw with the digital reading and how the reading was scheduled, also how and if the silent individual reading was followed up. Here, a comparison was made between digital and traditional reading. To answer the purpose and the questions, a questionnaire survey was conducted by teachers in grades 1–3, with both quantitative and qualitative parts, within a selected municipality. The results showed that all schools in the survey had good access to digital means and both digital tools and traditional books were used in the silent individual reading. However, there were differences in the scheduling as well as how and which students were allowed to use the digital tools. Digital reading is followed up to a lesser extent than the traditional one, which should be seen as worrying, as research shows poorer reading comprehension when screen reading. Furthermore, the possibility of inclusion emerged as apositive aspect for digital reading, but that the teachers did not make full use of the digital potential.

Digitalisering och digitala verktyg har fått allt större utbredning i samhället och skolväsendet. Skärmar är idag en självklar del av många människors liv och skärmläsning likaså. Mobiler, bärbara datorer och surfplattor används nästan dagligen tack vare deras smidighet och funktionalitet. Med ökningen av skärmar i samhället ökar dessutom läsningen på skärm och digitaliseringen i skolan. Därför är det viktigt att framtida lärare förstår vilka effekter digitala verktyg och digital läsning har, särskilt när det kommer till läsning och läsförståelse. Vidare är det nödvändigt att förstå vilka psykologiska och kognitiva effekter skärmen har, särskilt bland barn och unga. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om elevers skärmläsning i en undervisningskontext och hur lärares attityder och förhållningssätt till digitala verktyg påverkar undervisningen Vi har därför undersökt modern forskning (2005–2020) och analyserat deras resultat. Resultaten visar att läsning på papper är att föredra men att en ökad digitalisering är oundviklig. Det är därför av betydande vikt att framtida lärare vet hur de skapar de förhållanden som krävs vid användning av digital läsning. Ökningen av digitala verktyg och digital läsning har skapat olika tankar och åsikter hos lärare och tycks även försvåra lärares arbete och fortsatta undervisning. Det krävs mer än bara digitala kompetenser. Läraren behöver på ett pedagogiskt sätt kunna införliva teknologin för att kunna utveckla elevers kunskaper. Forskning visar att lärares inställning och attityd är mycket avgörande om digitalisering är framträdande i klassrummet eller inte. Resultaten visar att många av dagens lärare är för den traditionella undervisningen med papper och bok men samtidigt finns det lärare och forskare som bejakar utvecklingen av teknologin och påstår att det finns möjligheter med moderna inslag i undervisningen.

I det här examensarbetet undersöker vi hur lärare i en kommun i Mellansverige använder sig av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen och om de upplever att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. Samtliga lärare som deltagit i studien är verksamma i årskurs 1–3. I kommunen har alla elever från årskurs 1 tillgång till dator och 1–1 (en till en) är normen där digitala verktyg är en naturlig del i undervisningen. 1–1 innebär att alla elever har tillgång till varsin dator. Vår underökning bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar vilka består av digitala enkäter och är semistrukturerade intervjuer. För att sammanställa detta har vi använt oss av tematisk analys och på ett strukturerat sätt granskat skillnader och likheter i svaren vi fått. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av lärarna dagligen använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och att de tror att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. De flesta menade att påverkan var positiv med eget inflytande och stöd i både läsning och skrivning genom olika digitala program. Endast ett fåtal kunde delge några negativa sidor men var överens om att elevens personliga utmaningar kunde ge större utrymme för att den digitala enheten blir ett störningsmoment. I resultatet har vi kopplat svaren till den teoretiska bakgrund som vi valt till vår undersökning vilka är det metakognitiva perspektivet tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Elevernas bakgrund och förkunskaper är kanske inte lika viktiga som lärarens engagemang och utbildningsnivå.

Bakgrund: De digitala verktygen var från början tänkta att effektivisera undervisningen och ersätta läraren. Det har dock visat sig att de inte alls kunnat ersätta lärarens kompetenser. Med tanke på digitaliseringens ökning har textens form ändrats. En text är inte längre alltid statisk och linjär utan dynamisk och multimodal, vilket ställer andra krav på läsaren. Detta medför ändrade krav på både lärare och elever. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur de använder digitala verktyg i sin läsundervisning. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där fem lågstadielärare intervjuades, om hur de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning. De tillfrågades även om vilka hinder och möjligheter de kan se med att använda de digitala verktygen i läsundervisningen. Resultat: Studiens resultat visade att de digitala verktygen används mer till skrivning än till läsning. Dessutom framkom det att lärarna får fler möjligheter till att variera och anpassa sin läsundervisning med hjälp av digitala verktyg. Eleverna använder främst digitala verktyg till läsning av fakta eller egna texter. Lärarna uppfattar att en del elever kan fokusera bättre vid digital läsning medan andra elever fokuserar bättre vid traditionell läsning. De hinder som lärarna uppgav var att de är ovana att läsa digitalt vilket speglas i deras undervisning. De känner även stress för att eleverna sitter för mycket vid datorn.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur digitaliseringen påverkar läsutvecklingen hos elever, samt om digital läsning kan motivera och bidra till en ökad lust till läsning. Manuell och citeringssökning har varit de primära sökstrategierna för att finna relevanta artiklar. Artikelsökning via snöbollsurval har även förekommit för att utvidga sökfältet ytterligare. I litteraturstudien ingår vetenskapliga artiklar som berör grundskoleelevers läsutveckling och motivation i relation till digital läsning. Resultaten visar på i vissa fall att läsa digitalt och i tryckt text är relativt likvärdigt, men kan å ena sidan visa resultat som tyder på bättre läsförståelse vid digital läsning och å andra sidan visa att pappersbaserade läs test som görs för att bedöma läsförståelse är mer gynnsam. Resultatet visade även att oregelbundna mätningar som gjordes, avsedda att mäta elevers läsförståelse, läs flyt och läsattityder, så främjade digitala texter både läs flyt och läsförståelse. Fynd i resultatet visar på att omständigheter och inställning har betydelse för läsförståelse hos elever. Fortsättningsvis visar resultatet att äldre elever har bättre läsresultat när det kommer till internetbaserad läsning än vad yngre elever har. Vidare visar sammanställningen av artiklarnas resultat på att tillgängligheten till Internet ger lärare fler valmöjligheter till en varierad läskunnighetsundervisning. Generellt sett blir elever motiverade av att läsa digitalt. Detta gäller i synnerhet lågpresterande samt omotiverade elever.

Den digitala utvecklingen ändrar om landskapet för lärare och elever. Skolorna måste ställa om hur undervisningen bedrivs där alltmer läromedel blir digitalt. Det ställs frågor kring effekterna på elevers lärande och läsning. Forskning på området visar på såväl positiva som negativa effekter av den ökade digitaliseringen. Vår studies syfte är att undersöka skillnaden mellan analog och digital läsning utifrån fokus, koncentration och intresse i en klass där undervisningen bedrivs tematiskt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes observationer i en årskurs 4 och efterföljande semistrukturerade intervjuer med ett antal elever. Resultatet visar inte på några skillnader mellan den analoga och digitala läsningen med tanke på fokus, koncentration och intresse för texten, men att eleverna föredrar att läsa digitalt. Detta resultat kan ses som viktigt för diskussionen kring skillnader mellan analog och digital läsning. Vi skriver enbart om en klass där tematiskt arbete har ägt rum. Den goda arbetsron anser vi i huvudsak bero på tematiskt arbete, att när eleverna ser en mening med det de gör väcks automatiskt ett intresse och fokus för uppgiften. I vårt fall har temat självkänsla och självförtroende engagerat eleverna. Vi presenterar teorier som gäller tematiskt arbete och sociokulturell teori, och forskning om digital läsning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers läsförståelse i svenskämnet påverkas av en alltmer digitaliserad skolmiljö där eleverna gör både uppgifter och prov i sina datorer eller läsplattor. Vidare undersöks hur läsförståelse påverkas vid testsituationer. Aktuell debatt och Skolverkets motioner om digitala förändringar i skolan ligger till grund för studiens problemområde. I en systematisk litteraturstudie undersöks och analyseras sedan aktuell didaktisk forskning för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten som framkommit i den genomförda studien visar på att en majoritet av de undersökta vetenskapliga artiklarna har kommit fram till samma sak, vilket är att läsning som sker digitalt har en negativ inverkan på läsförståelsen hos den som läser. Det som även framkommit i undersökningen är att när ett digitalt test är tidsbegränsat tenderar det att ge sämre resultat än om testet inte är tidsbegränsat. Dessutom påverkar texttypen resultatet, där en informativ text ger sämre läsförståelse än en narrativ text vid digital läsning. Slutsatsen som dras utifrån dessa vetenskapliga artiklar är att läsförståelsen påverkas negativt när läsningen sker på en skärm jämfört med när den sker analogt. Framför allt är det kognitiva förmågor som påverkas negativt hos läsaren på grund av störningsmoment som hyperlänkar och scrollning. Exempelvis visar digitala test under tidsbegränsning genomgående sämst resultat på läsförståelsetest. De styrande i skolan har ett viktigt arbete framför sig för att testningen ska bli likvärdig och rättvis för alla elever då de nationella proven från läsåret 24/25 digitaliseras helt och hållet. Det går att skapa rätt förutsättningar kring den digitala läsningen, men frågan är om det finns en ekonomi för att skapa dessa förutsättningar i det svenska skolsystemet.

Utvecklingsarbetets syfte var att undersöka om ökade förväntningar via språkinriktad undervisning, samt genom att läsa analoga texter i stället för digitala texter skulle främja elevers läsförståelse. Skolan var i behov av att öka läskunnigheten och även komma underfund med vad som kan främja läsförståelsen på skolan, men även vad som kan ha hämmat läsutvecklingen.   Studien genomfördes efter aktionsforskningscirkeln som handlade om att agera, observera och reflektera. Metoden som användes var kvantitativ och empirin inhämtades genom tre olika läsförståelsetest, med två olika åtgärder beroende på utvärdering av resultatet. Resultatet utvärderades tillsammans med de olika lagen på skolan; arbetslag, ämneslag och även ledning. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning och begreppen screening, läsförståelse, analog läsning, digital läsning och förväntningar.   Resultatet av det andra läsförståelsetestet som lärarna genomförde efter kartläggningen, visade att färre elever än vad läraren förväntade sig klarade läsförståelsetestet. Åtgärderna som skolan vidtagit efter kartläggningen som utförts med eget framtaget material hade inte haft någon påverkan på läsutvecklingen. Det tredje läsförståelsetestet som genomfördes visade en positiv uppgång i resultatet. Åtgärden som vidtagits innan det tredje läsförståelsetestet var att läsa analogt i stället för digitalt, samt att lärarna har jobbat med ökade förväntningar utifrån språkinriktad undervisning. Lärarna ser en positiv påverkan på läsförståelsen.