Fonologisk medvetenhet krävs för en framgångsrik läsinlärning. Samtidigt digitaliseras skolan och digitala redskap blir allt vanligare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur digitala läromedel kan fungera som medierande verktyg för utveckling av läsinlärningen och mer specifikt av den fonologiska medvetenheten hos elever. Syftet uppfylls genom följande frågeställningar: Hur svarar digitala läromedel upp mot vad forskningen menar är framgångsfaktorer vid utveckling av elevens fonologiska medvetenhet? Behöver digitala läromedel kompletteras med annan undervisning och inom vilka områden behöver de i så fall kompletteras för att utveckla elevens fonologiska medvetenhet? Genom en kvalitativ innehållsanalys med en sociokulturell syn samlades data från fyra digitala läromedel in, kategoriserades och ett resultat togs fram. Samtliga analyserade läromedel innefattar övningar som tränar den fonologiska medvetenheten. Läromedlen svarar också upp mot flertalet av framgångsfaktorerna i fonologisk medvetenhetsträning, exempelvis genom en explicit undervisning. Dock är inget av de analyserade läromedlen utformade för att ge en komplett undervisning i fonologisk medvetenhet. Resultat pekar således mot att de analyserade läromedlen kan vara ett redskap som till viss del förändrar lärarens roll, men som inte ersätter läraren. / To successfully learn to read phonological awareness is required. At the same time, schools are being digitized and digital tools are becoming more common. The purpose of this study is to investigate whether and how digital learning materials can act as a mediation tool for the development of reading skills and more specifically of the phonological awareness of students. The aim is fulfilled by the following issues: How do digital learning materials respond to what research believes are success factors in the development of the student's phonological awareness? Do digital learning materials need to be complemented by other teaching form and in what areas do they need to be supplemented to develop the student’s phonological awareness? Through a qualitative content analysis with a sociocultural view, data from four digital learning materials was collected, categorized and a result was produced. All analyzed learning materials include exercises that train the phonological awareness. The learning materials also correspond to the majority of the success factors in phonological awareness training, for example through explicit teaching. However, none of the analyzed learning materials are designed to provide a complete teaching of phonological awareness. The result points out that the analyzed learning materials can be a tool and to some extent change the role of the teacher, but not replace the teacher.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle, där datorspel är ett naturligt inslag i många barn och ungdomars vardag. Teknikens ständiga utveckling och barns höga grad av datorspelande, har resulterat i att det idag finns flertal möjligheter att integrera digitala lärospel som en del av matematikundervisningen. Detta arbete syftade till att öka kunskapen gällande vilka faktorer som påverkar lärares val att implementera, alternativt inte implementera digitala lärospel i sin matematikundervisning för årskurs 4–6. Studien syftade också till att belysa hur lärare som använder digitala lärospel upplever att spelen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har besvarats genom kvalitativa intervjuer, med elva matematiklärare i årskurs 4–6. Intervjusvaren har vidare analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket RAT, samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att digitala lärospel är ett vanligt förekommande i dagens matematikundervisning, samt att lärare främst väljer att använda spelen i syfte att variera undervisningen och för att öka elevernas motivation. Vidare visar resultatet att lärare anser att graden av en aktiv lärarroll är en påverkansfaktor för huruvida digitala lärospel kan bidra till elevers lärande eller inte. Trots den höga användningsgraden av digitala lärospel visar resultatet att ett stort antal lärare upplever sin digitala kompetens som bristfällig, vilket de önskar förbättra. / Today we live in a digitized society, where computer games are a part of most people’s lives. Technology’s constant change, together with the large number of children who play computer games, have led to many new opportunities to integrate digital learning games in today’s mathematics education. This study aimed at increasing knowledge about which factors influence teachers’ choices to implement, or not to implement, digital learning games in their mathematics education for grades 4-6. The study also aimed at investigating teachers’ experiences of how digital learning games affect student learning. In order to answer these questions, qualitative interviews have been conducted with eleven mathematics teachers who are teaching grades 4-6. The results of the interviews have further been analyzed with the theoretical framework RAT, as well as from a sociocultural point of view. The result show that digital learning games are common in today’s mathematics education, and that teachers frequently use the games in order to vary teaching and increase student motivation. The results also show that teachers consider a teacher’s level of activity as an influencing factor for whether or not digital learning games can facilitate the student learning process. Despite teachers’ frequent use of digital learning games, the results show that many feel they lack sufficient digital skills, which almost all of them want to improve.

As a consequence of society's constant digitalization, the demands for digital competence increases. The educational system is no exception, and teachers should be considered a central component regarding the integration of digital learning resources in education. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether or not the use of digital learning resources in mathematics education in grades 1–3 is affected by the self-perceived digital competence and attitudes of teachers, and, if so, how it is affected. To fulfill this purpose a qualitative study was conducted, which included interviews with thirteen teachers working in selected grades. The results showed that each and every teacher had a positive attitude, as well as a high usage of digital learning resources in mathematics education. The results also showed that this did not automatically imply a critical approach or awareness regarding the use of these kind of resources and its effect on mathematics education. This indicates that the majority of the respondents have deficiencies regarding the ability to combine digital resources with pedagogical content knowledge when teaching mathematics. The conclusion of the study is that teachers’ self-perceived digital competence and attitudes affected the use of digital learning resources, and that these aspects in turn were affected by numerous other factors. The self-perceived digital competence was affected by the individual interpretation of the same notion, which in the long run seemed to affect the critical approach towards the use of digital learning resources. The factors that turned out to have the most effect on teachers’ attitudes were shortage of time and level of interest. Overall, this indicates that more time needs to be given in order for teachers to enhance their competence through education and collaboration between colleagues. This in order to prevent teachers' individual actions affecting the equivalence of education. / I takt med samhällets ständigt pågående digitaliseringsprocess ställs också allt högre krav på digital kompetens. Skolans värld är inget undantag, och läraren bör här betraktas som en central komponent i arbetet med att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka om användandet av digitala lärresurser i matematikundervisningen i årskurs 1–3 påverkas av lärarens självupplevda digitala kompetens och attityd, och i så fall på vilket sätt. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tretton verksamma lärare i valda årskurser. Resultatet visade att samtliga lärare hade en positiv attityd, samt en hög användningsfrekvens av digitala lärresurser i matematikundervisningen. Resultatet visade dock hur detta inte automatiskt innebar ett kritiskt förhållningssätt eller en medvetenhet kring användandets påverkan på matematikundervisningen. Detta indikerar att majoriteten av respondenterna har brister gällande förmågan att integrera digitala lärresurser i matematikämnet på ett ämnespedagogiskt sätt. Studiens slutsats är således att lärarnas självupplevda digitala kompetens och attityd påverkade användningen, samt hur dessa aspekter i sin tur påverkades av en mängd andra faktorer. Den självupplevda digitala kompetensen var påverkad av den individuella tolkningen av samma begrepp, vilket i slutändan tycks påverka det kritiska förhållningssättet kopplat till användandet av digitala lärresurser. De faktorer som visade sig påverka lärarnas attityder i störst omfattning var tidsbrist och den egna intressenivån. Sammantaget indikerar detta att det finns ett behov av att tid avsätts för kompetensutveckling och kollegialt lärande, för att förhindra att lärares individuella agerande påverkar matematikundervisningens likvärdighet.

Die Integration von verschiedenen Aufgabentypen zur Wissensvermittlung und -abfrage wird bei der Gestaltung von digitalen Lernanwendungen häufig empfohlen. Vielfältige Aufgabentypen können zu einer erhöhten Motivation im Lernprozess führen. Bislang gibt es jedoch wenig Erkenntnisse darüber, ob einige Aufgabentypen mehr motivieren als andere. Aus diesem Grund wird in der vorliegenden Studie untersucht, inwiefern Ja/Nein-Fragen, Multiple Choice-Aufgaben, Markierungs-, Reihenfolge-, Zuordnungs-, Freitextaufgaben, Kreuzworträtsel und Lückentexte motivieren. Die Ergebnisse zeigen, dass Kreuzworträtsel und Markierungs- sowie Zuordnungsaufgaben am meisten Motivation hervorrufen, während Lückentexte und Freitextaufgaben am wenigsten motivierend wirken. Bei der Gestaltung zukünftiger digitaler Lernanwendungen sollte dies berücksichtigt werden.

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

Many governments across the world have invested a lot of resources in information and communication technology (ICT) development with an aim to enhance teaching and learning using technology in schools. New educational ICT policy issues emerged and new patterns of ICT related practices are observable in education. This initiative has necessitated the development of National ICT Policies that will guide the implementation process in schools. Namibia has adopted the National ICT policy for Education in 2005 and the National ICT Policy Implementation Plan in 2006. Since the adoption no study was done to evaluate the implementation process, especially in rural schools where the teaching has been proven difficult. This study evaluates the implementation of the National ICT Policy for Education in Namibian rural junior secondary schools, especially in science classrooms. The thesis is a mixed methods study, undertaking survey and case studies. The study was conducted in the three educational regions, namely, Ohangwena; Oshana; and Oshikoto in Northern Namibia were 163 schools were sampled. The purpose of the study was to describe how ICT is being implemented in science classrooms and also explore factors that affect ICT implementation in rural schools. The study’s findings indicate that the rural schools in Namibia are in the initial phase of ICT implementation. ICT use and pedagogical use is low due to lack of professional development courses, pedagogical support and lack of ICT related resources. However, the few schools with high pedagogical use of ICT have shown an entrepreneurial leadership style and vision of the science teachers. The relational analysis suggests three main predictors of ICT implementation in rural schools. These findings were confirmed through case studies of successful schools. In addition, the findings were legitimised by the participants of the ICT use conference. The Kennisnet model (2009) was adopted and adapted as a conceptual framework for this study. The Howie model (2002) provided the frame within which the structure of input, process and outcome could be identified. The data was consistent with the adapted Kennisnet model (2009) and added five more constructs namely, entrepreneurial leadership, science curriculum goals, entrepreneurial science teachers’ vision, general use of ICT. The general use of ICT and attitudes of the science teachers influences the pedagogical use of ICT as added to the Howie model (2002). The results of this research suggest ways to improve the pedagogical use of ICT in rural schools; enable policymakers to make informed decision about resource allocation to the rural schools; and on teacher professional development in order to improve the current rural situation regarding ICT use. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2010. / Science, Mathematics and Technology Education / unrestricted

Durch interne und externe Ereignisse, wie z.B. die aktuelle Covid-19 Pandemie, ergeben sich Veränderungen in fast allen Lebensbereichen. In diesem Zusammenhang müssen Konzepte des Bildungssektors und insbesondere die daraus resultierenden Herausforderungen für die Lernberatung und Lernbegleitung regelmäßig auf den Prüfstand gestellt werden. In diesem Beitrag wird der Frage nachgegangen, wie der Einsatz von online-basierten kollaborativen Werkzeugen zur Unterstützung von Lehr-Lern-Prozessen in Hochschul- und Berufsbildungskontexten gestaltet bzw. weiterentwickelt werden können. [Aus: Einleitung]

El objetivo principal de esta tesis es desarrollar un plan de negocios de un servicio educativo virtual modular en un centro preuniversitario de Lima, diseñado para incrementar el nivel de desempeño de los alumnos de 15 a 19 años de los niveles socioeconómicos C y D, que reciben preparación preuniversitaria para las universidades UNMSM y UNI. En la actualidad la demanda de preparación virtual para rendir los exámenes de admisión se ha intensificado, producto de la pandemia y el cese de las clases presenciales en el país, los estudiantes vienen recibiendo una preparación preuniversitaria en sus hogares a través de clases en línea ofrecidas por las principales academias utilizando diversas plataformas como Zoom, Meet, entre otros. Actualmente, los ciclos de preparación desarrollan diecisiete cursos de forma simultánea, esto dificulta el óptimo aprendizaje para el postulante que necesita mucha concentración y organización para tener una preparación que le garantice su ingreso a la universidad. Por esta razón, planteamos ofrecer un servicio virtual modular denominado “Curso Selecto” que complemente la preparación recibida por los postulantes en los actuales ciclos ofrecidos; con este nuevo servicio los alumnos se matricularán en el curso o los cursos que requieren mayor repaso de teoría y desarrollo de preguntas similares a los tomados en los exámenes de admisión. Este servicio considera como atributo diferenciador, el uso intensivo de herramientas tecnológicas que brinden al postulante experiencias de aprendizaje digital, el cual ha sido valorado como “Importante” y “Muy importante” por la mayoría de los encuestados. / The main objective of this thesis is to develop a business plan for a modular virtual educational service in a pre-university center in Lima, designed to increase the level of performance of students aged 15 to 19 years of socioeconomic levels C and D, who receive Pre-university preparation for UNMSM and UNI universities. At present, the demand for virtual preparation to sit the entrance exams has intensified, as a result of the pandemic and the cessation of face-to-face classes in the country, students have been receiving pre-university preparation at home through online classes offered by the main academies using various platforms such as Zoom, Meet, among others. Currently, the preparation cycles develop seventeen courses simultaneously, this hinders optimal learning for the applicant who needs a lot of concentration and organization to have a preparation that guarantees their entrance to the university. For this reason, we propose to offer a virtual modular service called "Select Course" that complements the preparation received by applicants in the current cycles offered; With this new service, students will enroll in the course or courses that require further review of theory and development of questions similar to those taken in the admission exams. This service considers as a differentiating attribute, the intensive use of technological tools that provide applicants with digital learning experiences, which has been valued as "Important" and "Very important" by the majority of respondents. / Trabajo de investigación

Um uns mit unseren Dozierenden zu digitalem Lernen und Lernen auszutauschen, haben wir im Herbst 2020 den DIUtalk etabliert. Dies ist ein 14tägiges jeweils einstündiges virtuelles Austauschformat, in welchem Tools und Methoden vorgestellt, ausprobiert und diskutiert werden. Vertiefend haben wir im Februar 2021 den DIUtalk deep dive ins Leben gerufen. Einmal im Monat wird ein zweistündiger Workshop angeboten, um bestimmte Tools tiefgehender betrachten zu können. Für den asynchronen Austausch und das Festhalten von Ideen und Ergebnissen haben wir eine LinkedIn-Gruppe #DIUtalk – die Community für Lehre und Lernen erstellt, die inzwischen 30 Mitglieder umfasst und weiterhin wachsen darf. Zusätzlich gibt es seit September 2021 ein Miro-Board, auf dem alle Ergebnisse der DIUtalks festgehalten werden und jeweils einen auditiven Lernsnack, der ebenfalls auf dem Board verlinkt ist.

In recent years, the adoption of digital learning environments has been proven as a suitable complement to traditional lectures, allowing to involve students more actively. However, current approaches lack at supporting both lecturers' individual teaching scenarios and collaborative activities. Thus, this thesis introduces an adaptable collaborative learning environment that enables lecturers to model and execute customized teaching scenarios. In addition to expressive means of adaptation, it includes collaborative functions which support group and peer interactions. The approach was implemented in a role-based prototype called scenario-tailored Audience Response System (stARS), demonstrating its applicability through seven well-known teaching scenarios. Furthermore, a thorough evaluation based on various user studies and lecture experiments confirmed the ability to support lecturers' individual teaching scenarios and integrate advanced collaborative activities into digital learning environments.