Denna studie är ämnad att undersöka hur framställningen av VR-teknologi påverkar lärande och leder till nya möjligheter för att motivera lärande genom frågeställningen: Vilka karaktärsdrag i virtuella lärmiljöer kan stödja individer att uppnå ett tillstånd av flow? Tidigare forskning har undersökt hur ett tillstånd av flow kan stödja individers lärande och hur utformningen av virtuella miljöer kan stödja lärande. I studien användes en kvalitativ forskningsansats med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer. Studiens deltagare fick uppgifter att genomföra i VR-spelet Blocks by Google. Studien resulterade i tretton identifierade aspekter kopplade till karaktärsdrag i virtuella lärmiljöer, vilka kan stödja ett tillstånd av flow. / This study aims to explore how the making of VR technology affects learning and leads to new opportunities to motivate learning through the question: What characteristics in virtual learning environments can support individuals to achieve a state of flow? Previous research has investigated how a state of flow can support individuals' learning and how the design of virtual environments can support learning. The study used a qualitative research approach with the help of observations and semi-structured interviews. The study participants were given tasks to complete in the VR game Blocks by Google. The study resulted in thirteen identified aspects linked to characteristics in virtual learning environments, which can support a state of flow.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om fritidshemslärares uppfattningar kring användandet av digitala lärresurser i fritidshemmet och hur de använder digitala lärresurser för att motivera elevernas lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi intervjuat sex utbildade fritidshemslärare på två skolor belägna i södra Sverige. De berättade om sina uppfattningar av digitala lärresurser samt hur de används för att motivera elevernas lärande. Vi har använt oss av två fenomenologiskt inriktade begrepp, erfarenhet och riktadhet, samt SAMR-modellen för att analysera resultatet i vår undersökning. I resultatet framkommer det att fritidshemslärarna eftersträvar en vidare digital kompetens. Det framkommer också att majoriteten förespråkar att digitala lärresurser ska användas mer på fritidshemmet. Resultatet visar även att det skiljer sig i både utförande och planering hur digitala lärresurser används för att bidra till elevers motivation att lära vidare. Diskussionen belyser i linje med tidigare forskning att användningen av digitala lärresurser kan begränsas utifrån fritidshemslärarnas digitala kompetenser. Studien visar att digitala lärresurser sällan används i ett pedagogiskt syfte och därför kan ett kritiskt förhållningssätt bli svårt att utveckla hos eleverna. / The purpose of this study is to contribute knowledge about after-school teachers 'perceptions about the use of digital learning resources in the after-school center and how they use digital learning resources to motivate students' learning. To get answers to our research questions, we interviewed six trained after-school teachers at two schools located in southern Sweden. They talked about their perceptions of digital learning resources and how they are used to motivate students' learning. We have used two phenomenologically oriented concepts, experience and focus, as well as the SAMR model to analyze the results of our study. The results show that after-school center teachers strive for further digital competence. It also appears that the majority advocates that digital learning resources should be used more in the after-school center. The results also show that it differs in both design and planning how digital learning resources are used to contribute to students' motivation to learn further. The discussion highlights in line with previous research that the use of digital learning resources can be limited based on the digital skills of after-school teachers. The study shows that digital learning resources are rarely used for a pedagogical purpose and therefore a critical approach can be difficult to develop in students.

Den digitala tidsåldern förändrar samhället. Ny teknik ger möjligheter att framställa och organisera kunskap på nya sätt. Tekniken som finns i skolan i dag, kan även utnyttjas till att optimera lästräningen till elever med lässvårigheter. Denna avhandling undersöker hur ett digitalt läromedel för läsinlärning för barn med lässvårigheter kan designas och implementeras, och visar att detta är möjligt att genomföra. Ett digitalt läromedel av bra kvalitet måste utgå ifrån en vetenskapligt vedertagen läsinlärningsmetod. Denna avhandling utgår ifrån Gunnel Wendicks modell, som redan används av många specialpedagoger. Modellen används dock i sin ursprungsform, med papperslistor med ord, utan datorer, surfplattor eller liknande. Vi analyserar Wendick-modellen, och tillämpar den på ett kreativt sätt för att designa en digital motsvarighet till det ursprungliga arbetssättet. Vårt mål är att skapa ett digitalt läromedel som implementerar Wendick-modellen, och på så sätt göra det möjligt att modellen används på olika smarta enheter. Med detta hoppas vi kunna underlätta arbetet både för specialpedagoger och barn med lässvårigheter, samt göra rutinerna mer tilltalande och kreativa. I vår studie undersöker vi olika tekniska möjligheter för att implementera Wendick-modellen. Vi väljer att skapa en prototyp av en webbapplikation, med passande funktionalitet för både administratörer, specialpedagoger och elever. Prototypens funktionalitet kan delas upp i två delar, den administrativa delen och övningsdelen. Den administrativa delen omfattar användargränssnitt och funktionalitet för hantering av elever och andra relevanta uppgifter. Övningsdelen omfattar övningsvyer och deras funktionalitet. Övningarnas funktionalitet är tänkt för att träna den auditiva kanalen, den fonologiska avkodningen - med målet att läsa rätt, samt den ortografiska avkodningen - med målet att eleven ska automatisera sin avkodning, d.v.s. att uppfatta orden som en bild. I utvecklandet av det digitala läromedlet används beprövade principer inom mjukvaruteknik och beprövade implementationstekniker. Man sammanställer högnivåkrav, modellerar domänen och definierar passande användningsfall. För att implementera applikationen används Java EE plattform, Web speech API, Primefaces specifikationer, och annat. Vår prototyp är en bra början som inspirerar till vidare utveckling, med förhoppning om att en fullständig webapplikation ska skapas, som ska förändra arbetssättet i våra skolor. / The digital age is changing society. New technology provides opportunities to produce and organize knowledge in new ways. The technology available in schools today can also be used to optimize literacy training for students with reading difficulties. This thesis examines how a digital teaching material for literacy training for children with reading difficulties can be designed and implemented, and shows that this is possible to achieve. A digital learning material of good quality should be based on a scientifically accepted method of literacy training. This thesis uses Gunnel Wendick’s training model which is already used by many special education teachers. The training model is used with word lists, without computers, tablets or the like. We analyze Wendick’s training model and employ it, in a creative way, to design a digital equivalent to the original model. Our goal is to create a digital learning material that implements Wendick’s training model, and thus make it possible to use in various smart devices. With this we hope to facilitate the work of both the special education teachers and children with reading difficulties and to make the procedures more appealing and creative. In our study, we examine various technical possibilities to implement Wendick’s training model. We choose to create a prototype of a web application, with suitable functionality for both administrators, special education teachers and students. The prototype’s functionality can be divided into two parts, the administrative part and the exercise part. The administrative part covers the user interface and functionality for handling students and other relevant data. The exercise part includes training views and their functionality. The functionality of the exercises is intended to train the auditory channel, the phonological awarenesswith the goal of reading accurately, and the orthographic decoding - with the goal that students should automate their decoding, that is, to perceive the words as an image. In the development of the digital teaching material, we used proven principles in software technologies and proven implementation techniques. It compiles high-level requirements, the domain model and defines the appropriate use cases. To implement the application, we used the Java EE platform, Web Speech API, Prime Faces specifications, and more. Our prototype is a good start to inspire further development, with the hope that a full web application will be created, that will transform the practices in our schools.

The aim of this study is to provide a deeper understanding of how frameworks of learning have shifted from a physical to a digital approach during the Covid-19 pandemic. As a result of the pandemic, many societies have suffered substantial setbacks for instance the closing down of several institutions such as universities. Consequently, universities around the world adapted to a digital approach for teaching and learning, and, as a result, teachers and students were required to familiarise themselves with new digital techniques. The pandemic has forced a paradigm shift in how education is delivered, and, as this is unprecedented in terms of research, we were eager to learn how the affected individuals in the educational sector perceive these societal changes. The study is based on eight semi-structured interviews with five students and three teachers who are either studying or working at Swedish universities. The outcome shows that there is a fluctuation in how social interactions changes from informal everyday encounters to more formal appointments. We found that the new frames on digital learning have different structural and institutional frames where laws and regulations differ from traditional physical learning. “New Normal” was an interesting term that arose during the interviews, which relates to the aforementioned changes. Finally, we attempt to define this concept in terms of a post Covid-19 society.

I litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem. / In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.

Till följd av Covid-19 pandemin som bröt ut fick Malmö Universitet i mars 2020 förflytta merparten av utbildningar till att genomföras digitalt över Zoom. Universitetet, lärarna och studenterna var snabbt tvungna att anpassa sig till den nya situationen utan vidare förberedelser. Zoom blev snabbt det videokonferensverktyg som flera universitet kom att använda sig av vid övergången till digitala studier, vilket även Malmö universitet valde att använda sig av. Syftet med denna studie var att undersöka om studenterna på Teknik och Samhälle upplevde att deras motivation och engagemang påverkats sedan den digitala övergången. Detta utforskades genom frågeställningen: ”Hur påverkar Zoom studenters motivation och engagemang vid digital undervisning?”. Studien undersökte huruvida det fanns en koppling mellan hur studenterna upplevde Zooms användarvänlighet och användbarhet, deras studiemotivation samt engagemang i form av deltagande. Metoderna som användes för studien var observationer samt en enkätundersökning.   Slutsatserna av studien var att studenterna ansåg att Zoom var användarvänligt men inte lika användbart och att studenternas motivation och engagemang hade påverkats negativt. Slutligen indikerade även slutsatsen på att studiemotivation hade ett samband med användarvänlighet, användbarhet och engagemang. Men engagemang hade dock endast ett samband med motivation och användarvänlighet. / As a result of the Covid-19 pandemic Malmö University had to transfer most of their educations to be carried out digitally in March 2020. The university, teachers and students were quickly forced to adapt to the new situation without further preparation. Zoom quickly became the video conferencing tool that several universities came to use in the transition to digital studies, which Malmö University also chose to use. The purpose of this study was to investigate whether the students at the faculty of Technology and Society felt that their motivation and engagement had been affected since the digital transition. This was explored through the research question: “How is the motivation and engagement of students affected when attending lectures through the digital tool Zoom?”. The study examined how students experienced Zoom's perceived ease of use and perceived usefulness, their study motivation and finally their engagement in the form of participation. The methods used in the study were observations and a questionnaire survey. The conclusions of the study were that the students felt that Zoom was easy to use, but not as useful and that the students' motivation and engagement had been negatively affected. Finally, the conclusion also indicated that study motivation had a correlation with perceived ease of use, perceived usefulness and engagement. But engagement only had a correlation with perceived ease of use and motivation.

Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen. Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning. Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan. / The Swedish school is being digitized and many schools use digital learning platforms to manage everything from administrative tasks to communication of specific tasks between teachers and students. However, these platforms do not follow any government directives or requirement specifications. Instead the platforms’ design is governed by the school management's expressed needs. This can lead to less fair and equivalent grades on a national scale since the platform dictates how grading is performed and structured to some extent. The goal of this study is twofold. First, it aims to create a deeper understanding of i) how mathematics teachers at the upper secondary school work with assessment in their current teaching practices and ii) teachers experiences of how digital platforms fit into their work with assessment. This study also aims to investigate whether the teachers’ work with assessment follows Skolverket’s (the National Agency for Education in Sweden) directives for assessment. This study limits itself to only examining the work and experiences of teachers in mathematics. To investigate teacher’s opinions and experiences of grading, six upper secondary teachers in mathematics were interviewed. Based on the interviews, a questionnaire survey was developed to quantify collected qualitative data. The questionnaire was created digitally and distributed online via social media to practicing teachers. 50 teachers answered the questionnaires. A comparison between the teachers' assessment process and Skolverket's directives and guidelines was performed to problematize structures within the assessment process. The study's results show that teachers to a greater extent let students assess their own work if the teachers have access to the tool Kunskapsmatrisen. Most teachers use private spreadsheets for documenting summative assessment. The guidelines set by Skolverket are followed to a wide extent but this can be because the guidelines are designed to cover a broad range of teaching practices. Internal discussions is one of the guidelines that isn’t followed by 18% of teachers while increased discussions and training for teachers could be beneficial for their ability to implement platforms in their work with assessment. The study concludes that teachers for the most part are satisfied with their work regarding grading on learning platforms. They appreciate the ability to document results online but express that several improvements still have to be made. The results indicate that the responsibility for the platforms’ shortcomings is partially caused by the schools’ board whom is responsible for purchasing and implementation of platforms. This study offers new viewpoints worth investigating in order to further better the understanding of learning platforms and their role in assessment.

Digital utbildning erbjuder många möjligheter, men det finns även utmaningar som behöver övervinnas för att fullt ut utnyttja dess potential. En av dessa utmaningar är kvaliteten och effektiviteten hos digitala verktyg och plattformar. För att säkerställa en framgångsrik digital utbildning måste digitala verktyg vara av hög kvalitet och tillförlitliga. Det är också viktigt att ha välfungerande digitala verktyg och plattformar för att skapa en engagerande och dynamisk inlärningsmiljö. Studien fokuserar på hybridundervisning, där studenter deltar både på campus och på distans samtidigt. Genom att undersöka både synkron och asynkron interaktion mellan studenter och lärare via digitala verktyg och plattformar strävar studien efter att få insikter om hur studenter upplever interaktionen. Forskningsfrågorna undersöker vilka faktorer som kan hindra interaktion inom hybridundervisning, om det finns skillnader i interaktionsupplevelser mellan distansstudenter och studenter på campus, samt vilka utmaningar som finns kopplade till interaktionsupplevelserna inom hybridundervisning. Genom att identifiera och förstå dessa interaktionsutmaningar och skillnader kan studien ge värdefulla insikter för att optimera digitala verktyg och plattformar inom hybridundervisning. Resultaten kan bidra till att skapa en mer engagerande och effektiv inlärningsmiljö för studenter som deltar både på distans och på campus. / Digital education offers many opportunities, but it also presents challenges to overcome to fully leverage its potential. One of these challenges is the quality and effectiveness of digital tools and platforms. To ensure successful digital education, digital learning resources must be of high quality and reliability. It is also important to have well-functioning digital tools and platforms to create an engaging and dynamic learning environment. The study focuses on hybrid education, where students participate both on campus and remotely. By examining both synchronous and asynchronous interaction between students and teachers through digital tools and platforms, the study aims to gain insights into how students experience this type of interaction. The research questions investigate factors that may hinder interaction in hybrid education, whether there are differences in interaction experiences between remote students and on-campus students, and what challenges are associated with interaction experiences within hybrideducation. By identifying and understanding these interaction challenges and differences, the study can provide valuable insights for optimizing digital tools and platforms in hybrid education. The results can contribute to creating a more engaging and effective learning environment for students participating both remotely and on campus.

Актуальность темы исследования. Интенсификация процессов глобализации, переход многих стран к цифровой экономике и усиливающиеся процессы информатизации и цифровизации набирают оборот и ведут к стремительному развитию информационно-коммуникационных технологий. Иная практика диалога и взаимодействия участников образовательного процесса, приобретающая опосредованный характер, и смена поколенческого состава образовательного процесса ведут к смене образовательной парадигмы и требуют принципиально новых креативных подходов к пониманию и реализации образовательной деятельности. Объектом исследования являются современные технологии онлайн обучения, используемые при обучении иностранным языкам и их дидактический потенциал применительно к обучению РКИ. Предметом исследования является виртуальная образовательная языковая среда для обучения русскому языку как иностранному. Цель исследования заключается в создании научно-методической разработки уроков РКИ для курса «Руслан и Людмила», которая наглядно продемонстрирует лингводидактический потенциал интерактивной платфор-мы и системы управления обучением Edvibe (ранее ProgressMe) в контексте обучения РКИ на уровнях А1-В2. Для достижения поставленной цели были сформулированы следующие задачи: рассмотреть понятие «педагогическая технология» и существующие информационно-коммуникационные технологии как новейшие средства реализации образовательной деятельности; исследовать происходящие трансформации в социальной и экономической сферах общества и их влияние на осуществление образовательного процесса и обучение иностранным языкам; обобщить результаты существующих исследований в области дистанционного обучения и онлайн-обучения РКИ, а также рассмотреть особенности существующих дистанционных обучающих средств обучения РКИ; рассмотреть феномен виртуальной образовательной среды и понятие «система управления обучением», а также проанализировать содержательные, дидактические, организационные, и технологические особенности платформы Edvibe как системы управления обучением; разработать характеры персонажей онлайн курса «Руслан и Людмила», а также визуализировать их в компьютерной графике; создать пять методических разработок в рамках онлайн курса «Руслан и Людмила» для разных этапов обучения РКИ с целью демонстрации лингводидактического потенциала и возможностей платформы Edvibe как системы управления обучением. В процессе решения поставленных задач были сделаны следующие выводы: 1) цифровизация информационной и образовательной среды есть ни что иное как часть общего процесса технологического развития, который несет в себе новые возможности для обучения РКИ, развития электронной лингводидактики и образовательного сектора в целом; 2) цифровые технологии обучения иностранным языкам в наибольшей степени способны реализовать лингводидактический потенциал в дистанционной форме организации учебного процесса; 3) онлайн-обучение русскому языку как иностранному – это совершенно другая, новая концепция обучения, отличающаяся от привычных аудиторных уроков; 4) исследованы содержательные, дидактические, организационные и технологические особенности платформы Edvibe, разработанные уроки для разных этапов обучения РКИ демонстрируют значительный лингводидактический потенциал платформы и ее практическую значимость в преподавании русского как иностранного. / The relevance of the research topic. The intensification of globalization processes, the transition of many countries to a digital economy and the increasing processes of informatization and digitalization are gaining momentum and are leading to the rapid development of information and communication technologies. A different practice of dialogue and interaction between participants in the educational process, which is acquiring an indirect character, and a change in the generational composition of the educational process leads to a change in the educational paradigm and require fundamentally new creative approaches to understanding and implementing educational activities. The object of the study is modern online learning technologies used in teaching foreign languages and their didactic potential in relation to teaching Russian as a foreign language. The subject of the research is a virtual educational language environment for teaching Russian as a foreign language. The purpose of the study is to create a scientific and methodological development of Russian as a foreign language lessons for the Ruslan and Lyudmila course, which will clearly demonstrate the linguodidactic potential of the interactive platform and learning management system Edvibe (formerly ProgressMe) in the context of teaching Russian as a foreign language at levels A1-B2. To achieve this goal, the following tasks were formulated: to consider the concept of "pedagogical technology" and existing information and communication technologies as the latest means of implementing educational activities; to explore ongoing transformations in the social and economic spheres of society and their impact on the implementation of the educational process and teaching foreign languages; to summarize the results of existing research in the field of distance learning and online learning of Russian as a foreign language, as well as to consider the features of existing distance learning tools for teaching Russian as a foreign language; consider the phenomenon of a virtual educational environment and the concept of "learning management system", as well as analyze the content, didactic, organizational, and technological features of the Edvibe platform as a learning management system; develop the characters of the online course "Ruslan and Lyudmila", as well as visualize them in computer graphics; create five methodological developments within the online course "Ruslan and Lyudmila" for different stages of teaching Russian as a foreign language in order to demonstrate the linguodidactic potential and capabilities of the Edvibe platform as a learning management system. In the process of solving the tasks set, the following conclusions were made: 1) digitalization of the information and educational environment is nothing more than part of the overall process of technological development, which brings new opportunities for teaching Russian as a foreign language, the development of electronic linguodidactics and the educational sector as a whole; 2) digital technologies for teaching foreign languages are most capable of realizing the linguodidactic potential in a remote form of organizing the educational process; 3) online teaching of Russian as a foreign language is a completely different, new concept of learning, different from the usual classroom lessons; 4) the content, didactic, organizational and technological features of the Edvibe platform were studied, the developed lessons for different stages of teaching Russian as a foreign language demonstrate the significant linguodidactic potential of the platform and its practical significance in teaching Russian as a foreign language.

Studien syftar till att öka kunskapen om lärares digitala relationskompetens samt bidra till utveckling av praktik och teori inom relationell pedagogik i digitala lärmiljöer. I studien analyserades kvalitativa enkätsvar från 123 lärare och lärarstudenter i Sverige och Finland  angående hur de uppfattade att de kunde stödja relationer mellan lärare och elev i distansundervisning. Resultaten analyserades först fram induktivt i en reflexiv tematisk process. Därefter användes de som underlag i ett andra abduktivt analyssteg tillsammans med metoden perspektivskifte. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning två relationella teorier som utgår från fysisk lärmiljö kan tillämpas för att förstå relationell lärarpraktik i digitala lärmiljöer. De teoretiska koncept som analyserades var Aspelins (2018) respektive Juul och Jensens (2003) modeller för lärares relationskompetens. Resultaten tematiserades i kategorierna kommunikation, närvaro och bemötande och visade att lärarens  kommunikativa kompetens är primär för relationsbygge i digitala lärmiljöer. Kompetensen omfattar förmågor som att lyhört hantera synlighet och bemötande, bemästra det digitala språket samt  skapa en känsla av närvaro, gemenskap och trygghet. Kommunikativ kompetens påverkar även inkludering och integritet. Mer forskning behövs för att förstå synlig och osynlig närvaro i digitala lärmiljöer ur både lärarens och elevens perspektiv.  Det framgick av resultaten att distanslärare lånar relationella bemötandehandlingar från fysiska lärmiljöer. Digital relationskompetens framträder därför inte som ett eget kompetensområde. Mer kunskap behövs om affordanser för relationsskapande i digitala lärmiljöer. Även undersökningar som visar vad som verkligen begränsar digitala lärmiljöer behövs, för att undvika att praktiken fastnar i allmänna antaganden som hindrar nyskapande och tillvaratagande av digitala lärmiljöers möjligheter. Analysen visade att de två teoretiska modellerna fungerade som övergripande, och delvis normerande stöd, för att förstå distanslärares relationella praktik. En vidareutveckling av teoretiskt stöd anpassat för relationskompetens i digitala lärmiljöer samt en kartläggning av kognitiva och emotionella behov hos olika kategorier av distanselever, kan underlätta för framtida forskning och utveckling av relationell praktik i digitala lärmiljöer.  Studiens övergripande upptäckt var att lärarna beskriver vad, snarare än hur, de gör för att stödja relationer mellan lärare och elev i distansundervisning. Slutsatsen är att det saknas en yrkesvokabulär för att uttrycka de relationella färdigheter som lärare använder i digitala lärmiljöer. Därför rekommenderas att en begreppsapparat utvecklas som sätter ord på lärares digitala relationskompetens. / The purpose of the study was to increase knowledge about teachers' digital relational competence and contribute to the development of practice and theory within relational pedagogy in digital learning environments. In the study, qualitative survey responses from 123 teachers and student teachers in Sweden and Finland were analysed regarding how they perceived that they could support teacher-student relations in distance education. The results were first analysed inductively in a reflexive thematic process. The results were then used in a second abductive analysis together with the perspective shift method. The aim was to investigate to what extent two relational theories based on physical learning environments can be applied to understand relational teacher practice in digital learning environments. The theoretical concepts used in the analysis were Aspelin's (2018) and Juul and Jensen's (2003) models for teachers' relational competence. The results were thematised into three categories: communication, presence and response, and showed that the teacher's communicative competence is primary for relationship building in digital learning environments. The competence includes abilities such as sensitively managing visibility and reception, mastering the digital language and creating a sense of presence, belonging  and security. Communicative competence also affects inclusion and integrity. More research is needed to understand visible and invisible presence in digital learning environments from both the teacher's and the student's perspective. The results showed that distance teachers borrow relational behaviour acts from physical learning environments. Digital relational competence therefore does not appear as a competence area on its own. More knowledge is needed about affordances for relationship building in digital learning environments. Research showing what really limits digital learning environments is also needed, to avoid practice being hampered by assumptions that hinder innovation and opportunities in digital learning environments. The analysis showed that the two theoretical models worked as overall, and partially normative, support for understanding distance teachers' relational practice. A further development of theoretical support adapted to relational competence in digital learning environments, as well as a mapping of cognitive and emotional needs of different categories of distance learners, can facilitate future research and development of relational practice in digital learning environments. Finally, the study's overall finding was that the teachers describe what, rather than how, they act to support teacher-student relations in distance learning. The conclusion is that a professional vocabulary to express teachers’ digital relational know-how seems to be missing. Therefore, it is recommended that such a conceptual vocabulary is developed in order to put words into teachers' digital relational competence.