This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman’s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book’s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version. However, studying the extent of named men and women, we can determine that male characters are overrepresented in both versions, with a total of 80 % of all persons named in the books being of the male gender. To further problematize our material, we discuss how the student’s identity, based on E.H. Erikson’s theory of identity, could be affected by the subject matter content. We believe that it can be malicious to student’s self-image, and that it is the teacher’s responsibility to debate with the students about how the gender system’s two principles are present in our society.

<p>I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.</p><p>Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way.</p></strong></p> / <p>Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.</p>

Abstract The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way. / Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.

I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv. Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.

Purpose- The aim of this master’s thesis is to analyse the dichotomy between west and east and how this is seen in the following two libraries; Library of Congress (LC) and Bibliotheca Alexandrina (BA). I want to analyze if the portrait of east, as slow and hostile, and of west, as welcoming and forward, and how this, if at all, is actually seen in LC and BA. The presence and use of patriotism and nationalism in libraries is also examined. I asked myself the following questions: 1) How do LC and BA present themselves on their websites and how does this correspond to the dichotomy?, 2) How do LC and BA relate to patriotism on their websites?, and 3) Can one see what, if anything, LC and BA say about each other and how does this correspond to the dichotomy? These are questions that libraries world-wide might gain from to ponder, how and why, a western norm is almost always seen as superior to an eastern option.   Method- The approach was norm critical analysis of LC and BA’s websites. The method used was comparative text and image studies combined with netnography. Benedict Andersons and Jürgen Habermas’ theories about patriotism and nationalism was used, as well as Edward Saids Orient perspective. Andersons’ idea of an imagined community was also central.   Key Findings- The analysis shows that the dichotomy is actually the other way round, BA are the modern and welcoming ones, while LC are more traditional by way of expressing themselves. The dichotomy is also in some cases even very misleading of how the East is interpreted by the West. The conclusion is three major findings, 1) BA want to create and share knowledge both with each other and with the world as a whole, whilst LC is more about gathering knowledge and keeping this in the library for the sake of the United States welfare, 2) LC speak of themsleves as modern and of BA as ancient just as the dichotomy often display the two of them, but this is not a correct statement; BA has, for instance, modern western superheroes displayed on their website for children, while LC, on the other hand, has heroes such as the late American president Abraham Lincoln and American veterans on display for children (in other words, mostly an American perspective that one might find difficult to relate to if being a non-american citizen, while BA is more global with well-known cartoon figures), and lastly, 3) LC displays patriotism through stories of war by having a prominent section dedicated to American veterans on their website, while BA speaks more of a patriotism through a proud cultural heritage.   Originality/value- This kind of study had not been done before in LIS research.   Paper type- This is a two years master’s thesis in Library and Information Science (LIS) in Archive, Library and Museums studies

Vi har i denna studie undersökt hur män och kvinnor samt pojkar och flickor gestaltas i läromedel riktat till barn i förskoleklass och årskurs 1–3. De utvalda läromedlen är läseböcker i läromedelsserien Livet i Bokstavslandet, som är utgivna mellan år 2015 och 2017. Vi har även undersökt hur materialet svarar mot den samtida läroplanens krav om jämställdhet. Studien har genomförts med en kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag. I analysen av de aktuella läromedlen har vi utgått från Hirdmans genussystem och Connells maskulinitetsteori. Resultatet visar att gestaltningen av könen i de analyserade läromedlen i vissa aspekter är i enlighet med rådande styrdokument medan de ur andra hänseenden motsäger dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka genusrelaterade diskurser som kommer till uttryck i mötet mellan pedagoger och barn på förskolan. Det görs genom att studera (icke-)kategorisering av genus och retoriska strategier i pedagogers tal under planerade aktiviteter. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism med diskurspsykologi som metodologi. Produktionen av empiri har föregåtts av icke-deltagande observation med observationsschema som dokumentationsmetod. Studiens resultat visar att det sker både en kategorisering och en icke-kategorisering av genus samt att pedagoger använder sig av särskilda ord i sina uttalanden och tystnad för att göra detta.