Learning Management Systems have become increasingly used in all levels of education since more people have access to computers and the internet. An important feature of the LMS is to provide students with information about their courses. This information, however, is not always easy to find. Especially when the system does not follow usability guidelines about how to provide your users with information. In this study four different course pages on the KTH LMS Canvas have been evaluated with a moderated usability test to asses how well users find information on the LMS. The results show that some improvements could be made by adhering more to usability guidelines and that the courses that did were easier for testers to navigate. Some conclusions that can be made are that users find things easier when there is a high similarity between link names and the information they are looking for and that users scan web pages rather than read them. This is in line with previous research. The conclusions lead to four recommendations to KTH that can improve the usability of all Canvas course pages. / Utbildningsplattformar används allt mer sen intågen av datorer och internet i människors hem. En viktig funktion på en utbildningsplattform är att ge studenter information om sina kurser. Dock är denna information inte alltid så lätt att hitta. Särskilt inte om plattformen inte följer de riktlinjer som finns för hur man förser användare med information på ett användarvänligt sätt. I denna studie har fyra olika KTH- Canvassidor undersökts med ett modererat användartest för att utvärdera hur lätt användare hittar information på utbildningsplattformen. Resultaten visar att vissa förbättringar kan ske genom att tydligare följa riktlinjerna för användarvänlighet och att kurserna som följde riktlinjerna bättre var lättare att navigera. Slutsater som kan dras är bland annat att det är lättare för användare att hitta information när länknamnet är likt den information som söks och att användare skumläser hemsidor istället för att läsa dem noggrant. Detta överensstämmer med resultat från tidigare studier. Från slutsatserna gjordes fyra rekommendationer till KTH som kan förbättra användarvänligheten för alla Canvassidor.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin.  Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. / As a consequence of the covid-19 pandemic, the Swedish public health authority (Folkhälsomyndigheten) published recommendations on March 15, 2020, which called on all educational institutions in Sweden to switch to distance education in order to prevent the spread of the virus. Since education is one of several basic conditions of healthy societal development, a sustainable foundation of digital tools in education becomes a decisive factor during a global pandemic. As a result of this, has this essay the aim of reviewing how Karlstad University's students have experienced distance learning during the covid-19 pandemic and the experiences of mandatory distance learning. The survey has a qualitative approach with five qualitative interviews that will set the basis for how Karlstad university students' experienced distance learning during the covid-19 pandemic. The results of the survey suggest that distance learning during the covid-19 pandemic has been challenging for the psychological well-being of Karlstad university's students, and that there is a need to increase with more efforts to combat social isolation in a digital education. And it is also stated in the survey that distance learning has assisted education with its flexibility. This has resulted in distance learning during the covid-19 pandemic contributing negatively to social factors, but its flexible use in everyday life has made it possible to develop it even more in step with the societal digital development.

Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten. I de bakgrundsstudier som gjordes, fann jag att en iterativ designprocess föreslogs vara den bästa metoden för att åstadkomma mitt mål. Med hjälp av användartest kopplade till teoretiska referensramar, utvärderades ett av proven som skapats vid Växjö universitet. Eftersom ett omvårdnadsprov valdes, blev målgruppen sex omvårdnadselever. Tre av dem deltog i det första användartestet. Datainsamlingen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod, där både observationer och intervjuer användes som empiriska insamlingstekniker. I analysen som följdes upptäcktes sex höga eller medelhöga problem, varav tre av de mest akuta valdes att förändras. Dessa problem utvärderades och implementerades med hjälp av teoretiska riktlinjer i en prototyp som användartestades med de tre kvarvarande omvårdnadseleverna. I den analys som gjordes kunde de jämförda resultaten peka på en förbättring av användbarheten i det specifika prov som undersökts. Det kunde dock även konstateras att ett flertal problem återstod för att helt uppnå målet med en minimering av problem. Denna uppsats visar på betydelsen av att göra iterativa designprocesser i interaktiva system för att öka dess användbarhet. Studien pekar tydligt på vikten av att göra användartest samt hur teori kan vara ett komplement till utformning av interaktiva gränssnitt. / Provbanken is part of a national examination system, which is meant to be a mark-setting complement to existing tests in the upper secondary school. Växjö University has been part of the development of tests regarding the vocational subjects since 1997. Because the content of these web-adapted tests is essential, the design of the tests must be made easy to understand. In other words, the usability has to be obvious and must not create trouble for the user. As one of the developers of these interactive tests, I wanted to find a way to minimize the problems and increase the usability. In the conducted background studies, I found that the iterative design process was suggested as the best method to achieve my goal. With the help of usability tests applied to theoretical frame of reference, one of the tests created at Växjö University was evaluated. Since a test regarding homecare was chosen, the target group became six homecare students. Three of them took part in the first usability test. The gathering of data was conducted with the help of a qualitative method, where observations and interviews were used as empirical techniques. In the following analysis six high or medium high problems were discovered, out of which three of the most urgent problems were solved. These problems were evaluated and implemented with help of theoretical guidelines into a prototype, which later became usability tested with the three remaining homecare students. In the analysis made, the compared results showed an improvement of the usability in the specific, investigated test. However, it could clearly be stated that several issues persisted until the goal of minimizing the problems could be achieved. This thesis shows the importance of performing iterative design processes in interactive systems in order to increase the usability. The study clearly points out the importance of usability tests and how theory can be a complement in the design of interactive interfaces.

Syftet med studien är att presentera ett designkoncept för publika diskussioner på nätet med målet att uppnå djupare diskussioner och minska mängden information overload. Arbetet använder metoden Concept Driven Interaction Design (CDID) som går ut på att skapa ett designkoncept utifrån flera olika teorier som appliceras genom interaktionsdesign. Ett designkoncept innehåller tre delar: ett namn, ett syfte och huvudprinciper. CDID innehåller sju steg som arbetet är utformat efter: 1.      Concept Generation – Summeras i en tabell som jämför diskussioner i forum (med flera antagande) och diskussioner med hjälp av metoden Philosophy for Children (P4C), samt annan teori. 2.      Concept Exploration – Åtta olika designaspekter identifieras utifrån jämförelsetabellen. 3.      Internal Concept Critique – Designaspekterna jämförs med två snarlika diskussionsformat. 4.      Design of Artifacts – Designkoncept version 1 skapas. 5.      External Design Critique – Intervjuer utförs för att undersöka intervjupersonerna generella erfarenheter av online diskussioner, testar antagandena från jämförelsetabellen och ge direkt feedback på första versionen av designkonceptet. 6.      Concept Revisited – Ändringar görs baserat på intervjumaterial och direkt feedback. 7.      Concept Contextualization – Designkonceptet kopplas tillbaka till litteraturen. Studien resulterar i ett designkoncept kallat CoFramer och stödjer dessa huvudprinciper som ställs i kontrast till material som identifierats genom intervjuerna: Tabell 1: CoFramers huvudprinciper och faktorer från intervjuer om diskussioner på forum. CoFramers huvudprinciper | Från intervjuer om diskussioner på forum Strukturerad början och slut | Diskussion utan tydligt slut Begränsat antal deltagare | Stor mängd deltagare Minimum antal deltagare | Många inaktiva åskådare Explicita deltagare | Lite information om deltagare Gemensamma förutsättningar | Otydlighet kring deltagares förutsättningar Begränsad informationstäthet per inlägg | Långa inlägg och/eller snabba inlägg Den röda tråden och parallella trådar | Oftast parallella trådar Aktiv samtalsledare | Outredda missförstånd Studien indikerar på att CoFramer bör resultera i mer strukturerade diskussioner och som utsätter användaren för en lägre mängd information overload och mindre grounding cost jämfört med vad som vanligtvis uppstår i publika diskussioner online. / The focus of this essay is to develop a design concept for online public discussions with deep discussions and low information overload. The method used is Concept Driven Interaction Design (CDID) which involves constructing a design concept by applying a variety of theories in tangible interaction design. A design concept has three basic parts: a name, high-level goals and outlines generic principles. CDID includes seven steps which is used in this work: 1.      Concept Generation – Formatted into a table that compare forum discussion (with several hypothesis) compared to discussions with the method Philosophy for Children (P4C) and other theories. 2.      Concept Exploration – Eight distinct design aspects are identified from the comparison table. 3.      Internal Concept Critique – The design aspects are compared to three similar discussion formats. 4.      Design of Artifacts – Design concept version 1 is created. 5.      External Design Critique – Interviews are conducted to explore their general experience of online discussions, investigate the hypothesis from the comparison table and to seek direct feedback on the first draft of the design concept. 6.      Concept Revisited – Changes are made to the design concept based on the interview material and the direct feedback. 7.      Concept Contextualization – The design concept is related to the original literature. The result of the study is a design concept named CoFramer. CoFramer’s generic principles are summarized and contrasted against factors identified from the interview material in this table: Tabell 2: CoFramer’s generic principles and interviews about online discussions. CoFramer’s generic principles | From interview material on forum discussion Organized start and ending | Discussions without clear ending Limited number of participants | Large number of participants Minimum number of participants | Large number of inactive spectators Explicit participants | Low information about participants Common conditions | Vagueness in participants conditions Limited information density per post | Long posts and/or fast posts The red thread and parallel threads | Often parallel threads Active facilitator | Unresolved misunderstandings The study indicates that CoFramer would create more structured discussions with a lower amount of information overload and less grounding cost compared what normally arise in public online discussions.