Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledande forskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer som tagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Denna webbsida utvärderas med enkäter, intervjuer och tidigare framtagna mätmetoder. Resultatet av studien mynnar ut i en kravlista med punkter som en pedagogisk text för webben bör uppfylla. Denna lista delas in i fyra delar: strävansmål, mål för tillgänglighet, mål för läsbarhet samt mål för användbarhet. Exempel på punkter från kravlistan är: Texten ska vara enkel och lättläst, erbjud uppläsning av texten, radavståndet ska vara minst 150% samt information om när dokumentet skapades/ändrades och av vem ska finnas med på webbsidan.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.

E-learning is something that has grown very fast for many years as today's technology is constantly evolving and gives us new opportunities. E-learning enables distance education in many ways and does this regardless of time and space. It represents a large part of today's education and therefore quality is important. If distance studies are facilitated properly, it gives students the opportunity to effectively balance their private life together with their studies. Although it simplifies education for many, it comes with its own difficulties and challenges. This can be a big factor as to why distance studies have a higher dropout rate than regular campus studies. In this thesis, the areas course design, interaction and the teacher’s impact are investigated to examine student satisfaction in distance education. In previous findings, these areas were highlighted as crucial factors for student satisfaction. With the expectationconfirmation theory as a base, a qualitative method, consisting of interviews with distance students at Linnaeus University was conducted. The collected data was transcribed and analyzed with the use of themes and codes. The results show that interaction is something that is hard to achieve at a distance. The universities should promote student interaction as it is something the students struggle with, suggestively through "icebreaker" exercises. The interaction between teacher-students is something that was valued high, but depending on how well the course was structured, the teacher-student interaction was not needed as much. Teachers should avoid scattered communication as this turned out to have a negative impact on the student satisfaction. The teacher was shown to be important in different ways, where their pedagogical ability and the ability to handle and share information through digital tools was shown to be very impactful. The course design was found to affect the students' satisfaction the most. Structure and availability of all relevant material and segments of a course proved to be extremely important, this gives the student the opportunity to plan their studies. To improve and naturally include interaction amongst students, discussion proved to be an important segment of a course. / E-lärande har under åren vuxit i ett mycket högt tempo. Dagens teknik utvecklas ständigt och ger oss nya möjligheter att genomföra saker på. E-lärande möjliggör distansutbildning på många sätt, oavsett tid och rum. Det representerar en stor del av dagens forskning inom utbildning och därför har kvalitén blivit viktigare. Om distansstudier genomförs ordentligt ger det studenter möjlighet att effektivt balansera deras privat liv tillsammans med studier. Även om det förenklar utbildning för många så kommer det med sina egna svårigheter och utmaningar. Detta kan vara en faktor till varför fler distansstudenter väljer att hoppa av sina studier jämfört med de som studerar på campus. I den här studien granskas områdena kursdesign, interaktion och lärarens påverkan för att undersöka studenters nöjdhet vid distansstudier. I tidigare forskning framhölls dessa områden som avgörande för studenternas nöjdhet. Med expectation-confirmation teorin som bas genomfördes en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med distansstudenter vid Linnéuniversitetet. Den insamlade informationen transkriberades och analyserades med hjälp av teman och koder. Resultaten visar att interaktion är något som är svårt att uppnå vid distansstudier. Universiteten bör främja interaktion eftersom det är något som studenterna kämpar med, suggestivt genom övningar som “bryter isen”. Interaktionen mellan lärare och studenter är något som värderades högt. Beroende på hur väl en kurs är strukturerad så är behovet av interaktion mellan studenter och lärare inte lika högt. Lärare bör undvika spridd kommunikation eftersom det visade sig ha en negativ inverkan på studenternas tillfredsställelse. Läraren visade sig vara viktig på olika sätt, där deras pedagogiska förmåga och förmågan att hantera och dela information genom digitala verktyg visade sig vara högt värderade. Det visade sig att kursdesignen påverkade studenternas tillfredsställelse mest. Struktur och tillgänglighet av allt relevant material visade sig vara oerhört viktigt, vilket ger studenten möjlighet att planera sina studier. För att förbättra och naturligt inkludera interaktion mellan studenter visade sig diskussion vara ett viktigt segment av en kurs.

This study is based on an abductive approach and a case study where the purpose is to investigate how students experience online education. The questions to answer in the study are based on the students' experiences of expected digital prior knowledge, their need for digital literacy, what advantages and disadvantages they saw with the digital environments and tools they used and what improvements could be identified. The empirical process was done through semi-structured interviews with thematic analysis as an analysis method, where it emerged that the students felt that there is an expectation from universities that the students should have a digital knowledge prior to attending the university and that they had to be able to work independently. There were shortcomings in the knowledge about the digital tools with the teachers and that meant inadequate support for the students. Despite this, the students were satisfied with their choices to study online, but they had many suggestions for improvement measures, which leaves room for future research linked to the issues. / Denna studie bygger på en abduktiv ansats och är en fallstudie där syftet är att undersöka hur studenter upplever distansutbildning. Frågeställningarna i studien bygger på studenternas upplevelser kring förväntade digital kompetens, vilka för-och nackdelar de såg med de digitala miljöer och verktyg som de använde sig av samt vilka förbättringsförslag som går att identifiera. Empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med tematisk analys som analysmetod, där det framgick att studenterna upplevde att det finns en förväntan från universitet där studenterna ska ha digitala förkunskaper och kunna arbeta självständigt. Det fanns brister i kunskapen kring de digitala verktygen hos lärarna och bristfälligt med stöd till studenterna. Trots detta var studenterna nöjda med sina val att studera på distans men de hade många förslag på förbättringsåtgärder vilket lämnar utrymme för framtida forskning kopplat till frågeställningarna.

I ett projektarbete i en ingenjörsutbildning används olika metoder och verktyg, för att planera och strukturera arbetet. En möjlighet är att använda fysiska projekttavlor. Det finns även interaktiva smartskärmar med uppkoppling till internet, som möjliggör arbete på distans. Detta arbete fokuserar på smartskärmen Samsung Flip 2, och undersöker om det går att använda den för projektarbeten i ingenjörsutbildningar. Projektet inleds med en förstudie, vars fokus är på whiteboardtavlor, planeringstavlor och interaktiva skärmar. Vidare utförs opinionsundersökningar med två olika studentgrupper. Med hjälp av de svar som erhållits, identifieras de funktioner som anses viktiga när projekttavlor används i utbildningen. Dessutom för- och nackdelar vägs för olika typer projekttavlor. En önskebild av en projekttavla, som är en samling av önskade egenskaper, tas fram baserad på förstudien och opinionsundersökningarna. Sedan testas mjukvaruverktygen Lucidchart, Notion, Trello och Jira i samband med smartskärmen Samsung Flip 2, för att se om det går att uppnå önskebilden. Resultaten av testningen används sedan för att utvärdera Samsung Flip 2. Det visar sig att den inte är en lämplig ersättning för en fysisk whiteboardtavla i projektarbeten. Utvärdering av andra smarskärmar och andra mjukvaruverktyg kan ge andra resultat. / In a project in an engineering education, different methods and tools are used, to plan and structure the work. One possibility is to use physical project boards. Another alternative is using an interactive smart-screen with access to the internet, which gives the opportunity to work remotely. This work focuses on the smart-screen Samsung Flip 2, and examines if it is possible to use it for projects in an engineering education. The project is initiated with a pre-study, where the focus is on whiteboards, project boards and interactive screens. Further on opinion polls are executed with two different student-groups. The answers help identify which functions that are important when project boards are used within the education, as well as pros and cons for different types of project boards. An ideal-picture of a project board, which is a collection of desired functionalities, is made based on the pre-study and opinion polls. After that the softwares Lucidchart, Notion, Trello and Jira are tested in combination with the smart-screen Samsung Flip 2, to see if it can fulfil the ideal-picture. The result from the tests is used to evaluate Samsung Flip 2. The evaluation shows that Samsung Flip 2 is not a suitable replacement for a physical whiteboard. Evaluations on other smart-boards and other softwares may yield a different result.

The two main purposes of this essay are to examine how formative assessment was used and what challenges were meet in doing so by upper secondary teachers within the subject of religion. The study looks at these questions in the context of after the teachers transitioned to remote learning due to the covid-19 pandemic. The study aspire to answer the questions posed by the essay using the qualitative interview study method in combination with a general hermeneutic analytical approach. The interviews are semi-structured in their approach. The empirical data extracted by the interviews are analyzedanalysed using a general hermeneutic perspective which includes the hermeneutic circle. The chapter dealing with earlier research puts the ups and downs of formative assessment as well as grading via digital tools in the spotlight. The results show that the prerequisites of and for formative assessment via remote learning is present for all the interviewed teachers. Some of the challenges found were that both the lack of variety of digital tools and the overflow of multiple different digital tools both in their own ways created obstacles or inefficiencies for the teachers. Another result was that the practice of formative assessment via remote learning is a very time-consuming endeavorendeavour for the teachers, and certain elements of perceived quality were cut back by the teachers in favorfavour of saving time. A suggestion for further research is to interview and perhaps observe the pupils in a remote learning situation and see how they perceive their learning in contrast to what the teachers perceive.

The aim of this research project was to contribute to the knowledge about the teaching practices taking place during the COVID-19 pandemic, by investigating the use of information and communication technology (ICT) in online teaching by five EFL (English as a foreign language) teachers and their experiences of transforming from classroom teaching to online teaching during the pandemic. Furthermore, this study has also investigated how these teachers believe online teaching has affected their students’ English learning. The data was collected by using semi-structured interviews. The data were later analyzed by thematic analyses, and divided into themes, sub-themes and codes. It was concluded that teachers had both positive and negative experiences from teaching online. The fact that the education could be continued from home and that the teachers had improved their teaching practices was frequently expressed in positive opinions. However, the results from the study also revealed that the teachers had mostly negative experiences in terms of the actual process of teaching online, personal feelings, and the effects on students’ English learning. Issues such as technical difficulties, teaching online being time consuming and inhibited interactions are among the negative experiences regarding online teaching. In addition, suggestions have been made on how to improve distance education and how teaching online in the future requires teachers to be educated in how to implement effective ICT tools in their online teaching. / Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskap om den undervisning som har skett under COVID-19 pandemin, genom att undersöka användningen av IKT (informations och kommunikations teknik) i den onlineundervisning som bedrivits av fem EFL-lärare (English as a Foreign Language) och deras erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till onlineundervisning. Vidare har denna studie även undersökt hur dessa lärare tror att onlineundervisningen har påverkat elevernas lärande i ämnet engelska. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas svar analyserades senare med hjälp av tematiska analyser och delades in i teman, undertema och koder. Resultatet visade att lärarna hade både positiva och negativa erfarenheter av att undervisa online. Det faktum att eleverna kunde fortsätta sin utbildning hemifrån och att lärarna hade förbättrat sin egen undervisning uttryckets ofta i positiva åsikter. Resultat från studien visade däremot att lärarna hade mest negativa erfarenheter när det gällde den faktiska processen av att undervisa online, personliga känslor, och effekterna onlineundervisning har haft på elevernas lärande i ämnet engelska. Problematik så som tekniska svårigheter, att det var tidskrävande och att interaktionen mellan lärare och elever hämmades tillhör några av de negativa erfarenheter av onlineundervisning som lärarna vittnade om. Denna studie presenterar förslag på hur man kan förbättra distansutbildning och hur fortsatt undervisning online kräver att lärare utbildas i hur man implementerar effektiva IKT-verktyg i sin onlineundervisning.

Today more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course.

Purpose: Since the beginning of 2020, teachers all over the world have had to switch over to virtual teaching because of the COVID-19 pandemic. This change of teaching mode has unknown consequences on the vocal health of teachers. Therefore, the purpose of this study is to investigate teachers’ self-reported voice problems during virtual teaching compared to face-to-face teaching and how they are associated to perceived risk factors in the work environment. Method: Participants included 141 teachers in high schools and higher education in Sweden who responded to an internet-based survey. Information was collected about participants’ self-reported voice handicap using a translated version of the Voice Handicap Index-10 (VHI-10; Rosen et al., 2004). Information about self-reported VTD (Vocal Tract Discomfort) symptoms and dysphonia was collected in regard to both modes of teaching (virtual vs. face-to-face). The survey also included questions on risk factors related to vocal health. Results: Self-reported voice handicap and VTD symptoms were slightly lower during periods of virtual teaching compared to periods of face-to-face teaching. There was a lower frequency of dysphonia symptoms during virtual teaching compared to face-to-face teaching, however the difference was not statistically significant. In addition, 34% of teachers reported experiencing more voice problems when teaching face-to-face while 15% reported more voice problems when teaching virtually. The most reported VTD symptoms during both virtual and face to face teaching were having a dry and a tight throat. The dysphonia symptoms with the highest reported frequency were a tense voice and hoarseness in both modes of teaching. Risk factors associated with higher prevalence of voice symptoms and/or higher levels of voice handicap during virtual teaching were air quality and straining the voice while lecturing. In addition, experiencing more voice problems while teaching virtually was associated with feeling more stressed during virtual teaching. Conclusion: The results showed a slight decrease in voice symptoms and voice handicap during virtual teaching compared to face-to-face teaching. Although multifactorial, results suggest that a potential positive effect may be attributed to better air quality in the work environment and more favourable acoustic conditions preventing teachers from straining their voice. / Syfte: Sedan början av 2020 har lärare världen över behövt övergå till att undervisa på distans till följd av pandemin Covid-19. Det är ännu okänt vad denna förändring i undervisningsform har för konsekvenser gällande röstbesvär hos lärare. Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevda röstbesvär vid distansundervisning jämfört med klassrumsundervisning samt hur dessa kan kopplas till upplevda riskfaktorer i arbetsmiljön. Metod: 141 lärare på gymnasie- och högskolenivå i Sverige svarade på en digital enkät. Information om lärares upplevda rösthandikapp samlades in med hjälp av en översatt version av frågeformuläret VHI-10 (VHI-10; Rosen et al., 2004). Information om upplevda fysiska symptom i halsen, på engelska ”vocal tract discomfort” (VTD), samt dysfonisymptom samlades in för båda undervisningsformerna (distansundervisning och klassrumsundervisning). Enkäten innehöll även frågor om riskfaktorer relaterade till röstbesvär. Resultat: Förekomsten av upplevt rösthandikapp och VTD-symptom var något lägre under perioder av distansundervisning jämfört med perioder av undervisning i klassrum. En lägre frekvens av dysfonisymptom kunde ses vid distansundervisning, skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Därutöver svarade 34% av lärarna att de upplevde mer röstbesvär vid klassrumsundervisning jämfört med 15% som upplevde mer röstbesvär vid distansundervisning. De vanligaste VTD-symptomen vid både distansundervisning och klassrumsundervisning var torr och spänd hals. De dysfonisymptom som rapporterades med högst frekvens var spänd röst och heshet, i båda undervisningsformerna. De riskfaktorer som var associerade med en högre förekomst av röstsymptom och/eller högre nivåer av rösthandikapp vid distansundervisning var luftkvalitet och att anstränga rösten när man undervisar. Upplevelsen av att ha mer röstbesvär vid distansundervisning var associerat med att uppleva mer stress vid distansundervisning. Slutsats: Studiens resultat visar på en något minskad förekomst av röstsymptom och rösthandikapp vid distansundervisning jämfört med klassrumsundervisning. Även om många olika faktorer samverkar, så tyder resultaten på att bättre luftkvalitet på arbetsplatsen och mer gynnsamma akustiska förhållanden som medför mindre röstansträngning skulle kunna bidra till att lärare upplever mindre röstbesvär vid distansundervisning.

För fortsatt positiv utveckling av vård- och omsorgssektorn krävs goda ledare med gedigen utbildning. Hållbarheten inom sektorn påverkas av flera faktorer och kräver holistiskt nytänkande. Trots tidigare förändringar och hälsofrämjande ledarskapsstilar väntar flera utmaningar framtidens chefer. För balans mellan krav och resurser och för att öka anställningsbarheten krävs en röd tråd av teori-praktik-vetenskap från utbildningar till arbetsliv. För att kompetens ska upplevas användbar är det nödvändigt att kunna använda den i vardagen inom organisationen. Organisationer behöver skapa gemensam struktur på väg mot samma mål. Magisterutbildningar ska vara utvecklande och hjälp i framtida arbetssituationer och syftet med studien var att undersöka och analysera alumnistudenters upplevda användbarhet av de, under distansutbildningen, förvärvade kunskaperna kring hållbarhet, organisation och hälsofrämjande ledarskap. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär och 13 informanter inkluderades och intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades systematiskt med tematisk innehållsanalys. Utbildningens upplägg var krävande men avgörande för informanterna. De flesta informanterna gick utbildningen för att höja kompetensen och öka meritvärdet och flera ansåg att kursutbudet behövde vidgas och engagemanget höjas. Utbildningen, vilken resulterade i högskoleexamen, medverkade inte till byte av arbete men däremot till förbättrad livskvalitet. Slutligen ansåg informanterna det viktigt att vara en närvarande, kommunikativ och utvecklingsbar chef, som tar tillvara medarbetarnas kompetens. Dock lyftes omodern organisation och bristande resurser som hämmande. Informanterna belyste sin upplevda svårighet att använda de teoretiska kunskaperna i praktiken, en kunskap som bäst fås då arbete och studier utförs parallellt. I takt med utbildningens stigande ålder uppfattades alumnistudenterna mer kritiska och behov av utveckling av magisterprogrammet uppgavs av desamma.