Syftet med studien är att öka medvetenhet om och synliggöra på vilka olika sätt förskollärare resonerar om hur de beskriver barn i relation till skriftlig dokumentation som genomförs i förskolan. Studiens metod är kvalitativa intervjuer där vi lyfter fem förskollärares skildringar om hur de formulerar sina beskrivningar av barn i skriftlig dokumentation. Studiens frågeställningar är Vilka förklaringar till hur förskollärarna beskriver barn i sin skriftliga dokumentation går att urskilja utifrån deras utsagor? samt Vilka eventuella konsekvenser kan språkliga beskrivningar av barn i dokumentationer förstås innebära för barns subjektskapande utifrån poststrukturalistiska teorier? Studien utgår från ett poststrukturalistiskt förhållningssätt och studiens empiri analyseras utifrån begreppen: diskurs, subjekt och subjektskapande, positionering samt makt och styrning. I resultatet synliggörs flera förklaringar till hur förskollärarna beskriver barn i skriftlig dokumentation. Några framträdande faktorer för hur förskollärarna formulerar sin dokumentation är förskollärarnas förutsättningar, dokumentationens mottagare samt vilken bild av barnet förskollärarna ämnar skriva fram. Studiens slutsats är att ökad medvetenhet hos förskollärare om hur de själva påverkas av dokumentation de skriver om barn behövs och att detta möjligtvis kan uppnås genom mer tid för reflektion samt kollegialt lärande. Språk kan påverka vilken bild av barnet som skrivs fram och i förlängning vilka handlings- och identitetserbjudanden som blir tillgängliga för barnet.

No description available.

Bakgrund: Kommunikation sker hela tiden inom hälso- och sjukvården. För att undvika att information ska försvinna vid kommunikation mellan vårdgivare kan det strukturerade kommunikationshjälpmedlet SBAR användas. Patientens rättighet att få rätt och trygg vård ligger till stor del i att rätt information kommer fram under överrapporteringar. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunikation inom slutenvård påverkar patientsäkerheten efter att vårdpersonal utbildats i användande av SBAR. Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats. Detta examensarbete baserades på tio empiriska studier med en eller två interventioner presenterade. Systematiska sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och Psykinfo. Författarparet har enskilt och gemensamt granskat och analyserat tio utvalda studier. Resultatet av den gemensamma analysen presenterades under sex rubriker. Resultat: De sex rubrikerna som efter granskning presenterades var; Tid, Kvalitet i kommunikation, struktur med SBAR, Dokumentation, Patientutfall och Säkerhetstänkande. Resultatet visar att SBAR påverkar innehåll, struktur och kvalitet samt redovisar en minskad tidsåtgång vid överrapportering. Konklusion: Litteraturstudien visade att strukturerad kommunikation med SBAR resulterade i bättre kvalitet, ökat säkerhetstänkande och säkrare överrapporteringar vilket påverkar patientsäkerheten positivt. / Background: Communication takes place continuously in the health-care. To avoid that important information in the communication between care providers get lost, can the structured communication tool SBAR be used. The patients right to receive correct and proper care is largely due to the fact that correct information is shared in the hand-offs. Aim: The aim was to study how communication in hospitals were affected after an education in SBAR was introduced to the healthcare personnel. Method: A literature review with quantitative approach. The degree project was based on ten empirical articles including one or two interventions. Systematic searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycINFO. The authors have both individually and joint reviewed the ten selected articles. The results are presented in six categories. Result: The six categories are Time, Quality in communication, Structures with SBAR, Documentation, patient outcome and safety-thinking. The result shows that SBAR have an effect on content, structure and quality and also a decrease in time on shiftreports. Conclusion: The overall result presented in the literature review shows that structured communication with SBAR increase the quality of communication, better safety-thinking and safer shift-reports which increase the patient safety.

Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka förskollärarnas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Nio förskollärare från fem förskolor deltog i studien. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer gjordes. Vi utgår från ramfaktorteorin för att ta reda på vilka faktorer som kan komma att påverka ramarna, i detta fall blir det systematiska kvalitetsarbetet en ram. Resultatet visar att enligt förskollärarnas uppfattning finner de svårigheter med att genomföra kvalitetsarbetet i praktiken. Dessutom har förskollärarna olika uppfattningar och förståelse för hur arbetet ska genomföras. Studien visar att förskollärarna använder olika arbetsstrategier och verktyg i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Men de avsevärda svårigheterna beskrivs bestå i avsaknad av riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet, brist på resurser, brist på tid, brist på kompetens, personaltäthet och barngruppsstorlek. Enligt förskollärare bidrar detta till ett hinder att utföra det systematiska kvalitetsarbetet, vilket i sin tur kan komma att påverka förskoleverksamheten i förhållande till de krav som bland annat Skolverket ställer. Utifrån förskollärarnas upplevelser och erfarenheter med hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs, är förskollärarna kritiska till hur kvalitetsarbetet kan leda till verksamhetens utveckling. / The purpose of this study was to investigate which factors that might come to affect teacher´s systematic qualitywork in preschool. Nine preschool teachers´s from five diverse preschools participated in the study. A qualitative method has been used in the study, and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. The theoretical understanding is based on framefactor theory. The framefactor theory includes frames, such as time, which creates or does not create the opportunity to perform a process. The result shows that, according to the preschool teachers` opinion, they find it difficult to carry out the quality work in practice. They have different perceptions and understanding of how the work should be carried out. The study shows that preschool teacher´s use different work strategies and tools in the work with the systematic quality work. Based on the current experiences of preschool teachers of how the systematic quality work is conducted, preschool teachers are critical of how quality work can lead to the development of the preschool.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barns lärande påverkas av den digitala utvecklingen som sker i vårt samhälle och i våra förskolor runt om i landet. Det vi har valt att studera är hur barns lärande och delaktighet påverkas utifrån den digitala dokumentationen i jämförelse med den traditionella dokumentationen. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat tio pedagoger som arbetar i förskolan och som använder sig av antingen digital eller traditionell dokumentation som en naturlig del i sitt vardagliga arbete. Intervjuerna har analyserats och kopplats till det kognitiva och det interaktionistiska perspektivet. Inom den tidigare forskningen har vi i vår studie tagit avstamp i etiska aspekter, pedagogisk dokumentation, digital dokumentation samt det kompetenta barnet. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att det finns stora skillnader mellan den digitala och den traditionella dokumentationen. Barns delaktighet i dokumentations-tillfället är beroende av pedagogens medvetna engagemang, och oberoende av dokumentationsmetod. Men när dokumentationen sker traditionellt så blir barnen delaktiga genom att dokumentationen synliggörs för dem. När det gäller den digitala dokumentationen så blir barnen inte delaktiga i denna eftersom barnen inte har tillgång till dokumentationen utan någon vuxens hjälp. Den digitala dokumentationen riktar sig till pedagoger och vårdnadshavare men synliggörs inte för barnen. Barnens lärande i den digitala dokumentationen minskar också gentemot den traditionella dokumentationen eftersom barnen inte får tillgång till dokumentationen och på detta sätt kan de inte reflektera och återkoppla över sitt eget och andras lärande tillsammans med vårdnadshavare, pedagoger eller andra barn.

AbstractSyftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskolors dokumentation kring barns möjlighet till utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling samt att undersöka hur kunskap kring och synen på denna dokumentation konstrueras i förskolors arbetslag. Detta avses att göras genom tre frågeställningar•På vilka sätt används dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling?•Hur konstruerar arbetslag i förskolan synen på dokumentation av barns utveckling och lärande?•Vilka föreställningar om hur dokumentation av barns utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling konstrueras i förskolans arbetslag?Studien som är av kvalitativ karaktär har genomförts med semistrukturerade intervjuer av 7 pedagoger verksamma i förskola. Intervjuerna har transkriberats och vidare analyserats med innehållsanalys och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att tid till gemensamma diskussioner är av betydelse för de föreställningar som arbetslag konstruerar kring både dokumentation och förskoleutveckling. Studien visar även att de arbetslag som tillsammans har konstruerat föreställningar kring dokumentation, vad det är och hur det ska genomföras, samt förskoleutveckling, vad det är och hur det sker, tydligare ser sambandet mellan dokumentation av barns utveckling och lärande och förskoleutveckling. Dessa gemensamma föreställningar resulterar även i en positivare syn till att dokumentera och att dokumentationen inte bara tar tid från barnen utan utvecklar verksamheten.Nyckelord: dokumentation, föreställningar, förskoleutveckling, konstruktion och sociala konstruktioner.

Pedagogisk dokumentation är idag ett centralt begrepp inom förskolan och något som många pedagoger arbetar med i verksamheten. Forskning visar att pedagogisk dokumentation är ett dokumentationsverktyg som främjar barns lärande och som kan leda till en utveckling av verksamheten. Det finns stort intresse inom förskolevärlden för pedagogisk dokumentation. Därför har studiens syfte varit att undersöka hur olika pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation i sin verksamhet. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av fyra intervjuer där frågorna utgått från ett didaktiskt perspektiv. Den valda teorin är socialkonstruktionismen, en teori där grundtanken är att kunskap uppstår genom sociala processer. I studiens resultat diskuteras frågeställningarna utifrån samtliga pedagogers intervjuer och svar. Pedagogerna gav uttryck för deras tankar kring vad pedagogisk dokumentation är och hur de arbetar med den. Resultatet visar att dessa förskolor använder sig av liknande dokumentationsformer och arbetssätt men att det även finns skillnader gällande hur de delar upp arbetet kring den pedagogiska dokumentationen. Nyckelord: Förskola, kommunikation, pedagogisk dokumentation, socialkonstruktionism.

I läroplanen för den svenska förskolan Lpfö98/2016 står det att “Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan” (Skolverket 2016). I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka förskollärares berättelser kring omsorg om barn i förskolan samt hur de dokumenterar omsorg i sitt syste- matiska kvalitetsarbete. Vår uppfattning är att begreppet omsorg inte har en framträdande roll i förskolans läroplan. I den här studien utgår vi från tre övergripande teman; hur förskollärare arbetar med omsorg i sin verksamhet, hur förskollärare dokumenterar omsorg i kvalitetsarbetet samt deras tillbakablickar och framåtblickar kring omsorgsbegreppet. Genom dessa teman har vi velat ta reda på hur förskollärare tolkar omsorgsbegreppet, samt hur de utifrån läroplanen arbetar med och dokumenterar omsorg i sin verksamhet. Vi intervjuade sex förskollärare som alla arbetade på samma förskola. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa analyserade vi sedan utifrån innehållsanalys för att få syn på mönster, likheter och skillnader i respondenternas svar. Vår teoretiska grund bygger på Nel Noddings (2012a, 2012b, 2012c) teori om omsorgsetik. Utifrån studiens resultat har vi kunnat se att förskollärarna anser att trygghet är en stor del av omsorgen samt att den är en grundläggande faktor för barnens välbefinnande. Resultaten visar även att förskollärarna inte anser sig dokumentera omsorgen utan den får stå tillbaka för dokumentationen kring barnens lärande. På grund av detta får inte omsorgen och lärandet likvärdig status och kan på så vis inte verka på samma villkor. Flera av förskollärarna talar om negativa faktorer som stora barngrupper och tidsbrist som skeenden som delvis påverkar deras arbete med omsorg. De tycker däremot att en revidering av läroplanen och ett förtydligande av omsorgsbegreppet är något bra och nödvändigt. Nyckelord: Dokumentation, fostran, förhållningssätt, förskollärare, lärande, omsorg, om-sorgsetik

Krav ställs på pedagogisk dokumentation i förskolan från många olika håll där barnens delaktighet betonas. Skolverket (2012) har gett ut stödmaterial kring hur förskolor kan arbeta med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med förskolans läroplan. Däremot är det upp till pedagogerna att avgöra hur detta ska ske. Tidigare forskning har visat att pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg med många möjligheter, men även svårigheter. Syftet med denna studie är att förstå och synliggöra hur pedagogerna i tal konstruerar barn, delaktighet och pedagogisk dokumentation och vad dessa konstruktioner kan tänkas leda till i dokumentationsprocessen. För att göra undersökningen möjlig har vi genomfört fem intervjuer med fyra förskollärare och en pedagogista, samt tagit del av förskolornas pedagogiska dokumentation. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har vi fått syn på att pedagogisk dokumentation är en social konstruktion som påverkas av historiska och kulturella aspekter. Detta kan i sin tur påverka hur barnen konstrueras i dokumentationsprocessen och vilka möjligheter de har till att bli delaktiga. En återkommande svårighet som lyfts i relation till dokumentationsarbetet är tidsbrist. Några möjligheter som uttrycktes i studien var att pedagogisk dokumentation kan synliggöra barnens lärande, intresse och frågor och öka kvaliteten i verksamheten. En aspekt som överraskade oss var att intervjupersonerna lyfte EU:s nya datorskyddsförordning och att den på olika sätt kunde påverka arbetet med pedagogisk dokumentation. Det som synliggörs i denna studie är att pedagogerna uttrycker både fördelar och nackdelar med denna förordning.

Vi har båda arbetat i förskolan en längre tid och följt den pedagogiska dokumentationens dilemma. Pedagoger i verksamheten har olika sätt att arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Utifrån vår yrkeserfarenhet har vi diskuterat den pedagogiska dokumentationen och kommit fram till vårt syfte. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring pedagogisk dokumentation. Vi valde att undersöka den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion i verksamheten. Utifrån frågeställningarna ville vi få en uppfattning om hur pedagogerna tolkar den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion. Vi har valt att arbeta utifrån Foucaults maktperspektiv, samt att analysera vår empiri utifrån diskursanalys och teorier om frigörelse. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer. Pedagogerna vi intervjuat kommer från olika förskolor. Totalt har vi intervjuat sex pedagoger. Vår slutsats är att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation utifrån två skilda tolkningar. Som ett planeringsverktyg, där pedagoger styr verksamheten. Men även som ett förhållningssätt där barnen blir inkluderande i verksamhetsplaneringen. Dessa två tolkningar ligger långt ifrån varandra och kan problematisera arbetet med den pedagogiska dokumentationen.