Syftet med den här studien är att nå fördjupad kunskap om hur kuratorer och rektorer i Malmö stad resonerar kring dokumentation av kränkningar i skolan. I studien beskrivs hur forskning indikerar att många anställda inom offentlig sektor upplever arbetsrelaterad stress till följd av ökade administrations- och dokumentationskrav. Studien tar samtidigt upp hur begreppet “kränkning” blivit ett ord som börjat användas allt mer, inte minst inom skolvärlden. Studien är kvalitativt orienterad. För att besvara studiens frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts individuellt med 3 kuratorer och 1 rektor, samt en gruppintervju med en kurator och en rektor verksamma på samma skola. Resterande respondenter är verksamma i olika grundskolor inom Malmö stad. För att analysera den empirin som uppstått till följd av intervjuerna har meningskoncentrering, tematisk innehållsanalys och kodning använts. Ur analysen kunde 6 teman identifieras. Dessa har analyserats utifrån Ulrich Becks teori om risksamhället, samt Michael Powers teori om riskhantering. Studiens respondenter har delvis olika uppfattning kring dokumentationen av kränkningar, men sammanställt visar resultatet på att dokumentationen av misstänkta kränkningar till stor del handlar om statistik, att hålla ryggen fri för eventuell granskning, samt att skapa ett systematiskt arbete mot kränkningar. Det framkommer även att dokumentationen upplevs som ett tidskrävande arbete. / The aim for this study is to gain knowledge of how school counselors and principals in Malmö reflects on documentation of degrading behaviour in swedish primary school. The study describes how earlier studies suggest that public sector workers experience work related stress due to increased demands of administration and documentation. The study also addresses how the term degrading behavior has become a word that is being used more often, not least within the school world. The study is qualitatively oriented. To answer the questions of the study, 5 semi-structured interviews were conducted individually with 3 school counselors and 1 principal, as well as a group interview with a school counselor and a principal working at the same school. Remaining informants are active in different schools within Malmö. In order to analyze the empirical evidence that has arisen as a result of the interviews, sentence concentration, thematic content analysis and coding have been used. From the analysis, 6 themes could be identified. These have been analyzed on basis of Ulrich Beck's theory of risk society, as well as Michael Power's theory of risk management. The informants of the study express partly different views on working with the documentation of degrading behaviour, but summarized the result shows that the documentation of suspected insults is largely about statistics, secondary risk management in case of possible audit, and for creating a systematic work against insults. It also appears that the documentation is a time-consuming work.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om pedagoger i förskolan tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi ställde oss frågan om pedagogerna frågar barnen om de vill delta i dokumentationen både före, under och efter processen, samt om det finns någon skillnad i agerandet mellan förskollärare och barnskötare. Vidare undersöktes om det är dokumentationsuppdraget eller uppdraget om barns integritet i Lpfö18 som väger tyngst samt om pedagoger upplever svårigheter kring dokumentation och barns integritet. Studiens material baserades på en digital enkätundersökning där 104 förskollärare och 34 barnskötare från hela landet deltog. Utifrån det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp har resultatet noga analyserats och diskuterats.  Studiens resultat påvisade att pedagoger i viss mån tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi fann dock att det i större utsträckning var barnskötarna än förskollärarna som tog hänsyn till barns integritet. Studien visade att det var många respondenter som inte upplevde svårigheter kring dokumentation och barns integritet, däremot kan detta diskuteras då respondenterna sa emot sig själva vilket visades i delen av enkäten där de fick skriva sin fria text. Ett annat resultat var att uppdragen om att dokumentera, som skrivs fram i styrdokumenten, visade sig vara det som vägde tyngre än barns integritet.

Synen på barns rätt till delaktighet har över tid förändrats i skolans styrdokument. Studiens syfte var att synliggöra hur lärare i grundsärskolan arbetar med elevers delaktighet vid upprättandet av pedagogiska utredningar. Empiriinsamlingen skedde genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av lärare verksamma i grundsärskolan. Respondenterna tillfrågades om deras syn på vad delaktighet innebär samt hur deras arbete med att möjliggöra delaktighet för elever i pedagogiska utredningar kan se ut. Resultatet visade på att innebörden av begreppet delaktighet var ungefär densamma för samtliga respondenter. Några definitioner som kom fram var rätten att ha egna synpunkter, att vara involverad, att delta utifrån sina egna förutsättningar men även den egna upplevelsen av att vara delaktig. Lärarna tyckte att elevers delaktighet är viktigt samtidigt som de ansåg att olika funktionsnedsättningar hos elever i särskolan är en försvårande faktor för att de ska kunna göras delaktiga i arbetet med PUT. Studiens titel ”De har inte förmågan att kunna vara delaktiga” valdes genom att citera en av lärarna då vi tyckte att det är ett citat som sammanfattar innebörden av vad flertalet av lärarna förmedlade. Fem av sju lärare ansåg sig inte göra eleverna delaktiga och hade därav inte mycket att delge gällande olika tillvägagångssätt. Övriga två lärare menade att de försöker hitta vägar att kompensera utifrån elevers olika förmågor och förutsättningar. För elever på en tidig utvecklingsnivå kan det exempelvis handla om lärares eller elevassistenters observationer och föräldrasamtal. Studien visar att om läraren har en positiv inställning och ser möjligheter ökar också elevens delaktighet.

BAKGRUND I och med revideringen av svenska förskolans läroplan 2010 förstärktes utvärderingsuppdraget i förskolan. Enligt läroplanen har förskollärare ansvar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål. SYFTE Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande utifrån frågeställningarna. Hur beskrivs dokumentationen av det enskilda barnets utveckling och lärande i förskolan? och Vad är det som dokumenteras i arbetet med att dokumentera det enskilda barnets utveckling och lärande enligt studiens förskollärare? METOD Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och den undersökningsmetoden vi använt oss av i studien är self-report. Det deltog 9 förskollärare från 6 olika förskolor i 4 olika kommuner. RESULTAT Resultatet visar att den individuella dokumentationen i förskolan görs utifrån både planerade aktiviteter och spontana situationer och att det förekommer flera metoder för dokumentation vilka främst väljs utifrån situationens förutsättningar och vad förskollärarna vill fånga i dokumentationen. Förskollärare i vår studie beskriver dokumentation av gruppaktiviteter som ett vanligt tillvägagångssätt för att fånga även det enskilda barnets utveckling och lärande. Resultatet visar också att mål inom läroplanens område omsorg, utveckling och lärande är de mål som oftast dokumenteras.

Denna kvalitativa studie undersöker hur och varför elever får arbeta med estetiska lärprocesser när de arbetar med sina dokumentationer av naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av elevers laborationer genomförs vanligtvis med standardiserade laborationsrapporter men forskning visar att om estetiska lärprocesser integreras i elevernas arbete bidrar det till mer engagerade elever och en meningsfull undervisning. I skolans styrdokument finns det utrymme för att integrera estetiska uttrycksformer vilket gör det intressant att undersöka hur och varför läraren väljer att använda sig av detta utrymme i sin NO-undervisning. Studiens resultat visar att olika dokumentationsformer som teckningar, göra modeller, använda fotografier och möjlighet att skapa med digitala verktyg inkluderas i NO-undervisningen. Lärarna säger att skapande bidrar till elevernas lärande och engagemang. Skapande bidrar även till att alla elever kan vara delaktiga i undervisningen. Resultaten visar dock att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet av estetiska lärprocesser så att den naturvetenskapliga kontexten inte försvinner i elevernas skapande.

Syftet med detta arbete var att skapa en fullständig dokumentation över Piteå Sjukhusfibernät som består av noder från Cisco. Sjukhuset har inte haft någon tidigarenätverksdokumentation överhuvudtaget och var därmed i stort behov av detta.I en byggnad av denna storlek, som består av flertalet flyglar och våningsplan, krävs ett stortnätverk. Detta leder till att dokumentation av detta blir ett omfattande jobb. Det har krävtsen strukturerad och noggrann arbetsmetod för att hitta och verifiera data, som sedan kundeanvändas till att skapa en helhetsbild av nätverket.Resultatet av detta arbete blev ett dokument i PDF-format som är 30 sidor långt. I detdokumentet finns en bild av hela nätverkets topologi, där läsaren kan klicka på de olikanoderna för att få information om var dessa befinner sig fysiskt. Detta har åstadkommitsmed planritningar över sjukhuset, där alla rum som innehåller ett dataskåp tydligt har ritatsin i planritningarna. Utöver detta så innehåller dokumentet även flertalet tabeller somutförligt beskriver hur fibern går kopplad mellan noder och Optical Distribution Frames(ODF).Rapporten beskriver mitt tillvägagångssätt och även de hinder jag bemött under arbetetsgång. Rapporten visar bara en liten del av resultatet, då detta arbete är lagt undersekretessavtal. I rapporten diskuterar jag även hur denna dokumentation skulle kunnaförbättras för att den ska hålla i framtiden.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

No description available.

Denna studie handlar om hur barns integritet, delaktighet och inflytande beaktas i förskolans pedagogiska dokumentation. Med utgångspunkt i ett etiskt perspektiv har barnets integritet, delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen belysts där syftet har varit att synliggöra barns delaktighet och inflytande över den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Metoden i studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet bearbetades och betraktades i ljuset av aktuell forskning och teorier som berör barns integritet och inflytande. Resultatet visar att barns möjlighet till inflytande i dokumentationsprocessen är kopplat till deras ålder. Barns integritet beaktas i olika grad beroende på i vilken utsträckning förskolan tillämpar ett etiskt perspektiv på den pedagogiska dokumentationen. En slutsats är att ett etiskt tänkande i förskolans pedagogiska dokumentation är en nödvändighet, och därför krävs det striktare riktlinjer för arbetet med pedagogisk dokumentation.

Syftet med vår studie var studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan och hur den används i verksamheten för att främja barns lärande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att den pedagogiska dokumentationen ses som viktig men att den inte nödvändigtvis sammankopplas med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Förskollärarna i studien lyfter att den pedagogiska dokumentationen synliggör barns lärande och verksamhetens innehåll men att dilemman som tidsbrist och bristande kompetens påverkar arbetet.