Made available in DSpace on 2016-12-23T14:09:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Weriquison Simer Curbani.pdf: 1044463 bytes, checksum: 8744df6fa49dd925c639f653a84fff93 (MD5) Previous issue date: 2013-07-26 / The study consists in investigate how aesthetics arises as significant element in the composition of the dialogue Republic. It pass through this work from the beginning to the end framing it in beauty. There are numerous passages that mention the archaic poets, it worships the music, as such as the art of the Muses, the appreciation of harmony, the rhythm, by the symmetry, finally, there is in the Republic a aesthetic care in its architecture. Having seen, then, that beauty occupies a considerable place in the dialogue, we look for to valorize it and put it in evidence from the artistic, to forge a path that lead us, increasingly, to face the beauty as something not be restricted to the sensible, since, in the case of Plato, the most splendorous beauty lies in the intelligible. In this sense, we propose to take the Platonic metaphysics of ideas as intelligible aesthetic, aiming at finding the beautiful supersensible possible be contemplated by the philosophical intellect. This is because the ideas are intelligible forms , which are shown in its perfection to the intellect. The idea is essentially one single unit, which sensible objects imitates and receives their being. In other words, the idea is the aspect that presents itself to the intellect of the philosopher. And with this intention of taking Platonic metaphysics as intelligible aesthetic, we made some considerations about image and vision . Such considerations follow in the direction of taking the image as a metaphor, as figurative language used as a resource to leads to souls to intelligible, and vision, means intellectual vision, a philosophical view. Finally, we will see, the activity of philosopher will consist to see the beautiful scenery of the ideas in intelligible / O estudo consiste, primeiramente, em investigar o quanto a estética se coloca como elemento significativo para a composição do diálogo República, perpassando a obra do início ao fim e, por assim dizer, emoldurando-a em beleza. São inúmeras as passagens que fazem menção aos poetas arcaicos, a reverência à música como arte das Musas, o apreço pela harmonia, pelo ritmo, pela simetria, enfim, há na República um cuidado estético em sua arquitetura. Havendo constatado, então, que o belo ocupa um lugar considerável dentro do diálogo, buscamos valorizá-lo e evidenciá-lo a partir do artístico, propriamente dito, para trilharmos um caminho que nos conduzisse, cada vez mais, a encarar o belo como algo que não se restringisse ao sensível, uma vez que, em se tratando de Platão, a beleza mais esplendorosa reside no inteligível. Neste sentido, propomos tomar a metafísica platônica das ideias como estética inteligível, objetivando apontar para o belo suprassensível possível de ser contemplado pelo intelecto filosófico. Isso porque, as ideias são formas inteligíveis , que se fazem mostráveis em sua perfeição ao intelecto. A ideia é essência, a unidade singular da qual os objetos sensíveis imitam e recebem seu ser. Em outras palavras, a ideia é o aspecto que se apresenta ao intelecto do filósofo. E junto a essa investida de tomar a metafísica platônica como estética inteligível, fazemos algumas considerações sobre imagem e visão , tais considerações seguem na direção de tomar a imagem como metáfora, como linguagem figurada utilizada como recurso para dar encaminhamento às almas até o inteligível e, visão, quer dizer visão intelectiva, visão filosófica. Por fim, veremos, a atividade do filósofo consistirá em um ver a bela paisagem das ideias no inteligível

The aim of the study is to investigate what happens when the experiences and conceptions of physical education (PE) student teachers encounter the value structures of a PE teacher education programme. The starting point for the study are the criticisms that the PE teacher education programme has inadequate links to science, that it finds it difficult to challenge traditional gender patterns, and that the students' experiences of their own sporting activities are more important than the education programme for what knowledge is considered valuable. The study has a cultural sociological and gender theoretical perspective. The analysis has been done with the help of Pierre Bourdieu's concepts as the tools of analysis. The empirical evidence has been collected with the help of several different methods. Quantitative data has been collected with the help of questionnaires which a total of 450 student teachers returned; qualitative data has been collected using: essays written by PE student teachers during their physical education specialisation and in-depth interviews with teacher educators. The results show that today's education is still characterised by many of the traditions, norms and values which historically have been its distinguishing features. The “rules of the game” are generally taken for granted and this is based on a shared conception in the value of the education. In the eyes of the students, the trademark of a good PE teacher is to be good at many different sports, have in-depth knowledge of human biology, and have the “right” personality. They are less interested in pedagogical issues and they would have preferred the whole course to have served them with ready-made solutions and answers. Even if gender and social issues have been part of the education, the gender habitus has changed very little during the programme. The way they see the subject is largely the same as it was before the course, but what appeared to them to be a ”pure” sports subject before the course started has afterwards become more a way of “attaining health through sport”. The study indicates that the dominating values within the PE teacher education seem to be in harmony with the students' habitus which make it difficult to challenge the ”order of things” and  that changes will take time.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna.

Denna uppsats utför en jämförande analys mellan två snarlika memes, vaporwave och fashwave, för att se närmare på hur deras gemensamma drag används för att kommunicera både högerextrema och icke-högerextrema budskap. Alltså: Vad är det för skillnader mellan memesen, och vad är det i vaporwave estetiska framtoner som gör den retoriskt attraktiv för en högerextrem variant i form av fashwave? Vad tillför dessa till framförandet av det högerextrema budskapet? Med en teoretisk grund i doxologi och konceptet "det imaginära" och med Roland Barthes semiologiska begreppsapparat som metodiskt redskap visar uppsatsen på att de centrala dragen hos båda memesen har likheter och skillnader. Att fashwave tar sig an vaporwaves suggestiva och mångtyda natur och spetsar till den till ett tydligt, riktat högerextremt budskap. Den doxologiska mångfalden som återfinns i memen vaporwave försvinner, och fashwave knyts således an till en högerextrem doxa. Det som tillföres i framförandet av det högerextrema budskapet är en farkost för att kunna sprida sig utåt, att högerextremister kan presenteras utåt som en modern rörelse med en uppfattad konträr placering emot de man uppfattar som "det andra". Och det är mot detta andra, som självbilden skapas.

The purpose of this bachelor's thesis in rhetoric is to examine how organizations working with violence prevention use narratives to contribute to behavioral change. This thesis aims to answer two questions: can narratives contribute to abusers or potential abusers seeking help for their violent behavior, and in what way do narratives challenge the normative perceptions about who the abuser is and what is included in the definition of domestic violence? The study material consists of two video clips on YouTube, published in 2016 and 2017. To answer the question, A method for narrative analysis is primarily used, authored by Robert C. Rowland. The analysis is also based on Lennart Hellspong's theory of narratives in argumentation, and Kenneth Burke's concept of identification. The results show that the organizations use similar narratological components and functions to reach out to their audience. This is done by linking to the audience's basic values and needs. Furthermore, supporting, and main characters are used, whose function is to characterize the conflict points of the stories and their antagonists and protagonists. Throughout the narratives' behavioral patterns, the doxa of what the definition of violence includes and who the abuser of violence in society is being challenged.

Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är:•Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F. Gieryns begrepp boundary-work, (gränsdragningsarbete) beskriver hur olika aktörer ”gör” sina motståndare mindre trovärdiga genom användandet av diskursiva verktyg som på sikt också ”definierar bort” dem. Uppsatsen visar hur kiropraktorerna går från att vara enskilda aktörer till att bli delaktiga i kollektiva identitetsprocesser, präglade av polemiska strider och grändsdragningar. Den visar också hur läkarna använder kiropraktorerna som en viktig motvikt för att slå vakt om sin egen identitet och hur detta motstånd i sig skapar en stark motkultur som kiropraktorer förenas i tillsammans med andra så kallade kvacksalvare. I denna process tar också kiropraktorerna själva de första stegen i form av professionell organisering mot att definiera kiropraktiken och den kiropraktiska yrkesrollen. När ett nytt kiropraktiskt subfält växer fram omorganiseras den kiropraktiska gruppen och interna konflikter uppstår. De polemiska strider och gränsdragningar som tidigare utspelats mellan läkare och kvacksalvare på det övergripande fältet, sjukvårdens fält, sker nu mellan kiropraktorer. Slutsatsen är att maktförhållandet på fältet aldrig är statiskt. Vid olika tider kan makten utmanas och nya aktörer kan ta över tolkningsföreträdet. Samtidigt kan nya subfält skapas, fält kan överlappas och nya gränser kan uppstå inom olika fält.

Hélisenne de Crenne, Marie de Gournay et Madeleine de Scudéry : trois voix de femmes qui, en prenant la plume, ont transgressé les règles établies par des sociétés patriarcales, pour qui l’idéal féminin doit être gouverné par la modestie, la pudeur et la discrétion. Notre thèse examine l’instrumentalisation du genre romanesque qui est effectué par ces auteures pour faire entendre un discours revendicateur, réclamant un accès à l’éducation et à la culture, ainsi que le droit au bonheur et à l’amour dans les questions d’ordre matrimonial. En étudiant Les angoysses douloureuses qui procèdent d’amours, le Promenoir de Monsieur de Montaigne et Mathilde, cette thèse fait état de la continuité et de l’écho d’un discours propre à une posture féminine, porteur à la fois de la doxa défavorable aux dames et de propositions visant à faire advenir le « féminin », qui prend en compte l’aspiration au bonheur.

Hélisenne de Crenne, Marie de Gournay et Madeleine de Scudéry : trois voix de femmes qui, en prenant la plume, ont transgressé les règles établies par des sociétés patriarcales, pour qui l’idéal féminin doit être gouverné par la modestie, la pudeur et la discrétion. Notre thèse examine l’instrumentalisation du genre romanesque qui est effectué par ces auteures pour faire entendre un discours revendicateur, réclamant un accès à l’éducation et à la culture, ainsi que le droit au bonheur et à l’amour dans les questions d’ordre matrimonial. En étudiant Les angoysses douloureuses qui procèdent d’amours, le Promenoir de Monsieur de Montaigne et Mathilde, cette thèse fait état de la continuité et de l’écho d’un discours propre à une posture féminine, porteur à la fois de la doxa défavorable aux dames et de propositions visant à faire advenir le « féminin », qui prend en compte l’aspiration au bonheur.

The crisis on Wall Street. This essay is a comparative study of how two business newspapers report on the bankruptcy of Lehman Brothers Holdings in September 2008. Seven articles from the Swedish European financial newspaper Affärsvärlden (Business World) and five articles from the Chinese-Asian news agency XINHUA FINANCE are examined. The aim is to analyze, understand and evaluate from a rhetorical perspective. My thesis is that rhetors storytelling can tell us more about how we cope with crisis in the global economic discourse. The texts can portray man as a narrative creature when identification as a rational actor is not enough.  The analytical methods used are linguistic analysis with an emphasis on metaphor analysis, narrative analysis based on pentad - Critical dramatism, and discourse analysis with doxological outlook.  The results show that both newspapers seek to defend the global economic discourse, but they do so in different ways. Affärsvärlden advocates calmness and conveys a cautious attitude. The heart of the crisis, as well as its solution, is on Wall Street. XINHUA advocates control and expresses confidence in authorities and the system. Asia is presented as Wall Street's savior. / Krisen på Wall Street. Uppsatsen är en komparativ studie av hur två affärstidningar berättar om banken Lehman Brothers Holdings konkurs i september 2008. Materialet för undersökningen är sju artiklar från den svenska europeiska finanstidningen Affärsvärlden och fem artiklar från den kinesiska asiatiska nyhetsbyrån ZINHUA FINANCE. Syftet är att analysera, förstå och värdera situationen från ett retoriskt perspektiv. Tesen är att tidningarna (retorerna) kan visa oss, via sina texter, berättelserna om en kris i den globalekonomiska diskursen. Texterna kan visa människan som narrativ varelse där identifikationen som rationell aktör inte räcker till. Analysmetoderna som används är lingvistisk analys med störst vikt vid metaforanalys, narrativ analys utifrån pentaden - kritisk dramatism, samt diskursanalys med doxologisk utblick. Resultatet visar att båda tidningarna strävar efter att försvara den globalekonomiska diskursen, fast de gör det på olika sätt. Affärsvärlden manar till lugn opch visar en avvaktande attityd. Räddningen och krisens centrum finns på Wall Street. XINHUA visar på kontroll och tilltro till auktoriteter och systemet. Asien framställs som räddare åt Wall Street. Nyckelord: Retorik, lingvistisk analys, metaforanalys, Eubanks, narrativ analys, Pentden, Burke, diskurs, doxa, Lehman Brothers konkurs, 17 september 2008, Affärsvärlden, Xinhua Finance.

This thesis presents an empirical study of the meeting between a group of doctoral students and their research milieus, understood as a web of values in the social rooms. The purpose is to explore what these research milieus mean for the doctoral students and their questions about views of life.   The theoretical points of departure are on one hand the Uppsala Studies in Faith and Ideologies and on the other the concept of habitus in the study Homo Academicus of Pierre Bourdieu, including the idea that the postgraduate studies can be seen as a secondary socialization.   The study consists of three parts: an observation study, a questionnaire study and a field survey consisting of personal interviews.   The results are in short: 1.      Approximately seven of ten doctoral students reflect on questions about views of life every day or every week. 2.      The milieus of views of life, as interwoven parts of the research milieus, have influence on how the doctoral students think about questions of life. The empirical material shows that there is “a now” and “a then” to these questions. There often appears to be a difference between the cluster of life values in the research milieu and the much more soft values of the students that initiates this process. 3.      The value process mentioned above that is an important part of the secondary socialization often ends in conformity with those values that are parts of the present paradigm. However the process can also end in such a value conflict that the students (ca 25%) often or very often have reflected on discontinuing their postgraduate studies. The students’ soft values seem to be more important than the values they meet in the research milieu. 4.      These value questions, including the research ethics and the postulates of the paradigms, have little or no place in the university education. A part of the participants are of the opinion that questions about views of life are taboo in their research milieu.   The results from the empirical study are then confronted first with the theoretical concepts of Pierre Bourdieu, particularly his overly structuralistic view of agents and their habitus, and then with some central moments in the theoretical concept of Anders Jeffner, the prominent figure in Uppsala studies in faiths and ideologies. It is Jeffner’s individualistic view of the autonomous actor with a relative constancy in views of life that is called into question by the empirical results of this study.