<p>Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare. Frågan som uppkommer är hur konsumentskyddet inom EU kan utvecklas för att gynna relationerna mellan konsumenter och företag samt att främja och utveckla den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden.</p><p>I uppsatsen kommer läsaren få en inblick i den problematik en konsument ställs inför, när denne hamnar i en konflikt med en näringsidkare angående en produkt eller tjänst som inhandlats via Internet, antingen här i Sverige eller utomlands. Alternativa tvistlösningsmekanismer kommer att undersökas samt i vilken utsträckning lagstiftningen inom konsumentskyddsområdet ger tillräckligt skydd för konsumenter vid e-handel. Tänkt målgrupp för uppsatsen är dels företag som erbjuder e-handel till sina kunder inom segmentet konsumentprodukter, dels jurister eller juridikstuderande som är intresserade av att få en inblick i EU:s konsumentskyddsregler samt hur alternativa tvistlösningssystem kan användas för att lösa denna typ av konflikter.</p>

<p>Många Internetrelaterade företag har den senaste tiden på börser runt om i världen värderats till flera miljarder kronor. Internetföretag utan vinst eller historia är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder och därför krävs andra tillvägagångssätt för värdering. Syftet är att beskriva vilka faktorer som påverkar värderingen av Internetportaler samt att med hjälp av dessa faktorer försöka värdera en portal. Undersökningen är dels teoretisk och behandlar avsaknaden av fungerande modeller för portal-värdering, dels rör problemet vårt fallföretag, på vilket vi försöker applicera de tillvägagångssätt vi funnit. De faktorer som åsyftas är snarare antal besökare, portalens intäkter och kostnader än makroekonomiska faktorer som ränteläget. Antalet besökare på en portal, portalens utbud av tjänster och målgruppens utseende är de faktorer som mest påverkar hur höga intäkter en portal kan få och som sin tur påverkar portalens värde. Fallföretaget skulle, med utgångspunkt i dessa faktorer, kunna värdras till mellan antingen -1,9 miljoner eller till 35 miljoner beroende på vilket tillvägagångssätt och vilket tidsperspektiv man använder.</p>

<p>Background: Trust has been a foundation of commerce since the very beginning. Trust can in the traditional commerce be built by face-to-face meetings, this is not possible at the Internet. Although, trust ought to be important even for the commercial business relation at the Internet and crucial for the consumer to use this communication channel. </p><p>Purpose: The purpose of this master thesis is, from a consumer point of view, to study and analyse the importance of trust using e-services. </p><p>Demarcation: The thesis is focusing trust using e-services, from a consumer point of view. The study is done at the use of Internetbanks. Trust related to e-services is not widely studied, why empirical findings are analysed on the basis of existing theories about trust, consumer behaviour and service quality. </p><p>Accomplishment: By means of a snowball sample, about twenty customers has been interviewed and observed, a method we call interviewobservations. As a complement, a questionnaire has been used in purpose to let the respondents to decide upon a couple of factors concerning the use and trust in the e-service. </p><p>Results: Trust is defined as confidence and reliance in someone or something. The need of trust is unconscious although it is essential for the use of an e-service. Experience, quality, security, privacy and control are factors that effects the consumer trust using an e-service. The trust in an e-service can be based on confidence in the computer or the Internet as a user tool. It can also be based on trust to the company offering the service or the industry in question.</p> / <p>Bakgrund: Handel har i alla tider baserats på tilltro mellan handlande parter. Vid den traditionella handeln kan tilltro utvecklas och byggas genom att möten parterna emellan sker ansikte mot ansikte. Vid den starkt framväxande Internethandeln är detta inte möjligt. Tilltron borde vara av betydelse även för denna affärsrelation och för att Internet skall nyttjas som handelskanal. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera tilltrons betydelse för konsumenten vid nyttjande av e-tjänster. </p><p>Avgränsningar: Denna uppsats har avgränsats till att gälla tilltro vid nyttjande av e-tjänster ur ett konsumentperspektiv. Studierna har gjorts utifrån Internetbanktjänster. Tilltro vad gäller e-tjänster är inte vida studerat, varför insamlad data analyserats utifrån existerande teorier kring tilltro, konsumentbeteende samt tjänstekvalitet. </p><p>Genomförande: Med hjälp av ett snöbollsurval har intervjuobservationer med ett 20-tal konsumenter utförts. Ett kompletterande frågeformulär användes i syfte att låta respondenterna ta ställning till olika faktorers betydelse gällande användningen av och tilltron till Internetbanktjänsten. </p><p>Resultat: Tilltro innebär att lita på eller ha förtroende för någon eller något. Behovet av tilltro är ofta omedvetet, men fundamentalt för att nyttja en e-tjänst. Erfarenheter, kvalitet, säkerhet, kontroll och integritet är faktorer som påverkar konsumenters tilltro till e-tjänster. Tilltron grundas ofta i att konsumenter känner tilltro till Internet och datorer som verktyg, men tilltro kan även vara knutet till företaget som tillhandahåller tjänsten samt den bakomliggande bransch som företaget tillhör. </p>

<p>Den nya ekonomin innebär ett mer dynamiskt klimat för företagen. Detta ställer nya krav på företagens anpassningsförmåga. Outsourcing är ett sätt att bemöta ovan nämnda flexibilitetskrav. E-handel är en annan del av den nya ekonomin. Allt fler konsumenter upptäcker fördelar med att"shoppa on-line". En aktuell fråga är hur företagen skall ta betalt av sina kunder. I Sverige är det CD- skivor, böcker, datorer och datorrelaterade produkter som stått för den största delen av näthandeln. När det gäller ovanstående produkter rör det sig om relativt billiga produkter och ganska stora betalningsvolymer. Det ställs alltså krav på företagen att kunna hantera ett relativt stort antal betalningar redan från start. Många ”näthandelsföretag” är dessutom nystartade, vilket kan innebära att man inte har råd att köpa in dyra faktureringssystem etc. Man vill istället ofta koncentrera sig på sin kärnkompetens och komma i gång så fort som möjligt till lägsta möjliga kostnad. Ett sätt att undvika de stora fasta kostnader, vilka investeringar i faktureringssystem kan medföra, är att outsourca faktureringsfunktionen. Outsourcing medför att verksamheten kan drivas med löpande kostnader istället för fasta, vilket borde kunna bidra till att lönsamhet kan uppnås snabbare i företagen. Outsourcing av faktureringsfunktionen borde således vara av stort intresse för många av företagen i den nya ekonomin. Denna studie analyserar de problem och möjligheter som uppstår när näthandelsföretag (B2C) bestämmer sig för att outsourca faktureringsfunktionen.</p>

<p>År 1994 bildades World Trade Organization, en handelsorganisation som har ökad frihandel som mål. Organisationen har kritiserats hårt och motståndet mot frihandel har uppmärksammats alltmer. En vanlig kritik i debatten är den gällande utvecklingsländer och deras roll i samarbetet. Bland dessa länder finns en grupp på 48 länder som klassas som de Minst Utvecklade Länderna i världen. Handel från dessa länder utgör en liten del av världshandeln och har minskat under de senaste åren. Är den ökade frihandeln en bakomliggande orsak? Syftet med uppsatsen är dels att sammanställa debatten kring frihandelns för- och nackdelar för MUL-länder och dels att undersöka huruvida en ökad frihandel handelsmässigt kan gynna MUL-länder.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Elektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten. Har den kvalificerade elektroniska signaturen då underlättat användningen av elektroniska signaturer? Slutsatsen som kan dras är att den kvalificerade elektroniska signaturen inte har underlättat en användning av elektroniska signaturer, vare sig på den privata marknaden eller inom den offentliga sektorn, då det för närvarande inte finns någon certifikatutfärdare anmäld hos tillsynsmyndigheten Post-och Telestyrelsen.</p><p>Vilka anledningar till detta kan man då finna? Det finns flera troliga orsaker till att lagen inte har fått det genomslag som ändå måste ha förväntats av denna. Lagstiftningen är till en början komplex. Den kräver en tillsyn av certifikatutfärdaren samtidigt som den innehåller tvingande skadeståndsregler gentemot den eller de, som förlitat sig på certifikatet och som åsamkats skada. Även begreppet ”till allmänheten” är otydligt och kräver en vidare utredning. Marknaden verkar inte vara i behov av den kvalificerade elektroniska signaturen med det regelverk som uppställs. Denna verkar ha gått andra vägar för att hitta lösningar för den elektroniska handeln och annan elektronisk kommunikation. Vidare uppställs det ibland formkrav i svenska författningar och förordningar då endast egenhändiga underskrifter accepteras. Dessa formkrav utgör ett rättsligt hinder när en underskrift skall signeras elektroniskt, om formkraven utesluter elektroniska signaturer.</p><p>I syftet ställs även frågan om det överhuvudtaget finns ett behov av en lagstiftning på området, då lagen uppenbarligen inte tillämpas. Då det finns formkrav i lagar och andra författningar på egenhändig underskrift, finns det ett behov av att reglera vilken form av elektronisk signatur som skall kunna tillgodose kravet på en traditionell namnteckning. Därav torde en lagstiftning vara nödvändig.</p><p>I uppsatsen behandlas också frågan om behovet av möjliga reformåtgärder. Här ges förslaget att man istället skall använda sig av FN:s modellag om elektroniska signaturer. Modellagens elektroniska signatur betonar avsikten med den elektroniska underskriften, vilket ger den en starkare rättslig ställning, utan att kräva den komplexa svenska lagstiftningen. Någon sådan definitionsmässig avsikt har inte den kvalificerade signaturen enligt svensk lagstiftning. Samtidigt ges förslaget att bestämmelsen som utesluter elektroniska signaturer, då formkrav i annan lag kräver egenhändig underskrift, möjligen borde tas bort. Då den elektroniska signaturen enligt FN:s modell även syftar till att ett nytt kommunikationssätt bör omfattas av det gamla regelverket, bör en sådan elektronisk signatur uppfylla kravet på en traditionell namnunderskrift.</p>

No description available.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för företags internationella etableringsstrategier och titta på vilka möjligheter och hinder som finns i etableringsprocessen.</p><p>Metod: Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie på Kina och en surveyundersökning på svenska företag som idag är representerade på den kinesiska marknaden. Vidare kombinerar studien de två vetenskapliga angreppssätten kvalitativ och kvantitativ ansats. Både primärdata i form av surveyundersökningen och ett seminarium och sekundär data i form av olika litteratur såsom böcker, vetenskapliga artiklar och internet har använts för att knyta samman våra resultat.</p><p>Resultat: Uppsatsen resulterar i att de största möjligheterna som finns för svenska företag på den kinesiska marknaden är att öka sin</p><p>lönsamhet och sänka sina produktionskostnader. De största hindren är lagar och förordningar, kulturella skillnader, tullavgifter, skatter och piratkopiering.</p> / <p>Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of</p><p>business-establishing strategies and to examine which opportunities and obstacles the process holds within.</p><p>Method: The investigation strategy used for this essay was to perform a case study on China and a survey at Swedish companies which are currently represented in the Chinese market. The essay combines a qualitative and quantitative approach. Both primary data - in the form of a survey and a seminar - and secondary data - literature found in books, scientific articles and the internet - have been used to achieve our results.</p><p>Results: The result of this essay is: the opportunities on the Chinese market for Swedish companies are to increase profitability and lower production costs. The biggest obstacles are laws and regulations, cultural differences, customs fees, taxes and bootlegging.</p>

<p>Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra.</p><p>En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare.</p><p>De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.</p>

<p>Internet är en kanal för marknadsföring som under de senaste åren ökat kraftigt världen över. Internets framgång har medfört att företag och organisationer kan utnyttja webben för att utveckla sina affärer både taktiskt och strategiskt. Dessutom är Internet som försäljningskanal både ett billigt och effektivt sätt att nå ut till sina kunder. Denna ständiga utveckling av Internet medför också att företagens strategier för kommunikation ändras.</p><p>Vad gäller Internet och marknadsföring är ett av problemen dock att användaren endast kommer att titta på det som fångar dennes intresse, till skillnad vad gäller de traditionella marknadsföringskanalerna. Detta har legat till grund för vår nyfikenhet att försöka ta reda på vilka olika marknadsföringskanaler som företagen använder sig av för att fånga kundens uppmärksamhet att gå till deras sida på nätet. För att göra detta har vi använt oss av intervjuer med fem e-handelsföretag som marknadsför sig genom internet. Dessa intervjuer analyseras av relevanta marknadsföringsteorier och modeller.</p><p>Vi kan se en tydlig fördelning vad gäller de intervjuade företagens olika sätt att marknadsföra sig på. Till våran förvåning så använder sig inte heller alla de intervjuade företagen av de sex största kanalerna för marknadsföring genom Internet som vi tagit upp i uppsatsen. Dock så visar våran undersökning på att alla våra intervjuade företag använder sig av direkt marknadsföring på ett eller annat sätt för att skapa en långsiktig relation till sina kunder, genom att erbjuda sina kunder att handla över nätet och att ständigt uppdatera sina kunder om företagets produkter.</p> / <p>Internet is a channel for marketing which has substantially expanded over the world during the past few years. The success of the Internet has made it possible for companies and organizations to use the web to develop their business both tactically and strategically. Besides that, Internet as a channel for selling is both cheap and effective to reach their costumers. This constant development of the Internet has also brought a change in companies’ communication strategies. When it comes to Internet and marketing, one of the problem is that the user only will look at what catches his/her interests, which differs from traditional marketing channels. This was the underlie for our curiosity to find out which of the different marketing channels that companies use to catch their costumers attention to pay a visit on their homepage. In order to make this possible we have made interviews with five different companies that only sell on the Internet and use Internet for marketing. These interviews will be analyzed using relevant marketing theories and models.</p><p>We can see a clear division when it comes to the interviewed companies different ways of marketing. To our surprise not all of the interviewed companies use the six biggest channels for marketing trough Internet, which we have brought up in our paper. However, our survey shows that all five companies use direct marketing in one way or another to create a long-term relationship to their costumers, offering them the possibility to shop on the web and constantly update them about the companies products.</p>