No description available.

Over the last 30 years, technology has made it possible for people to travel to other cultures in a cheaper and more efficient way. The increased traveling has made it possible for an increase in trade and as the trade flourishes the need for people that can handle the differences between the cultures in the world increase. Some people handle cross-cultural negotiations better than others; we want to know how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process. To find out how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process we choose to conduct qualitative interviews with a few Swedish companies that have experiences of cross-cultural negotiations with China. The findings indicate that Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process by different factors such as engagement, communication and understanding. The greater engagement and understanding the negotiator has of the different parts the more likely it is that the business negotiation process will have a positive outcome. We studied as much literature as we could find about cultural intelligence and the business negotiation process. Out of our findings, we build a model, and this gave the opportunity to test the different parts of the model in our research. Our contributions to the field are foremost the discovery of the two new dimensions: Structure and Power Dependency that can be added to both Cultural intelligence and The Business Negotiation Process. In future research, these two dimensions can be further researched and developed. In our research, statements from our respondents create a small practical guideline for cross-cultural business negotiations with China. The negotiators might have use for this guideline when negotiating with Chinese companies.

Sammanfattning Elektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten. Har den kvalificerade elektroniska signaturen då underlättat användningen av elektroniska signaturer? Slutsatsen som kan dras är att den kvalificerade elektroniska signaturen inte har underlättat en användning av elektroniska signaturer, vare sig på den privata marknaden eller inom den offentliga sektorn, då det för närvarande inte finns någon certifikatutfärdare anmäld hos tillsynsmyndigheten Post-och Telestyrelsen. Vilka anledningar till detta kan man då finna? Det finns flera troliga orsaker till att lagen inte har fått det genomslag som ändå måste ha förväntats av denna. Lagstiftningen är till en början komplex. Den kräver en tillsyn av certifikatutfärdaren samtidigt som den innehåller tvingande skadeståndsregler gentemot den eller de, som förlitat sig på certifikatet och som åsamkats skada. Även begreppet ”till allmänheten” är otydligt och kräver en vidare utredning. Marknaden verkar inte vara i behov av den kvalificerade elektroniska signaturen med det regelverk som uppställs. Denna verkar ha gått andra vägar för att hitta lösningar för den elektroniska handeln och annan elektronisk kommunikation. Vidare uppställs det ibland formkrav i svenska författningar och förordningar då endast egenhändiga underskrifter accepteras. Dessa formkrav utgör ett rättsligt hinder när en underskrift skall signeras elektroniskt, om formkraven utesluter elektroniska signaturer. I syftet ställs även frågan om det överhuvudtaget finns ett behov av en lagstiftning på området, då lagen uppenbarligen inte tillämpas. Då det finns formkrav i lagar och andra författningar på egenhändig underskrift, finns det ett behov av att reglera vilken form av elektronisk signatur som skall kunna tillgodose kravet på en traditionell namnteckning. Därav torde en lagstiftning vara nödvändig. I uppsatsen behandlas också frågan om behovet av möjliga reformåtgärder. Här ges förslaget att man istället skall använda sig av FN:s modellag om elektroniska signaturer. Modellagens elektroniska signatur betonar avsikten med den elektroniska underskriften, vilket ger den en starkare rättslig ställning, utan att kräva den komplexa svenska lagstiftningen. Någon sådan definitionsmässig avsikt har inte den kvalificerade signaturen enligt svensk lagstiftning. Samtidigt ges förslaget att bestämmelsen som utesluter elektroniska signaturer, då formkrav i annan lag kräver egenhändig underskrift, möjligen borde tas bort. Då den elektroniska signaturen enligt FN:s modell även syftar till att ett nytt kommunikationssätt bör omfattas av det gamla regelverket, bör en sådan elektronisk signatur uppfylla kravet på en traditionell namnunderskrift.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för företags internationella etableringsstrategier och titta på vilka möjligheter och hinder som finns i etableringsprocessen. Metod: Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie på Kina och en surveyundersökning på svenska företag som idag är representerade på den kinesiska marknaden. Vidare kombinerar studien de två vetenskapliga angreppssätten kvalitativ och kvantitativ ansats. Både primärdata i form av surveyundersökningen och ett seminarium och sekundär data i form av olika litteratur såsom böcker, vetenskapliga artiklar och internet har använts för att knyta samman våra resultat. Resultat: Uppsatsen resulterar i att de största möjligheterna som finns för svenska företag på den kinesiska marknaden är att öka sin lönsamhet och sänka sina produktionskostnader. De största hindren är lagar och förordningar, kulturella skillnader, tullavgifter, skatter och piratkopiering. / Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of business-establishing strategies and to examine which opportunities and obstacles the process holds within. Method: The investigation strategy used for this essay was to perform a case study on China and a survey at Swedish companies which are currently represented in the Chinese market. The essay combines a qualitative and quantitative approach. Both primary data - in the form of a survey and a seminar - and secondary data - literature found in books, scientific articles and the internet - have been used to achieve our results. Results: The result of this essay is: the opportunities on the Chinese market for Swedish companies are to increase profitability and lower production costs. The biggest obstacles are laws and regulations, cultural differences, customs fees, taxes and bootlegging.

Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra. En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden. Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare. De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.

Det finns idag ett väldigt stort urval av återförsäljare som agerar på Internet och dessa kan vid en första anblick te sig väldigt svåra att överskåda för konsumenter inför ett köp. Prisjämförelsesajter finns därför som en konsumentguide som med sina sökfunktioner snabbt hjälper konsumenter att hitta återförsäljare med de billigaste priserna samt även tillhandahåller information om såväl produkter som återförsäljare. Uppsatsen syftar till att studera prisjämförelsesajternas roll i samspelet mellan återförsäljare och konsument på den Internetbaserade marknaden för hemelektronik. Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med de två marknadsledande prisjämförelsesajterna, PriceRunner och Prisjakt, samt intervjuer med tre återförsäljare inom detta branschsegment, CDON, Expert och Kameraexperten. Intervjuerna analyseras med hjälp utav en analysmodell där vi kopplat samman flera olika marknadsföringsteorier. Det resultat vi kommit fram till visar på att det nätverk av återförsäljare och konsumenter som prisjämförelsesajterna tillhandahåller har lett till en ökad konsumentmakt men att detta inte behöver ses som negativt för återförsäljarna då dessa har stora konkurrensfördelar att vinna om de sköter sina kundrelationer på ett bra sätt.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online – en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad. Med hjälp av teori om hur konsumtion sker då fler säljkanaler finns tillgängliga, samt teori om hur lojalitet påverkar konsumtionsbeteende, formuleras sex hypoteser rörande hur konsumentbeteende påverkar benägenheten till showrooming. Produktkategorin löparskor uppfyller till stor del de kriterier som lämpar dem för showrooming, och en frågeundersökning genomförs därför med konsumenter av löparskor. Resultatet av undersökningen analyseras statistiskt m.h.a. Pearsonskorrelation och binär logistisk regression. Analys sker även av kvalitativ data som respondenterna bidrar med. Hypotesprövningen visar på signifikativa negativa samband mellan variablerna risk, positiv tidsdiskontering, rutiner och showrooming, samt signifikanta positiva samband mellan variablerna sparsamhet, expertis och showrooming. Dessutom identifieras ett svagt negativt samband mellan ålder och showrooming. Vidare formuleras begreppet returköpsshowrooming, där konsumenterna vänder sig till konkurrenter online vid upprepade köp av en produkt som tidigare informationssökt och köpts offline. Med utgångspunkt i marknadsföringsmixen diskuteras implikationerna av showrooming-fenomenet för marknadsförare i fysisk handel respektive e-handel.

Bakgrund: E-handel har haft en ständig ökning i Sverige sedan de första företagen startade sina verksamheter. Under de senaste åren har e-handeln visat en betydligt större tillväxttakt än detaljhandeln. Statistik visar att nio av tio konsumenter någon gång har e-handlat vilket tyder på att e-handeln idag är väletablerat bland konsumenterna. En mognare marknad har lett e-handeln in i en ny fas i den konkurrenskraftiga expansionen. Med en expanderad e-handel tillkommer nya utmaningar och problem inom logistik. E-handelsföretag som inte infört nödvändiga logistiksatsningar riskerar att hindras i utvecklingen eller konkurreras ut. Detta innebär att företag inom e-handel måste optimera, förnya och bli mer personliga mot kund för att behålla ett övertag gentemot konkurrenterna. Syfte: Syftet med rapporten är att beskriva inköpsprocessen och lagerhanteringen samt undersöka vilka problem inom inköpsprocessen och lagerhanteringen svenska e-handelsföretag upplevt i samband med e-handelns tillväxt. Metod: Rapporten består av en kvalitativ flerfallstudie. Studien utfördes på fallföretagen NordicFeel, NordicInk, Sporttema, Bubbleroom och GreenTech. Datainsamling har skett genom litteraturstudier, semi-strukturerade intervjuer samt direkta observationer. Slutsats: Svenska e-handelsföretag i studien är små i förhållande till sina leverantörer. Därmed avviker de från van Weeles (2010) inköpsprocess då de inte tillämpar kontraktskrivning och leverantörsuppföljning. Eftersom samtliga fallföretag bedriver försäljning av befintliga varumärken begränsas även deras möjlighet att utfärda specifikationer till leverantörer. Studier av lagerhanteringen uppvisades att samtliga fallföretag utför ankomstkontroll på inkommande gods. Dock levereras godset i- 4 -avvikande förpackningar och på olika pallsystem, vilket medför varierande hantering vid inläggning och plock av produkterna. Avsaknad av kontraktskrivning medför att samtliga företag har svårt att kräva leverantörer på ersättning vid felaktiga leveranser. Felaktiga leveranser härrör från att de är ofullständiga eller innehåller felförpackade produkter. Vid mottagning upptäcker företagen skadade produkter, som rapporteras till inköpsavdelningen. Samtliga företag utnyttjar inte sin lageryta optimalt, vilket leder till försvårad framkomlighet på lagret vid inläggning och plock. / Background: E-commerce has had a constant increase in Sweden since the first companies started their operations. In recent years, e-commerce has shown a significantly higher growth rate than retail. Statistics show that nine out of ten consumers have shopped online, suggesting that e-commerce is well established among consumers. A mature market has led e-commerce in to a new phase of the comtetitive expansion. With an expanded e-commerce however, new logistical challenges and problems emerge. E-commerce companies that have not yet adopted necessary logistics efforts could be hindered in their development or forced to exit the market. This means that companies in e-commerce must optimize, innovate and be more personal with customers in order to maintain an edge over the competition. Purpose: The purpose of this paper is to describe the purchasing process and inventory management and study the problems in the purchasing process and inventory management Swedish e-commerce companies experienced in e-commerce growth. Method: The paper consists of a qualitative multiple case study. The study was performed on the companies NordicFeel, NordicInk, Sporttema, Bubbleroom and GreenTech. Data was obtained from literature reviews, semi-structured interviews and direct observations. Conclusion: Swedish e-commerce companies in the study are small in relation to their suppliers. The companies differ from van Weeles (2010) purchasing process since they do not apply contracts and supplier monitoring. Because the companies engage in sales of existing brands they are also limited in their ability to issue specifications for suppliers. The studies of inventory management demonstrated that the companies perform inspection of incoming goods. However, the delivered goods are received in- 6 -different packaging and different pallet systems, which results in varying handling during insertion and retrieval of the products. The lacks of contracts mean that the companies have difficulty to demand suppliers of compensation due to incorrect deliveries. Incorrect deliveries mean they are incomplete or contain improperly packaged products. Upon receiving damaged products, the companies report to the purchasing department. The companies do not use the warehouse space optimally, leading to a more cumbersome accessibility in the warehouse during loading and picking.

Detta examensarbete handlar om att ta fram ett kompendium beskrivande några viktiga punkter om juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS-avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.

Rådande teoribildningar inom det marindiplomatiska området är skrivna utifrån ett stormaktsperspektiv, där staternas storlek på flotta samt ambitionsnivå med den marina diplomatin skiljer sig åt i jämförelse mot en småstat och dess perspektiv.   Med utgångspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlägga ett svenskt perspektiv på det subtila förhållningssätt på den marina diplomatin som är rimlig i förhållande till vårt lands storlek på flotta samt de ambitionsnivåer som är rimliga för en småstat. En småstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under åren 1945-1950. Denna teori, småstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitära insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök. Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstämmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin.