The human factor accounts for nine out of ten out of all traffic accidents, and because more vehicles are being deployed on the roads, the number of accidents will increase. Because of this, various automated functions have been implemented in vehicles in order to minimize the human factor in driving. In recent year, this development has accelerated and vehicles able to perform the complete driving task without any human assistance have begun to emerge from different projects around the world. However, the autonomous vehicle still has many barriers to overcome before safe driving in traffic becomes a reality. One of these barriers is the difficulty to visually perceive the surrounding. This is partly because of the fact that something can cover the camera sensors, but it is also problematic to translate the perceived data, that the sensors are collecting, into something valuable for the passenger. The situation could be improved if wireless communications were available to the autonomous vehicle. Instead of trying to understand the surrounding by the use of camera sensors, the autonomous vehicle could obtain the necessary data via wireless communication, which was the subject of this study. The study showed that wireless communication will be significant for the autonomous vehicle in the future. The conclusion is based on the fact that wireless communication was a solution in other transport systems that have had the similar barrier as for the autonomous vehicle. There are also plans on managing the barrier via wireless communication in pilot projects related to autonomous vehicles. / Den mänskliga faktorn står för nio av tio utav alla trafikolyckor, och eftersom att allt fler fordon kommer ut på vägarna så leder det till att olycksantalet ökar. På grund av detta så har olika automatiserade funktioner applicerats i fordonet för att undvika den mänskliga faktorn i körningen. Denna utveckling har accelererat och fordon som ska kunna utföra hela det dynamiska framförandet utan mänsklig assistans har börjat utvecklas i olika projekt runt om i världen. Dock så har det autonoma fordonet många barriärer kvar att övervinna, för säkert framförande, varav en av dessa barriärer är fordonets förmåga att visuellt uppfatta omgivningen. Dels genom att något kan täcka kamerasensorerna men även att kunna omsätta det sensorerna uppfattar till något värdefullt för passageraren. Situationen skulle dock kunna förbättras om trådlös kommunikation gjordes tillgänglig för det autonoma fordonet. Istället för att försöka uppfatta omgivningen via kamerasensorer, skulle det autonoma fordonet kunna få den information som behövs via trådlös kommunikation, vilket är vad denna studie behandlade. Studien visade att trådlös kommunikation kommer att ha en betydelse för det autonoma fordonet i framtiden. Slutsatsen grundar sig på att trådlös kommunikation varit en lösning inom andra transportsystem som haft en liknande barriär som för det autonoma fordonet. Man planerar dessutom på att hantera det autonoma fordonets barriär via trådlös kommunikation i pilotprojekt i dagsläget

Cut-To-Length (CTL) logging is the dominating logging method in many parts of the world. CTL logging requires a forwarder for the logs from the felling area to a landing area. Due to the harsh off-road working conditions, a well performed suspension system is necessary for the forwarder. A down-scaled forwarder prototype of the full-scale XT28 prototype was developed last year but without any control system. In this project, the forwarder was conducted to the Skogforsk standard rough ground test and development and implementation of a control system was chosen as a refinement task. Structure refinement was also achieved for the improvement of the dynamic behavior. Within the project, the down-scaled version of standard test track was realized as well. The control system with fuzzy logic control strategy was implemented to control the pitch and roll angle when passing the bumps on the track. The scaling effect was investigated with the Buckingham Pi Theorem and utilized to understand the relation between the dynamic behavior of the down-scaled prototype and the full-scale forwarder. During the test, the pitch and roll angle history were collected with a maximum angle of 8 degrees when the forwarder was moving with a speed of 0.06m/s. The test with the control system was recorded but due to the vibration it was hard to collect data in this circumstance. From the test, it is clear that the control system was able to work but its ability was limited owing to the slow reaction speed of the linear actuator. With the analysis of the real hydraulic actuator, it was implied that a better performance could be achieved if this control system was implemented on the full-scale forwarder. / Kortvirkesmetoden är den dominerade avverkningsmetoden i Sverige och resten av Europa. Metoden baseras på två maskiner, en skördare och en skotare, där skotaren transporterar det kapade virket till en uppsamlingsplats för vidare transport med lastbil. För att minska helkroppsvibrationer vid arbete i hård och ojämn terrängen, är det önskvärt att skotaren kan förses med ett effektivt och hållbart fjädringssystem. En nedskalad skotare, baserad på fullskaleprototypen XT28, utvecklades vid ett examensarbete förra året. Skalmodellen saknade styrsystem. I detta projekt realiserades också en nedskalad prototyp av den standardiserade provbana för hård och ojämn terräng som tagits fram av Skogforsk. Ett aktivt styrsystem, med syftet att förbättra skalmodellens dynamisk prestanda i ojämn terräng, utvecklades också för skalmodellens pendelarmar. Den valda reglerstrategin för rollvinkeln, baserades på fuzzi-logik. Skalningseffekterna undersöktes med Buckingham Pi, och dessa resultat användes för att förstå förhållandet mellan dynamiskt beteende hos skalprototypen och fullskaleprototypen. Under testet, registrerades pitch- och rollvinklarna, med en maximal vinkel på 8 grader. Vid provet framfördes skotaren med hastigheten 0,06 m/s. På grund av vibrationerna var det svårt att samla in analyserbara data för styrsystemet. Från testet, är det klart att styrsystemet kunde arbeta som tänkt, men dess förmåga var begränsad på grund av skalmodellens långsamma elektriska ställdonen. Analys av de verkliga hydrauliska ställdonen i fullskaleprototypen indikerar att styrsystemet skulle fungera betydligt bättre för den verkliga skotaren.

Näringslivet efterfrågar ett införande av 74 tons lastbilar på det statliga vägnätet. Det finns ett flertal fördelar med att höja maximala bruttovikten från nuvarande 64 till 74 ton. Däremot är höga bruttovikter direkt kopplade till bärighetsrelaterade skador. Syftet med denna studie är att ligga till grund för vidare arbete av Trafikverket. Detta för att uppnå bättre kontroll på hela det statliga vägnätet och den tunga trafikens inverkan. Studien har utgått från observationer i PMSv3, ett webbaserat system med grafiska tvärprofiler baserade på vägytemätning samt information om det statliga belagda vägnätet. Observationerna innefattar mönsteridentifiering av återkommande tvärprofilstyper tillskrivna skador av den tunga trafiken. Resultatet av tvärprofilstyperna har sedan analyserats och beskrivits som representativa spårtyper för det statliga vägnätet. Slutsatsen är att det finns indikation på mönster av spårtyper. Utifrån observationerna i PMSv3 har spårtyperna formulerats som hypoteser för vidare forskning. / The wood industry asks for an imposition of 74-ton trucks on the national road system. There are several advantages of increasing the maximum gross weight from 64 to 74 tons. On the other hand, high gross weights are directly connected to structural road damage. The purpose of this study is to serve as foundation for further research by the Swedish transport administration. The ulterior goal is to reach better control on the national road system. The basis of the study is a web-based system - PMSv3, which contain road information and transverse road profiles. The observations in PMSv3 have led to rut-types ascribed due to heavy gross weights. The conclusion is that rut-patterns indications exist. Based on the observations in PMSv3, the rut-types have been formulated as hypothesis for further research.

Autonomous vehicles rely on perceiving the environment using on-board sensor. These sensors have inherent limitations in terms of their effective range and risk occlusion due to their placement in the environment. These constraints limit the operational design domain of autonomous vehicles due to reliability and safety concerns. This report aims to show how an off-board sensor can be used as a complement to a vehicles on-board sensors. The goal of this sensor complement is to achieve an extension of the vehicle’s operational design domain and to relax constraints on the on-board sensors. Off-board sensors are less constrained in terms of sensor placement and allow for a more optimized location to perceive the environment. An autonomous vehicle is implemented and limitations in terms of sensing range and reliability is analyzed. An off-board camera based positioning system is also implemented and tested together with the autonomous vehicle in order to explore how an extension of the sensing range can be achieved. The extension of the operational design domain is tested by implementing a lane merge scenario which utilize both on and off-board sensor information. The lane merge scenario is also tested using different types of radio communication, namely 4G hotspot, 5G and wifi. The results of the lane merge scenario indicate that it is possible to achieve a range extension using an off-board sensor and thereby allow for a possible extension of the operational design domain of the autonomous vehicle. Although a range extension is possible, sending off-board sensor data over wireless radio raises questions on how applicable the solution is considering safety requirements in the automotive industry. / Autonoma fordon förlitar sig på att kunna uppfatta omgivningen med hjälp av sensorer ombord på fordonet. Dessa sensorer har begränsningar vid vilka avstånd de är tillförlitliga samt riskerar att bli ockluderade på grund av hur sensorn är placerad på fordonet. Dessa begränsningar försvårar fordonets användningsområde till följd av tillförlitlighet och säkerhetsaspekter. Denna rapport försöker visa hur en extern sensor kan användas för att komplettera sensorer ombord ett fordon. Målet med detta komplement är att åstadkomma en utökning av fordonets användningsområde samt minimera begränsningarna av fordonets förmåga att uppfatta omgivningen. Externa sensorer kan placeras med större frihet vilket möjliggör en mer optimal placering för att maximera förmågan att iaktta trafiken. Ett autonomt fordon implementeras och dess begränsningar i form av sensorkänslighet och pålitlighet analyseras. Ett externt kamera-baserat positioneringssystem är också utvecklat och testat tillsammans med det autonoma fordonet för att undersöka hur en utökning av användningsområdet kan genomföras. Utökningen av fordonets användningsområde testas genom att genomföra ett scenario där det autonoma fordonet ska dela körfält med en annan trafikant. I detta scenario används både sensorer ombord på det autonoma fordonet samt externa sensorer. Sensorinformationen delas genom olika typer av radiokommunikation, såsom, 4G hotspot, 5G och wifi för att se om nätverksfördröjningen har påverkan på resultaten. Resultatet tyder på att det är möjligt att uppfylla en utökning av det autonoma fordonets användningsområde genom att använda en extern sensor som utökar perceptionen av omgivningen. En utökning av användningsområdet är möjlig men väcker frågor om huruvida trådlös kommunikation kan uppfylla de krav och säkerhetsregulationer som finns inom bilindustrin.

From the year 2018 to 2020 Uppsala Skolfastigheter AB changed their vehicle fleet to follow Uppsala municipality’s goal of a fossil-fuel-free vehicle fleet. Fossil-fuel-free, according to the municipality’s regulations, means that a vehicle can run on fossil-free fuel. To evaluate Skolfastigheter’s initiative, this report will examine both the change in greenhouse gas emissions as well as the usage of fossil-free fuel from the year 2018 to the year 2020. The report will also evaluate what the most appropriate fuel for Skolfastigheter’s vehicle fleet is. The results showed that even though the vehicle fleet had used more fuel and traveled longer distances, the levels of greenhouse gas emissions were lower in the year 2020 than the previous two years. To compare different fuels the greenhouse gas emissions were calculated as GWP (Global warming potential) and divided by megajoule (MJ). The two fossil-free fuels, HVO100 and biogas, had the lowest quotient compared to diesel, bio diesel and petrol. The usage of fossil-free fuel increased from 35 % to 89 % between the years 2018 and 2020. As the fossil-free fuels have the lowest GWP/MJ quotient, the increasing use of these could be one of the main reasons that the greenhouse gas emissions were lower in 2020 than in both 2018 and 2019. A method was created in order to properly evaluate the fuel types mentioned in this article. Five criterions were chosen to classify the fuels; If the fuel was fossil free, its greenhouse gas emissions [GWP100/MJ], its accessibility outside urban Uppsala, and its affordability [kr/MJ]. The criterions were also weighed differently in accordance with Skolfastigheter’s request. The compared fuels were diesel, bio diesel, petrol, biogas and HVO100 as these are the ones that Skolfastigheter have used in the examined time frame of 2018 to 2020. The fuel should also be applicable to the vehicles Skolfastigheter have. With this method HVO100 was concluded to be the most appropriate fuel, however, the biogas is locally produced and more affordable which can make it more appropriate. The conclusion was that, for Skolfastigheter, gas vehicles should use biogas and diesel-powered vehicles should use HVO100. / Från år 2018 till 2020 har ett aktivt arbete utförts av Uppsala Skolfastigheter AB för att i linjemed de kommunala miljömål som finns ha en fordonsflotta som är fossilfri enligt definitionerna fossilfri och förnyelsebara drivmedel. Frågeställningen som rapporten är uppbyggd kring ärutformad för att utvärdera resultatet av arbetet mot detta mål samt hur arbetet kan vidareutvecklas. Det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter orsakat av drivmedel under åren 2018 till 2020, samthur stor del av detta drivmedel som varit fossilfritt, ger en summering av resultatet av arbetet.År 2018 vad det totala utsläppet av växthusgaser 27 ton koldioxidekvivalenter jämfört med år2020 då det hade minskat till 20 ton koldioxidekvivalenter. Och andelen fossilt drivmedel somförbrukades år 2018 var 18 % medan endast 4 % år 2020. Trots att en ökning har skett i hurmånga mil fordonsflottan har kört respektive år har den totala mängden utsläppta växthusgaserorsakade av förbränningen av drivmedel minskat från år 2018 till 2020. Det är ett resultat somberor på en ökad användning av drivmedel som enligt Uppsala kommun definieras som fossilfriaoch förnyelsebara. Dessa drivmedel, främst biogas och HVO100, har en låg kvot av koldioxidekvivalenter mätta i kg per MJ som utvinns ur bränslet. Denna kvot är den som rapportenfrämst har fokuserat på för att avgöra vilken klimatpåverkan ett drivmedel har. En låg kvotinnebär låga halter växthusgaser i förhållande till förbrukad energi och är ett rimligt sätt att kunna jämföra drivmedel med varandra när de varierar i både aggregationstillstånd samt energidensitet. Vilket drivmedel som är mest lämpligt att använda i framtiden är även det något som rapporten behandlar och lägger fram en slutsats om. Genom att ha arbetat fram en metod där olikakriterier för drivmedel vägs mot varandra går det att i slutändan få fram det drivmedel som kananses vara mest optimal med de förutsättningar som finns för Skolfastigheters fordonsflotta. För attdrivmedlet ska anses som bra ska det ha ett lågt utsläpp av koldioxidekvivalenter per energienhet,ha hög andel förnybar råvara, finnas tillgängligt på de tankstationer som fordonsflottan har tillgångtill samt vara priseffektivt. Av de drivmedel som fordonsflottan har använt sig av under åren 2018-2020 var det HVO100 samt biogas som fick bäst resultat enligt metoden och som anses vara detmest optimala drivmedel för Skolfastigheter att i dagsläget driva sina fordon med.

The increasing amount of renewable energy being connected to the power grid, and the intermittent nature of these resources, calls for increased grid flexibility to ensure operational safety and stability. An effective solution to address this need could be through wider implementation of various energy storage technologies. Stationary lithium-ion battery energy storage systems have already been successfully deployed at various locations around the world and has a proven track record of providing valuable services to the grid. The increasing number of battery electric vehicles could imply a vast untapped resource of flexibility as they rely on similar battery technology.Realising this potential could be achieved through the successful implementation and adoption of vehicle-to-grid technology, enabling bi-directional charging between BEVs and the power grid. This thesis first explores the concept of vehicle-to-grid technology through a literature review. The second part of this thesis aims to quantify the revenue potential from one identified value stream for vehicle-to-grid enabled vehicles. This is done through the development of a model, quantifying the revenues generated from participation on the Swedish balancing markets with a fleet of electric trucks over one year. The literature review reveals over 100 documented projects worldwide with physically implemented vehicle-to-grid technology. Different AC- and DC system configurations are being tested as well as the implementation of standards and protocols developed by stakeholders in the vehicle-to-grid ecosystem. Key focus areas have been to ensure interoperability and safety, whilst social aspects of vehicle-to-grid technology remains inadequately explored in existing literature. Numerous value streams can be derived from vehicle-to-grid enabled vehicles and like stationary energy storage systems, its full economic potential can be unlocked by stacking these value streams. Focusing solely on one value stream, the model presented in the second part of this thesis indicates a yearly revenue potential ranging from EUR 6,577 to EUR 85,503 per electric truck participating in the FCR-D Up market in Sweden. However, as the developed model does not consider any costs associated with enabling this participation, no further insights regarding the profitability of V2G-enabled vehicles can be derived from the case study and should be subject for future work. / Den ökande mängden förnybar energi som ansluts till elnätet, och den intermittenta karaktären hos dessa resurser, kräver ökad flexibilitet i elnätet för att säkerställa driftsäkerhet och stabilitet. En lösning för att tillgodose detta behov kan vara genom en bredare implementering av olika energilagerteknologier. Stationära energilager med litium-jonbatterier används redan framgångsrikt på olika platser runt om i världen, och har bevisat sig kunna tillhandahålla värdefulla tjänster till elnätet. Det ökande antalet elektriska fordon skulle kunna innebära stora volymer av ytterligare flexibilitetsresurser eftersom de bygger på liknande batteriteknologier. Realiserande av denna potential skulle kunna uppnås genom en framgångsrik implementering och användning av ’vehicle-to-grid’ (V2G) teknik (svenska fordon-till-nät), som innebär möjliggörandet av dubbelriktad laddning mellan elfordon och elnätet. Detta kanditatarbete utforskar först konceptet med V2G genom en litteraturstudie. I den andra delen av arbetet kvantifieras intäktspotentialen för en av de identifierade värdeströmmarna för V2G möjliggjorda fordon. Detta görs genom utvecklandet av en modell som beräknar de intäkter som kan tänkas genereras av en flotta elektriska lastbilar som deltar på den svenska balansmarknaden under ett år, givet ett antal antaganden. Litteraturstudien visar att det finns över 100 dokumenterade projekt världen över med fysiskt implementerad V2G teknik. Viktiga fokusområden för ett framgångsrikt genomförande är interoperabilitet och säkerhet, där utvecklingen av branschstandarder pågår med en hög grad av internationellt samarbete mellan aktörer involverade i ekosystemet för V2G. Tester av olikatekniska utföranden som konfigurationer för AC- och DC systemlösningar pågår, medan sociala aspekter av V2G är mindre utforskade i befintlig litteratur. Många värdeströmmar kan fångas med V2G teknik och i likhet med stationära energilagringssystem kan dess fulla ekonomiska potential realiseras om dessa värdeströmmar staplas. Modellen som presenteras i den andra delen av detta arbete fokus emellertid endast på en av dessa, men indikerar en årlig intäktspotential på mellan 6 577 EUR och 85 503 EUR per elektrisklastbil som deltar på FCR-D Upp marknaden i Sverige. Den utvecklade modellen tar dock inte hänsyn till kostnader som är förknippade med möjliggörandet av detta deltagande, och av denna kan lönsamheten för V2G möjliggjorda fordon ej bedömas med denna fallstudie, utan bör vara ämne för framtida arbete.

Transport- och byggindustrin är en bidragande orsak till klimatkläget på grund av den betydande mängd växthusgaser som produceras. Att byta till elfordon är en metod för att minska de skadliga effekterna av klimatförändringarna. Under byggandet av nya vägar bidrar användningen av konventionella byggfordon som drivs av fossila bränslen till utsläppen av växthusgaser över hela världen. Följaktligen är behovet stort av att elektrifiera transport – samt konstruktionssekotorn. Som ett resultat har storleken på en potentiell mikronät som konstrueras med linjär optimering för att möta en statisk energiefterfrågan på en hypotetisk byggplats bedömts i denna studie. Det statiska energibehovet tillhandahölls från en fallstudie som syftade till att utvärdera en helt elektrifierad fordonsflotta för vägkonstruktionsindustrin.  Studien utgörs av två delar. Den första delen undersöker installationskapaciteterna för komponenterna i det potentiella mikronätet, medan den andra delen bedömer påverkan av den maximala anslutningskapaciteten till elnätet. En optimeringsmodell konstruerades genom att använda Python Optimization Modeling Objects (PYOMO). Antaganden och begränsningar för utformningen av mikronätet baseras på riktlinjer från Ramboll och Trafikverket.  Optimeringsmodellen gav en lösning som överensstämmer med energisystemets moderna kapacitet. Dock ansågs installationskapaciteterna för mikronätets komponenter vara opraktiska för den konceptuella byggplatsen. Metoden betonade behovet av verkliga data om belastningen som genereras av elektriska byggfordon (ECVs) samt data om anslutningen till elnätet. / The transportation and construction industry produces a sizable amount of greenhouse gases (GHGs), which significantly contribute to the worldwide problem of climate change. A strategy for reducing the adverse impacts of climate change on the environment is to switch to an electric vehicle fleet. The use of traditional construction vehicles powered by fossil fuels during road construction contributes to global GHG emissions. Consequently, electrification is required in this sector. As a result, the size of a potential microgrid constructed with linear optimization to meet a static energy demand of a hypothetical construction site is assessed in this thesis. The static energy demand was provided from a case study objected to evaluating a fully electrified construction vehicle fleet.  There are two parts to this thesis. The installation capacities of the potential microgrid's component parts are examined in the first section, and the impact of the maximum connection capacity to the electrical grid is assessed in the second. An optimization model was designed by utilizing Python Optimization Modeling Objects (PYOMO). Assumptions and delimitations considering the design of the microgrid are based on guidelines from Ramboll and the Swedish Transport Administration (STA).  The optimization model yielded a solution that aligns with state-of-the-art energy system capacities. However, the installation capacities of the microgrid components were found to be impractical for the conceptual construction site. The methodology stressed the need for real-world data on load generated by Electric Construction Vehicles (ECVs) and data regarding electrical grid connection.

Vehicle-to-vehicle communication (V2V) has become one of the most risingtechnologies in recent years, and due to the implementation of 5G different solutionshave begun to be designed that allow communication between vehiclesand pedestrians (V2P). V2P communication is a challenge for two reasons:the incompatibility of technologies, as well as the need to have a real-timecommunication (crucial when sending and receiving road hazard messages).This document presents a solution for pedestrian-to-vehicle communication,detecting pedestrian risk situations using the mobile phone sensors and messagesby the vehicles. An architecture and communication protocol is presented,to send warning messages with low delay in a secure and private waywithout harming efficiency. Two algorithms are used, one implemented in anAndroid application and another one in a server, with the purpose of detectingpedestrian misbehavior in the road and reducing the amount of direct messagesbetween the nodes of the system. / Kommunikation mellan fordonen (V2V) har blivit en av de mest stigande teknikernaunder de senaste åren, och på grund av implementeringen av 5G harolika lösningar börjat utformas som möjliggör kommunikation mellan fordonoch fotgängare (V2P). V2P-kommunikation är en utmaning av två skäl: teknikensinkompatibilitet, liksom behovet av att ha en kommunikation i realtid(avgörande när du skickar och tar emot meddelanden om vägfara). Detta dokumentpresenterar en lösning för kommunikation mellan fotgängare och fordon,från upptäckten av fotgängarsrisksituationer på vägen använder mobiltelefonsensorertill fordonen mottagande meddelanden. Ett fullständigt arkitekturochkommunikationsprotokoll presenteras för att skicka flera varningsmeddelandenmed minsta möjliga fördröjning och på ett säkert och privat sätt, utan attförlora systemets effektivitet. Dessutom används två algoritmer, en implementeradi en Android-applikation och en annan på en server, i syfte att upptäckauppförande av fotgängare på vägen och minska mängden direktmeddelandenmellan systemets noder.

With the rapid development of connected vehicles, automotive security has become one of the most important topics. To study how to protect the security of vehicle communication, we analyze potential threats for connected vehicles and discuss countermeasures to mitigate these threats. In this thesis, we examine 25 services that connected vehicles can provide. Entities, connections, and message flows in these services are investigated and synthesized into a vehicle network structure. The 25 services are divided into six use cases including: infotainment service, remote monitoring, device control, Vehicle-toeverything (V2X), diagnostics service, and in-vehicle Intrusion Detection System (IDS). We establish communication models for these use cases and analyze the potential threats based on Confidentiality, Integrity and Availability (CIA) criteria. We discuss possible countermeasures that can mitigate these threats based on existing network security techniques. Each alternative countermeasure’s advantages and limitations are presented. To filter possible attacks, we investigate and design firewalls in four components of a vehicle: Dedicated Short-Range Communications (DSRC) module, gateway, Telematic Control Unit (TCU), and Human-Machine Interface (HMI). We also simulate a firewall for an HMI application by building a communication model in Python. / Med den snabba utvecklingen av anslutna fordon har bilsäkerhet blivit ett av de viktigaste ämnena. För att studera hur man skyddar säkerheten för fordonskommunikation analyserar vi potentiella hot mot anslutna fordon och diskuterar motåtgärder för att mildra dessa hot. I denna avhandling undersöker vi 25 tjänster som anslutna fordon kan tillhandahålla. Entiteter, anslutningar och meddelandeflöden i dessa tjänster undersöks och syntetiseras i en fordonsnätverksstruktur. De 25 tjänsterna är indelade i sex användarvägar, inklusive: infotainment service, fjärrövervakning, enhetskontroll, Fordon-tillallt (V2X), diagnostikservice och IDS-system (Intrusion Detection System). Vi etablerar kommunikationsmodeller för dessa användningsfall och analyserar de potentiella hot som baseras på CIA-kriterier (Confidentiality, Integrity and Availability). Vi diskuterar eventuella motåtgärder som kan mildra dessa hot baserat på befintliga nätverkssäkerhetstekniker. Varje alternativ motåtgärds fördelar och begränsningar presenteras. För att filtrera eventuella attacker undersöker vi och utformar brandväggar i fyra delar av ett fordon: Dedicated Short-Range Communications (DSRC) -modul, gateway, Telematic Control Unit (TCU) och Human Machine Interface (HMI). Vi simulerar också en brandvägg för en HMI-applikation genom att bygga en kommunikationsmodell i Python.

De ökande luftföroreningarna i Europa är ett allvarligt miljöproblem, och vägtransporterna är en av de största orsakerna till detta. För att ta itu med detta problem och uppfylla nya utsläppskrav måste efterbehandlingssystemen för avgaser förbättras. Det är viktigt att förstå sammansättningen, egenskaperna och mängden partiklar (PM) som produceras av dieselmotorer för att kunna minska partikelutsläppen med dieselpartikelfiltret (DPF). Denna studie ger en djupgående analys av partikelutsläpp från tunga dieselmotorer, med fokus på att förstå källorna till partikelutsläpp, deras inverkan på partikelns struktur och reaktivitet. Olika filter för att samla in partiklarna användes och analyserades. Dessutom utvecklades och diskuterades en extraktionsmetod för att avlägsna partiklarna från filtren. Förhållandet mellan aska och sot samt kinetiska oxidationsparametrar har undersökts för flera prover från sex- och åttacylindriga motorer under olika driftscykler. Morfologiska egenskaper hos aska och sot undersöktes med SEM. Askfraktionen uppskattades ligga mellan 3 och 23 procent av den totala PM-sammansättningen. Askans elementära sammansättning undersöktes med hjälp av EDS och ICP. Viktförlustkurvor erhölls med TGA och de kinetiska parametrarna för sotoxidation beräknades med den icke-isotermiska metoden. Aktiveringsenergierna, som befanns ligga i intervallet 145-162 kJ/mol, visade att alla de testade sotproverna hade en liknande reaktivitet. Ytterligare studier behövs för att förbättra insamlings- och analysmetoderna för att uppnå tillförlitliga resultat. / The rise in air pollution in Europe is a pressing environmental health concern, and road transport is a major contributor. To address this issue and meet new emission standards, exhaust aftertreatment systems must be improved. Understanding the composition, properties, and amount of particulate matter (PM) produced by diesel engines is critical for reducing PM emissions with the diesel particulate filter (DPF). This research provides an in-depth analysis of PM emissions produced by heavy-duty diesel engines, with focus on understanding the sources of PM emissions, their impact on the structure and on the reactivity of the PM. Various filters to collect the particulate were employed and critically analysed. Furthermore, an extraction procedure to remove the PM from the filters was developed and discussed. Ash to soot ratio and kinetic oxidation parameters have been investigated for several samples deriving from 6-cylinder and 8-cylinder engines during different operational cycles. Morphological features of ash and soot were investigated with SEM. The ash fraction was estimated to lie between 3 and 23 percent in the total PM composition. Ash elemental composition was carried out through EDS and ICP. Weight loss curves were obtained with TGA and the soot oxidation kinetic parameters were calculated with the non-isothermal multiple-ramp rates method. The activation energies, which were found to be in the range of 145-162 kJ/mol, demonstrated that all of the soot samples tested had a similar reactivity. Further studies are needed to improve the collection and analysis methods in order to achieve reliable results.