Som blivande lärare i biologi och kemi på gymnasiet är det intressant att undersöka elevers inställning till dessa ämnen. Finns det en parallell mellan elevers intresse för en kurs och vad elever upplever är en svår kurs? För att kunna göra en jämförelse mellan kurserna har studien gjorts utifrån ämnesomsättningen i Biologi 2 samt Kemi 2. Syftet har varit att ta reda på vad som påverkar gymnasieelevernas intresse till Biologi 2 och Kemi 2, samt vilken kurs de tycker är svårast. Syftet har även varit att undersöka elevernas beskrivning av ämnesomsättningen i de båda kurserna. Studien behandlar även vad lärare i kurserna tror att eleverna har svarat på dessa frågor. Studien har genomförts genom enskilda kvalitativa intervjuer med 20 gymnasieelever samt två lärare från ett naturvetenskapligt program. Intervjuresultatet visade att 94 procent av eleverna tyckte att Kemi 2 var svårt och ointressant. Kemikursen innehöll delar som de hade svårt att relatera till samt var svåra att koppla till sin vardag. Biologi 2 beskrevs som mer intressant då kursen bland annat var lättare att koppla till vardagen. Elevernas beskrivningar av ämnesomsättningen i de båda kurserna hade stora skillnader. Eleverna beskrev området utifrån spjälkning av näringsämnena i Biologi 2, men utifrån cellandningen i Kemi 2. Studien har givit ny kunskap om gymnasieelevers inställning till Biologi 2 och Kemi 2. För att ta reda på varför eleverna har beskrivit ämnesomsättningen olika i de båda kurserna samt varför Kemi 2 anses vara en svår kurs krävs vidare forskning. / As a future teacher in biology and chemistry in high-school it’s interesting to investigate students' attitude towards these courses. Is there a parallel between students' interest in a course and what they experience is a difficult course? To make a comparison, the study has been done based on the metabolism in Biology 2 and Chemistry 2. The purpose has been to find out what influences the high schoolers' interest in Biology 2 and Chemistry 2, and what course they find most difficult. It has also been to investigate how students describe the metabolism in both courses. The study corporate what teachers think that the students have answered on these questions. The study has been conducted through individual qualitative interviews with 20 high-school students and two teachers from a science program. The result showed that 94% of the students felt that Chemistry 2 was difficult and uninteresting. Chemistry included parts that students had difficult to relate to and to connect to their everyday lives. Biology 2 was described as more interesting as the course easier connected to their everyday life. The students' descriptions of the metabolism in both courses differed. The students described the area from the digestion of nutrients in biology, but from the respiration in chemistry. The study has given new knowledge of high-school students attitudes towards Biology 2 and Chemistry 2. To find out why the students have described the metabolism differently in both courses and why Chemistry 2 is considered a difficult course, further research is required.

Development and description of the nominal exchange rate of the dollar since 1945. Specification of determinants, which affected dollar exchange rate in the period. Consequences for United states economy and stability of the world fiscal system. Relation between dollar exchange rate and price of gold, relation between dollar exchange rate and price of crude oil. Relation betweén dollar exchange rate and significant financial crisis. Deskripce vývoje nominálního kursu dolaru v období od r. 1945 do současnosti. Určení faktorů, které tento vývoj ovlivňovaly. Důsledky pro ekonomiku USA a stabilitu světového finančního systému. Souvislost vývoje kursu dolaru se změnami cen zlata a ropy. Souvislost s významnějšími finančními krizemi.

Zugleich: Diss. Zürich, 2007. / Literaturverz.

The paper analyses validity of main exchange rate theories in case of the Czech crown. Investigated relationships comprise purchasing power parity, interest rate parity and real interest monetary model. Technical part of the analysis involves cointegration, namely Johansen's method based on vector autoregressive models. Two currency pairs are in the focus: CZK/EUR and CZK/USD. Empirical calculations did not prove the absolute validity of the theories but pointed out to other factors of exchange rate, such as convergence process, impacts on inflation targeting decisions, non-monetarist determinants and the recent financial crisis.

Forskning inom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) är småskalig. På de senaste åren har behovet av SFI-undervisning och kompetenta lärare ökat. Utbildningen ska förbereda eleverna att delta i samhället och en av de viktigaste kompetenserna är den digitala kompetensen. Skolor arbetar därför med digital teknik för att motverka den digitala klyftan som ökat i samhället. Uppsatsen fokuserar kring ämnet digital teknik kopplat till språkundervisning. I denna studie undersöks vad vuxna elever i SFI uttrycker om sin digitala kompetens som är en del av den svenska språkundervisningen i förhållande till den digitala klyftan. Detta ger lärare en insyn i hur elever tänker kring teknikanvändning i sin språkutbildning och en ökad kunskap, vilket bidrar till bättre undervisning. Intervjuer har utförts bland nio SFI-elever på en skola i mellan Sverige för att ta reda på deras tankar och erfarenheter om användandet av digital teknik i sin språkinlärning i och utanför klassrummet. Materialbearbetningen har analyserats genom en tematisk analysmetod, där intervjusvaren organiserats in i olika teman. Uppsatsens huvudteman är: tekniktillgångarna, teknikanvändningarna och digital teknik kopplat till kursplanen för SFI. Resultatet visar att SFI-elever inte alltid har tekniktillgänglighet hemifrån och behöver därmed stöd från skolan. Skolan har surfplattor men inga fungerande datorer, vilket gör att eleverna inte ges möjlighet att lära sig eller träna sig i att använda dator. Vidare arbetar skolan mer traditionellt, där läraren har klassrumsgenomgångar. Digital teknik används för att översätta ord, visa bilder och skriva texter. Dock använder inte eleverna tekniken för att uttrycka sig multimodalt eller designa sitt eget lärande. Konklusionen är att läraren behöver vara utbildad i hur digital teknik används i språkutbildningen. Det räcker inte med att eleverna använder teknik under lektionen, utan undervisningen och arbetssättet behöver också förändras. Det krävs att lärarna får ett nytt perspektiv på vad det innebär att lära sig i en digital lärmiljö. För vidare forskning är det av stort intresse att fortsätta undersöka lärarens tankar och erfarenheter om ämnet digital teknik i undervisningen.

Vård- och omsorgspersonal påverkas i dagsläget av hög stressrelaterad ohälsa, samtidigt som få interventioner implementeras för att hantera det. Studiens syfte var att utforska vård- och omsorgspersonals upplevelse av en internetbaserad stresshanteringskurs utifrån compassionfokuserad terapi med fokus på kursens genomförbarhet och hur den påverkat hantering av arbete och vardagligt liv. Flertalet regioner i Sverige representerades av elva deltagare som arbetade med direkt patientkontakt inom vård- och omsorg. Deltagarna besvarade frågeformulären Treatment Credibility Scale och “Utvärdering av stresshanteringskursen”. Sju deltagare deltog även i en semistrukturerad intervju som syftade till att utforska upplevelsen av kursen. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt deskriptiv sammanställning av frågeformulären. Resultatet påvisade att kursen hade hög genomförbarhet som ökade deltagarnas upplevda stresshantering. Alla deltagarna beskrev nya förhållningssätt utifrån bland annat ökade insikter och nya färdigheter. Studiens resultat indikerar att en liknande kurs kan implementeras i större skala för att öka vård- och omsorgspersonals hantering av stress samt öka välmående. / Care and nursing staff are currently affected by high-stress-related health issues, while few interventions are implemented to handle it. The purpose of the study was to explore care and nursing staff´s experiences of an internet-based stress management course based on compassion-focused therapy with a focus on the course's feasibility and how it affected coping of work and everyday life stress. Some regions in Sweden were represented by eleven participants who worked with direct patient contact in healthcare. Participants answered the questionnaires Treatment Credibility Scale and “Evaluation of the stress management course”. Seven participants also participated in a semi-structured interview which aimed to explore the experience of the course. The material was analyzed with qualitative content analysis and a descriptive compilation of the questionnaires. The results showed that the course had high feasibility that increased the participants' stress management. All participants described new approaches based on, for instance, increased insights and new skills. The results of the study indicate that a similar course can be implemented to a greater extent to increase care and nursing staff's coping of stress and well-being. / ICOP

<p>Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?</p>

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?

Bei der Wiederverwertung von Alt- und Abfallgummi stehen Industrie und Forschung im Gegensatz zu den rein thermoplastischen Kunststoffen wie Polypropylen und Polyäthylen immer noch am Anfang. Große Mengen der roh- und werkstofflich wertvollen (Technischen und Sonstigen Elastomerartikel, sogen. TSE-Gummiab- fälle (ca. 400 T Jahrestonnen) werden gegenwärtig noch in Zementöfen und E-Werken verbrannt (thermisch entsorgt). Die werkstoffliche Aufbereitung, d.h. das Mahlen zu Gummigranulat bzw. -mehl ermöglicht es, inbesondere verstärkungsmittelfreies Gummimehl sehr kleiner Partikelgrößen (<0,4 mm) in einem speziellen reaktiven Mischverfahren mit Kunststoffen zu Kompositwerkstoffen (Blends und Elastomerlegierungen) zu verarbeiten. In den Elastomerlegierungen ist das Gummimehl chemisch und physikalisch mit der Kunststoffmarix gekoppelt. Deshalb kommen diese Kompositwerkstoffe in ihren Eigenschaften den der TPE (Thermoplastische Elastomere) sehr nahe. Das Projekt untersucht Einflüsse verschiedener Mahl- prozesse auf die Qualität des Gummimehls und versucht das Mischverhältnis der Ausgangskomponenten und den Mischprozeß zu optimieren. Als Qualitätskriterien für diese experimentellen und theoretischen Arbeiten gelten verschiedene mechanisch-physikalische Eigenschaften von Formteilen, die nach unterschiedlichen Verarbeitungs- methoden (Extrudieren, Formpressen, Spritzgießen) aus den Kompositwerkstoffen hergestellt wurden. Die Arbeitsgruppe um Dr. Michael von der TU Chemnitz prüft die Eignung der Gummimehle, die nach dem noch weitgehend unbekannten und von dem polnischen Projekt- partner entwickelten Mahlverfahren, der sogen. SSSP- Methode (Solid-State Shear Pulverisation) hergestellt wurden, betreffs ihres Einsatzes als Hauptrezepturkomponente in Elastomerlegierungen und speziellen Blends. Im SSSP-Zerkleinerungsprozeß werden die Gummiwerkstoffe höchsten Scherkräften ausgesetzt. Die dadurch ent- stehenden inneren Spannungen führen zur Zerkleinerung des Gummis in feinste Partikel (0,1 …0,3mm) jedoch mit sehr großen Oberflächen. Sowohl die TU Chemnitz als auch die ATL Bydgoszcz sind in der TPE-Forschung, ein Markt mit wachsender Nachfrage, seit Jahren sehr erfolgreich. Ziel des Projektes ist es, zusammen mit dem Fraunhofer Institut UMSICHT Oberhausen, der Greiner RUBBERTEC GmbH Nürtingen und weiteren Firmen der Gummiindustrie Kompetenzen zusammenzuführen und somit neue Erkenntnisse auf dem Gebiet des Kunststoff- und Gummirecyclings zu gewinnen, die kurzfristig in die Praxis umgesetzt werden können. Das Projekt wird als Auftakt gemeinsamer Forschungs- kooperationen verstanden und wird im Rahmen einer gemeinsamen Ausschreibung des Auswärtigen Amtes und des BMBF zum Deutsch-Polnischen Jahr 2005/2006 mit Mitteln des BMBF gefördert.

This essay is about vocabulary learning strategies in German as a foreign language among students in two primary schools and one upper secondary school in the south of Sweden. The students in the primary schools were in the 9 th grade (15-year-olds) and the other ones in a more advanced language course (17-year-olds). Based on a digital questionnaire (Google Forms) the students were asked to answer questions about how they learn new words in German. Important aspects in this context were for example speaking, reading, writing and listening to new words. Some strategies werde I translate the words into Swedish, I compare German, Swedish and English words with the same meaning, I read the words out loud, I read the words quietly, I write my own sentences with the words. The students were also asked to give suggestions about the best way to learn new vocabulary. Answers were then categorized and analyzed. The results show that most of the students in the 9th grade sometimes used strategies like Translating the words, Reading and writing the words several times. The majority of the students in upper secondary school always used these strategies. Most of the students in the 9th grade never used the strategy Writing my own sentences. The majority in all three schools never used the strategy Sorting the words by word class. There were also differences between boys and girls concerning the choice of strategies.