Spelling suggestions: "subject:"nättidningar"" "subject:"damtidningar""
81 |
Östersjön - en rabarbersoppa? : Om algblomningen i dagspressenLundblad, Catarina, Berggren, Carin January 2008 (has links)
<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>
|
82 |
Tidningens anpassning till Internet : En jämförelse mellan papperstidningar och webbtidningar / The newspapers adjustment to Internet : A comparison between traditional newspapers and Web news sitesGustavsson, Cathrine January 2006 (has links)
<p>Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers. A common factor for all the newspapers who were analysed was that there was a larger share of news articles on the Web news sites first pages. The newspapers on the other hand had a larger share of culture- and sport articles.</p><p>Of the articles that were represented in both the printed newspapers and the Web version there were not so many differences as were expected from the beginning of the analysis. The articles on the Web news sites were in some cases longer since you don’t have the same lack of space in this media and the articles often contained updated information that weren’t available when the newspaper was printed. The articles in the newspapers usually had more pictures and facts connected to the text while the Web news sites articles contained links to earlier and similar articles that helps the reader to put the news in to a bigger context. In the newspapers there were often references to the Web version for more information and in that way the Web news site was used as a complement to the newspaper.</p><p>The number of interaction possibilities was varying among the different kinds of newspapers. There were both possibilities to comment on articles and also possibilities to watch web-TV, listen to sound files and watch picture shows. The conclusion that could be drawn from this was that it was important to maintain a good quality on the comments of articles so that they can create a value for the reader. It is also good if the newspaper and the Web version can offer different possibilities.</p> / <p>Med Internets framfart har tidningarna fått genomgå stora förändringar i och med att många papperstidningar har etablerat sig på webben. Denna anpassning till Internet har medfört skillnader i papperstidningarnas och webbtidningarnas innehåll, vilket är vad denna uppsats syftar till att undersöka. En kvantitativ innehållsanalys och frågor till webbansvariga har använts i denna uppsats för att beskriva vilka dessa skillnader är. Tre olika tidningar analyserades under tre dagar och det jag kom fram till var att en stor del av de artiklar som publiceras i papperstidningen också återfinnes samma dag i motsvarande webbtidning. Samtidigt hittades många artiklar i webbtidningen som inte publicerades i papperstidningen. Det som var en genomgående tendens för alla tidningar som analyserades var att det var en större andel nyhetsartiklar på webbtidningarnas förstasidor än i papperstidningens där det ofta fanns en högre andel kultur- och sportartiklar.</p><p>Av de artiklar som fanns representerade i både papperstidningen och webbtidningen var det inte så många skillnader som jag från början hade trott. Webbartiklarna var i vissa fall längre då man inte har samma brist på utrymme här och artiklarna innehöll ofta uppdaterad information som inte fanns när papperstidningen gick i tryck. Papperstidningens artiklar innehöll fler bilder och faktarutor medan webbtidningens artiklar hade länkar till tidigare och liknande artiklar som hjälper läsaren att sätta in nyheten i ett större sammanhang. Ofta fanns det i papperstidningen hänvisningar till webbtidningen för att där hitta mer information och på så sätt används webbtidningen som ett komplement till papperstidningen.</p><p>Antalet interaktionsmöjligheter var skiftande mellan de olika tidningarna. Det fanns både möjligheter att kommentera artiklar och även möjligheter att se webb-TV, lyssna på ljudfiler och se bildspel. Den slutsats som kunde dras av detta var att det var viktigt att efterhålla kommentarsmöjligheterna så att de skapar ett mervärde för läsaren samt att det var bra att papperstidningen och webbtidningen kunde erbjuda olika möjligheter.</p>
|
83 |
Östersjön - en rabarbersoppa? : Om algblomningen i dagspressenLundblad, Catarina, Berggren, Carin January 2008 (has links)
Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen. Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.
|
84 |
Svenska pressens framställning av Adolf Hitlers 50- årsdag den 20 april 1939Muntau, Michelle January 2011 (has links)
No description available.
|
85 |
Tidningsdöden : En studie om lokalpressens överlevnad i det digitala SverigeSvensson, Emil, Aziz, Yama January 2015 (has links)
The purpose of this study is to investigate the future of the Swedish newspaper industry. A special interest is taken in local newspapers and its distinguishing features. Our aim is to achieve a better understanding of the development of the Swedish newspaper in light of the looming threath of the death of newspapers. Will print media survive or is the industry forced to a migration to digital platforms? How are newspapers affected by this structural change in an advertisement-driven market? We performed a small case study on Norrtelje Tidning in addition to a historical study of the Swedish newspaper industry. Two-sided market theory was utilized in combination with a model describing actors, activities and resources in a network. This theoretical framework provided an overview of the prevailing market for newspapers, advertisers, and customers which facilitated further analysis of the intricate relations between these groups. The results reveal that the future for print media looks grim, however the uniqueness of content of local newspapers will probably ensure its survival in one form or the other for the foreseeable future.
|
86 |
Snöoväder i Sverige 2004-2014 : En statistisk sammanställning samt en utvärdering av tidningsartiklar som källa / Blizzards in Sweden 2004-2014 : A statistical compilation using newspaper articles as a sourceÖstling, Gustav January 2015 (has links)
No description available.
|
87 |
Health Communication –a health content analysis of the main national Swedish newspapers from a Public Health perspective. / Hälsokommunikation – en innehållsanalys av de största svenska dagstidningarna ur ett folkhälsoperspektiv.Catalán Matamoros, Daniel Jesús January 2006 (has links)
The mass media are a powerful way to disseminate health information to the entire population. Newspapers are the media with most impact in Sweden and can convey health news and breakthroughs more thoroughly than television or radio, and more quickly than magazines. Newspapers in Sweden have a high amount of readers compared with other European countries. The purpose of this essay is to analyse the space related to health found in the Swedish newspapers and to discuss what readers consume about health. This study is based on an observational, descriptive, cross-sectional, inductive reasoning and quantitative scientific approach. The sample was constituted by daily editions from three major Swedish newspapers selected during one month –Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten. The main findings show that newspapers included 2.4% on the average of health contents (HC), being Svenska Dagbladet the one with most publications (3.3%). HC used to be published within the first pages, the median is in page 13 and the main mode in page 4. 81.3% of all contents were written by journalists, and, in 73.6% of all contents, writers used sources of information. Most frequent topics were 25 about cancer, 19 about alcohol, 19 about euthanasia and 19 about sick leave at work. Besides, contents dealt with the following main public health areas: 105 with health management, 100 with health policy and 90 with epidemiology. Newspapers in Sweden are clear ways of delivering health information to the population and they might influence to Public Health. Therefore, it’s a need to increase the number of health specialist journalists / Massmedia är ett av de viktigaste medlen att informera allmänheten om hälsofrågor. I Sverige är morgontidningar det mest trovärdiga mediet och kan informera om hälsonyheter med mer noggrannhet än TV eller radio och snabbare än veckotidningar. Dagstidningar har i Sverige en större mängd läsare än de flesta länder i Europa. ca 80 procent av befolkningen läser varje dag en dagstidning. Syftet med denna thesis är att analysera hur stor plats innehåll rörande hälsan har i svenska tidningar och debattera vilken typ av information om hälsa de svenska läsarna får via de tidningarna. Studien är baserad på en empirisk, beskrivande, tvärsnittsinriktad, induktiv och kvantitativ ansats. Undersökningen genomfördes på samtliga exemplar av de tre största svenska morgontidningarna under en månad. Studien visar att tidningarna hade 2,4 procent hälsonyheter i genomsnitt och av de tre var ”Svenska Dagbladet den tidning som hade mest material om hälsofrågor, (3,3%). Hälsoinnehåll brukade vara publicerad på de första sidorna (median var sidan 13 och ”the main mode” sidan 4). Artiklar om hälsa var till 81,3 procent skrivna av tidningarnas egna journalister. De vanligaste enskilda ämnena var cancer (25 st), alkoholproblem (19 st), dödshjälp (19st) och sjukanmälningar (19 st). De största sjukvårdsområdena var ”hälsoförvaltning” (105 st), hälsopolitik (100 st) och ”epidemiologi” (90st). Eftersom svenska tidningar är ett viktigt medium för hälsofrågor till allmänheten kan påverkan på sjukvården vara stor. Därför krävs att antalet specialiserade journalister inom detta område utökas / <p>ISBN 91-7997-132-6</p>
|
88 |
Integrationsdiskurser i tidningar : en analys av fyra rikstäckande tidningar / Integration's discourses in newspapers : an analysis of four Swedish newspapersEjeskog, Johanna January 2004 (has links)
This essay is about integration's discourses in newspapers. It compares four different newspapers with each other and it compares them also in a time perspective. The four different newspapers that the essay compares are Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Expressen. These are Swedish newspapers and they are distributed all over the country. The time perspective is a two months period, one month in the year 1994 and one month in the year 2002. In my essay I have used a method called critical discourse analysis to interpret the newspapers. When I have analyst the articles of the newspapers, this is what I found. The integration discourses in the different newspapers defines integration as something an immigrant has to go through in order to become a member of the Swedish society. In the newspapers there is also different dimensions of this integration's discourse. Work and language is pointed out as important in the process of integration. Sometimes, especially in the material from 2002, the newspapers write that language is more important then work, or that work is more important than language. These sides are really different politics sides. The left politics favours work and the right politics favours language. The different newspaper choose sometimes to let some politics argue for their side, and sometimes the newspapers only let one political side argue. From that I can say that newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet are more to the left, while the others Dagens Nyheter and Expressen are more to the right. Both in the year 1994 and in the year 2002 the articles it's against that times integration's politic and offer solutions so that the Swedish society, can have a better integration's politic.
|
89 |
Det osänkbara hangarfartyget : En kvalitativ och kvantitativ analys om synen på Gotland och Gotlands läge i Östersjön under Slaget om Kreta 1941 i GotlandspressenBökman, Jonatan January 2023 (has links)
Syftet med den här studien är att diskutera och analysera hur den gotländska pressens opinionstexter skrev om nazisternas attack på Kreta år 1941, samt försöka se hur nyhetsurvalet av de svenska TT-artiklarna har påverkats av de politiska ideologierna hos var och en av de tre aktuella dagstidningarna. Vilka aktörer får komma till tals i dessa artiklar, samt vilken TT-källa har de använt? Följde Gotlandspressen statens nationella direktiv kring neutral presspolitik, och var de försiktiga med att öppet kritisera kriget, och nazisterna under Slaget om Kreta? Studien har skett genom en metodtriangulering, med en kortare kvantitativ studie av samtliga nyhetsartiklar som lyfter Kreta i någon utsträckning under perioden 20 maj till 6 juni 1941. Samt en kvantitativ studie med kritisk diskursanalys som fokus, för att se hur och om de gotländska dagstidningarnas opinionstexter lyfter Kreta, och potentiell jämförelse med Gotland som också är en ö i ett innanhav, samt svara på frågan om den gotländska pressen följde de nationella riktlinjerna utfärdade som inskränkte på den svenska yttrandefriheten. Vågar tidningarna kritisera kriget? Studiens resultat visar att den gotländska pressen i sitt nyhetsurval har ett övergripande västerländskt tillvägagångssätt när de valt ut TT-artiklar, den enda tidningen som valde den nazistiska nyhetsbyrån DNB var den högerkonservativa tidningen Gotlands Allehanda, som ändå visade på pronazistiska tendenser. I fallet med de olika opinionsartiklarna så var det tydligt att även här var Gotlands Allehanda mer pronazistisk, men alla de tre tidningarna följde den svenska neutralitetspolitiken, de få gånger som kritik mot nazisterna framställs så är den subtil, och försiktig, antagligen med rädsla för att publiceringen skulle stoppas. Parallellen Gotland - Kreta har därför enbart gjorts i samband med ett varningens finger. Kan det hända där – kan det hända här.
|
90 |
Ukrainakriget i nyhetspressen : En kvalitativ undersökning av tidningsrapporteringen om Ukrainakriget i två svenska tidningar under 2022 jämfört med 2014Birkoff, Måns January 2024 (has links)
Rapporteringen om kriget i Ukraina har varit omfattande, både under 2014 och under 2022. Medierapportering och hur media gestaltar informationen kan forma läsarnas uppfattning om olika aktörer och händelser, vilket kan påverka politiken och opinionen i landet. Med utgångspunkt i detta använder denna undersökning gestaltningsteori för att granska rapporteringen av Ukrainakriget i de svenskatidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Målet med undersökningen är att skapaen bild av hur tidningsrapporteringen om kriget i Ukraina har sett ut över tid. För att möjliggöra detta syftar undersökningen till att besvara följande frågor. Hur har Ukrainakriget gestaltats av svenska tidningar under 2022 och hur ser gestaltningen utjämfört med 2014? Går det att identifiera tendenser för eller emot olika aktörer i nyhetsrapporteringen 2022 och skiljer sig dessa i så fall från 2014? Hur skiljer sig tidningsrapporteringen om Ukrainakriget över tid, baserat på jämförelser med tidigare forskning? Undersökningen har genomförts genom att analysera materialet genom kvalitativ textanalys där resultaten av undersökningen presenteras i löpande textform, samt med kvantitativa inslag i form av tabeller. Undersökningen går igenom innehållet i 241 artiklar som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan februari 2022 och juli 2022, samt två undersökningar som analyserat mediagestaltningen under 2014. Resultatet av undersökningen visar en kontinuitet i gestaltningen eftersom majoriteten av artiklarna som publicerats under bådatidsperioder huvudsakligen fokuserar på den pågående konflikten mellan Ryssland och väst i form av internationell politik eller inrikespolitik, istället för själva kriget i Ukraina. Förändringar i gestaltningen förekommer dock under 2022 genom att nya ämnen som migration, ekonomi och energikris diskuteras i relation till Ukrainakriget. Undersökningen visar även att gestaltningen av konflikten under 2022 huvudsakligen är proukrainsk med enstaka ryssvänliga tendenser, vilket liknar det resultat som dentidigare forskningen presenterat från 2014. / The war in Ukraine had a large media presence during both 2014 and 2022. The way media frames information about the conflict can lead to the reader of said media to be influenced into viewing actors and events in a certain way, which can have an effect on public opinion and political decision making. Because of this framing theory is used as the theoretical basis to analyze the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The goal of this analysis is to form an understanding about how the media has framed the Ukraine war over time. To reach this goal the analysis attempts to answer the following questions: How Swedish newspapers have framed the Ukraine war during 2022 and 2014? Is the framing in these papers biased towards any actors in 2022 and how does this compare to 2014? How does the framing of the conflict in 2022 differ from previous studies of the events from 2014? The analysis has been conducted using qualitative text analysis, and the result of this is presented both using text and by using a quantitative method through charts. The analysis focuses on 241 different newspaper articles published between February 2022 and July 2022 and two studies focusing on the Swedish news framing during 2014. The result of the analysis shows continuity in the framing as both focused heavily on the Russia vs west struggle that is playing out on the international and domestic political stage, instead of the war itself. There were some changes however, as 2022 introduced new subjects such as migration, economy and energy crisis to the framing of the war in Ukraine. The analysis also shows that the framing of the media in 2022 is heavily biased towards Ukraine with only a small amount of pro russian tendencies, which is a similar result to what was presented by previous studies covering the conflict during 2014.
|
Page generated in 0.0538 seconds