The purpose of this work is to explore how the interns and those who worked in the Swedishinternment camp in Rengsjö viewed their time there and if their behavior and thoughtschanged during it. It compares this to the theory of historian Michael Fuccault regardingphysical and mental punishments on people. It is also compared with the work of author andholocaust survivor Primo Levi who was a jewish man who survived Auscwich and wrote inhis books how the prisoners and guards were in a constant psychological battle where thegoal was to dehumanize the people to make the workers feel less guilt while putting theprisoners through horrible punishment. This in combination with Michael Foucault's theorythat punishments of the soul were more profitable in terms of the prisoners' debt to the state,will provide a good foundation to the main theory regarding this work: static and floatingstatuses for the human involved in the situation.Within the internment camp in Rengsjö the main objective of the camp was to detain andstore away people that the Swedish government saw as dangerous for Sweden’s situationduring world war 2. They had access to some benefits such as getting paid for their work sothat the interns could purchase items of comfort like cigarettes and coffee. If the internsmisbehaved they would get punished with various punishments such as withheld rights tomoney or furlough. But it was not just the interns that had their daily life within the camp butalso the director and guards. In this work, four individuals are analyzed based on theirposition within the camp: two interns, one guard and the last director of the camp. Thesewere chosen based on their appearances in the many official documents from the campwhich the national archives in Stockholm provided.In this work it is shown that the interns and the people working within the camp were in aconstant struggle regarding what counted as “normal” in the daily life and if it was disturbedsituations escalated to either violence or psychological stress It is also shown that eachintern followed a pattern which lead to them being unruly and even the guard analyzednoticed this and so did the director of the camp. The prisoner came to the camp, started towrite letters that got censored, they stopped to write letters, they were allowed a temporaryleave to go somewhere and when the intern returned that violent and depressed state tookhold of them. Most likely due to the intern wanting to return to freedom and the things theypreviously had during the leave.It has also been shown in this work that Foucault was right regarding his theory ofrehabilitating prisoners with the psychological punishments being more effective in dealingwith prisoners. However; he forgot one crucial part: the dimension of the soul and the “me” ofthe person in question. The prisoners in this internment camp had no issues with doingphysical labor but when their everyday life and the small golden nuggets of their day gotremoved they reacted more violently and depressed. Especially when the prisoners felt likethey were treated like something sub-human. Such is clear when you look at the variousincidents and the new rules and regulations the last director ordered to try and combat thisexact thing during the time he was present. / I detta arbete undersöks Rengsjö interneringsläger och hur fångarna samt personer somarbetade i lägret utvecklades under tiden som lägret var i bruk. Frågorna som besvaras är:Hur utvecklades människorna som var internerade i Rengsjö interneringsläger under derastid i lägret? Finns det en tydlig brytpunkt när deras tankar, agerande eller värderingarändrades och vad var den utlösande faktorn till detta?Detta görs utifrån Michael Focault och Primo Levis teori och tankar som grundas i hur brottoch straff förändrar oss människor till det bättre eller sämre beroende på vad syftet för ensvistelse i ett fängelse eller förläggning är. Arbetet förklarar också min egen teori somframförallt utvecklar Primo Levis tankar om att fångarna vill behålla sitt “jag” och inte bli ensiffra. Det jag menar är att vi människor befinner oss i olika tillstånd, statusar som vi känneross bekväma eller obekväma i, där det ena är statiskt och allt är som vanligt eller ett flytandetillstånd där någonting i vårt statiska tillstånd har rubbats.Från officiella dokument till handskrivna brev undersöks fyra öden som ofta återkommer idessa dokument: Simon Janovsky och Thor Ludvigsen som var internerade i lägret. Bådatvå visar i dokumenten en tidslinje som enkelt kan analyseras om varför utfallet blev som detblev för dem i lägret: de blev intagen till lägret, uppvisar ofördelaktigt beteende en kortperiod, skriver brev som blir censurerade, får permission efter en viss tid, kommer tillbakafrån permissionen och blir sedan våldsam och bryter ihop. Ett mönster som förekommerbland fler internerade i lägret.Även Larks Kaneskog och Birger Högbom undersöks i detta arbete för att se om det finns entydlig punkt där deras beteende ändrades och den har hittats: fångdemonstrationen 16November 1944 när internerna lämnade in en protestlista och gick sedan ut från lägret medavsikten att ta sig till Bollnäs för att prata med lokaltidningen Ljusnan för bättre villkor i lägret.Vilket också blev resultatet även om fångarna inte lyckades ta sig till Bollnäs.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inom samhällskunskap ser på skolans dubbla uppdrag, kunskaps- respektive fostransmålet. Ambitionen är att närmare studera tankar och strategier kring om och hur lärarna arbetar med detta fostransuppdrag enligt läroplanen. Uppdraget benämns på en mängd olika sätt i litteraturen (demokrati, värdegrund, socialisation, medborgarbildning etcetera) men i denna studie kommer begreppet ”andra uppdraget” användas som ett övergripande samlingsbegrepp. Forskningsmetoden som användes är en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utgår ifrån följande frågeställningar. Hur ser läraren på skolans dubbla uppdrag och mer specifikt kopplat till det andra uppdraget? På vilket sätt är det andra uppdraget med i planering, genomförande och utvärdering av undervisningsmomentet? Hur används begreppet i undervisningen? Vilket samtalsklimat förespråkas? Ges det möjlighet för elever att ifrågasätta demokratin och dess principer? Resultatet visar att det finns olika synsätt på̊ relationen mellan kunskaps- och fostransuppdraget. Två lärare värderar kunskapsuppdraget högre än fostransuppdraget medans en lärare värderar fostransuppdraget starkare och en värderar båda uppdragen lika mycket. En slutsats som kan dras är att det behövs större tydlighet och klarare riktlinjer för att lärarna ska kunna hantera skolans dubbla uppdrag med ambitionen att mäta och bedöma det andra uppdraget i sin undervisning.

Studien syftar till att skapa en förståelse för hur individer som stått nära döden upplever betydelsen av händelsen och besvara frågeställningen: Hur integreras en konfrontation med döden i vardagslivet över tid? Eftersom detta är en komplex upplevelse har hermeneutiken valts som metod. Tio intervjuer utfördes med två typer av livshotande upplevelser; olyckor och sjukdomar. Med en variation på 2–28 år sedan händelsen. Heideggers sätt att förstå människans värld i förhållande till sitt vara användes som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras genom en fördjupad tolkning med fyra teman. En ny värld dagas innefattar en tvingande insikt om ändligheten som följs av ett uppvaknande till och tacksamhet för livet. Den nya världens gemenskapliga självständighet innefattar integreringen av nya världen och livssynen som leder till drastiska livsförändringar då deltagarna brutit sig loss ifrån normer. Den nya världens tudelning innefattar att den gamla världen gör intrång, vilket leder till att för vissa deltagare minskar livssynens intensitet med tiden. Andra kan göra motstånd mot detta genom att ständigt integrera livssynen vilket leder till att den ökas. Den konstanta världen visar på att konfrontationen medfört en bestående livssyn och förändrat deltagarnas sätt att uppfatta världen, så att svårigheter är både lättare att hantera och mer kortvariga.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Sommaren 1944 skedde tre stora sovjetiska offensiver på östfronten samtidigt som landstigningen i Normandie ägde rum. Den nutida västeuropeiska och nordamerikanska populärhistoriska bilden av sommaroffensiverna 1944 har dominerats av D-dagen. De senaste femton åren har dock historiker som Ian Kershaw och Norman Davies delvis nyanserat bilden genom att tydligt poängtera den större betydelsen av Sovjetunionens insatser på östfronten. Hur rapporterades skeendena i de tre svenska tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman? Uppsatsen undersöker pressrapporteringen under juni-juli 1944 och tidningarnas inställning till aktörerna, med fokus på Sovjetunionen.

Syftet med den här uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur några centrala händelser under andra världskriget framställs i svenska och finlandssvenska läroböcker i historia. Framför allt undersöks om läroböckernas innehåll präglas av en kritisk eller förlåtande hållning gällande de båda ländernas relation till Tyskland, finlandshjälpen, och finska krigsbarn. De frågor som ställs för att uppnå syftet är: Hur framställs Sveriges respektive Finlands relation till Tyskland under andra världskriget i läroböckerna? Hur framställs finlandshjälpen i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? Hur framställs finska krigsbarn i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? De material som undersöktes bestod av sju läroböcker, fem från Sverige och två finlandssvenska läroböcker. De svenska läroböckerna är inte äldre än fyra år och har valts ut genom sökningar ur biblioteks databaser och koll av tidigare forskning. De finlandssvenska läroböckerna är rekommenderade av Förbundet för lärare i historia och samhällslära. Metoden för själva analysen består av att undersöka läroböckernas urval samt deras förlåtande eller kritiska perspektivmarkörer och värdeomdömen. Den tidigare forskning har visat att andra undersökningar av äldre svenska och finsk-svenska läroböcker nämner finlandshjälpen mycket men inte krigsbarn särskilt. Tidigare forskning lyfter också att äldre läroböcker har haft vitt skilda uppfattningar om hur den svenska neutraliteten ska uppfattas. Uppsatsen visar att finlandshjälpen inte nämns i de finlandssvenska läroböckerna vid fler än ett tillfälle, men har en tydlig plats i de svenska läroböckerna. Finska krigsbarn får ta mer plats i de finlandssvenska läroböckerna än de svenska. Gällande de förlåtande och kritiska markörerna så är läroböckerna jämförelsevis mer förlåtande än kritiska, de finlandssvenska läroböckerna är dock mer kritiska än de svenska.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur vithetsnormen utmanas i barnböcker. Vi har besökt fem förskolor i södra Sverige för att genomföra undersökningen av barnböckerna. För att besvara syftet har följande frågeställningar besvarats; Hur många av böckerna producerar respektive utmanar vithetsnormen? På vilket sätt reproduceras vithetsnormen? På vilket sätt utmanas vithetsnormen? De fem besökta förskolorna genererade i ett urval på 614 barnböcker som har analyserats utifrån en kvalitativ metod- normkritisk analys, med en viss kvantitativ karaktär för att kunna tydliggöra samt jämföra resultat. Barnböckerna som utmanade vithetsnormen kategoriseras som huvudroll, biroll eller utpekande. Tre utvalda böcker från varje kategori har normkritiskt analyserats för att synliggöra hur vi har besvarat frågeställningarna. Resultat visar att vithetsnormen utgör en majoritet av de bilderböcker som erbjuds till barnen på förskolorna, och utifrån ett normkritiskt perspektiv problematiserar vi det faktum att vithetsnormen därav reproduceras samt att konsekvenserna av det här leder till att de som inte faller inom normen skapas som de Andra.

Denna studie syftar till att undersöka hur gängkriminaliteten gestaltas i svenska nyhetsmedier utifrån tre frågeställningar. (1) Vilka likheter och skillnader medietyperna emellan kommer till uttryck vid gestaltningen av gängkriminalitetens problemdefinieringar, orsaksdiagnoser, moraliska bedömningar och lösningsförslag? (2) Uttrycks gängkriminaliteten genom episodiska eller tematiska gestaltningar och hur skiljer sig detta medietyperna emellan? (3) Hur kommer orientalistiska tematiker och konstruktionen av 'vi' och 'de andra' till uttryck vid gestaltningen av gängkriminaliteten och hur skiljer sig detta medietyperna emellan? Detta möjliggörs genom en kvalitativ och komparativ textanalys av nyhetsartiklar med avstamp i Entmans (1993) Gestaltningsteori och Saids (1978) Orientalism. Studiens material utgör två olika medietyper; invandringskritiska alternativa medier och nationell kvällspress, varav urvalsenheterna är Samnytt, Nyheter Idag, Aftonbladet och Expressen. Studiens huvudsakliga resultat pekar mot att ämnen så som politik, lag och ordning, samt invandring utifrån tematiska gestaltningar dominerar hur problem, orsaker, moraliska bedömningar och lösningar presenteras i båda medietyper. Skillnaderna utgör främst hur detta kommer till uttryck, med vilken slagkraft och ifall det görs med fokus på invandring (alternativa medier) eller sociala aspekter med fokus på barn (kvällspress). De episodiska gestaltningarna och orientalistiska tematiker och konstruktioner av 'vi' och 'de andra' kommer enskilt till uttryck i de alternativa medierna.

The research regarding the effects of the Second World War on the Swedish economy is divided into two parts; on the one hand, there is research that says that neutral Sweden benefited because the country was spared from the war, but on the other, there is research that says that the total effects of the war were negative. Furthermore, researchers such as Hirschman that the prevailing conditions created a situation where small states like Sweden were exploited by great powers. For example, Child argued that Germany in particular exploited smaller trading partners to create favorable terms of trade. This was reflected in their trade agreements. According to this perspective, countries such as Germany used their stronger bargaining power in negotiations to achieve advantages. According to the dependent school theory, which e.g. Hirschman represents, exploited Germany especially smaller, neutral, trading partners. But there is also research by e.g. Neal which shows that there is no evidence that Germany's trade relations with trading partners were in Germany's favor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.