<p>Det här examensarbetet är gjort på uppdrag av Scania CV AB. Det har lett fram till ett förslag som visar hur Scania på ett bättre sätt kan utforma informationen i sin förarhandbok. Förarhandboken är en manual som innehåller information om hur lastbilsförare på ett säkert och riktigt sätt ska använda Scanias lastbilar.</p><p>Rapportens syfte är att beskriva hur jag med hjälp av principer för informationsdesign kan förbättra layout, innehåll, text och bild i en manual.</p><p>Min arbetsgång följer Zetterlunds TI-pyramid (Zetterlund, 1997, s. 62) men jag har även hämtat inspiration från Ottersten och Berndtssons modell för användbarhet (Ottersten och Berndtsson, 2002). Mitt förslag bygger på resultat från en målgruppsanalys, flera användningstester och rekommendationer från litteratur inom informationsdesign.</p><p>Resultatet är en jämförelse mellan mitt förslag och förarhandboken och ger en motivering till de förändringar som jag föreslår.</p><p>Rapportens slutsats är att layout, innehåll, text och bild är beroende av varandra. För att förbättra en manual bör skribenten därför utgå från dessa områden och rätta till de brister som han/hon hittar inom varje område samt i samspelet mellan dem.</p><p>Den viktigaste åtgärden som Scania kan göra för att förbättra sin förarhandbok är att arbeta fram riktlinjer för förarhandboken för att skapa en mer konsekvent utformning av texter och bilder. Mitt förslag kan användas som underlag för det arbetet. Jag föreslår också att Scania lägger text och bild bredvid varandra för att utnyttja utrymmet i förarhandboken effektivare.</p>

Det här examensarbetet är gjort på uppdrag av Scania CV AB. Det har lett fram till ett förslag som visar hur Scania på ett bättre sätt kan utforma informationen i sin förarhandbok. Förarhandboken är en manual som innehåller information om hur lastbilsförare på ett säkert och riktigt sätt ska använda Scanias lastbilar. Rapportens syfte är att beskriva hur jag med hjälp av principer för informationsdesign kan förbättra layout, innehåll, text och bild i en manual. Min arbetsgång följer Zetterlunds TI-pyramid (Zetterlund, 1997, s. 62) men jag har även hämtat inspiration från Ottersten och Berndtssons modell för användbarhet (Ottersten och Berndtsson, 2002). Mitt förslag bygger på resultat från en målgruppsanalys, flera användningstester och rekommendationer från litteratur inom informationsdesign. Resultatet är en jämförelse mellan mitt förslag och förarhandboken och ger en motivering till de förändringar som jag föreslår. Rapportens slutsats är att layout, innehåll, text och bild är beroende av varandra. För att förbättra en manual bör skribenten därför utgå från dessa områden och rätta till de brister som han/hon hittar inom varje område samt i samspelet mellan dem. Den viktigaste åtgärden som Scania kan göra för att förbättra sin förarhandbok är att arbeta fram riktlinjer för förarhandboken för att skapa en mer konsekvent utformning av texter och bilder. Mitt förslag kan användas som underlag för det arbetet. Jag föreslår också att Scania lägger text och bild bredvid varandra för att utnyttja utrymmet i förarhandboken effektivare.

No description available.

Detta examensarbete har genomförts under vårterminen 2016 för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Stora delar av arbetet har utförts hos uppdragsgivaren Emerson Process Management AB i Karlstad. Målet med projektet har varit att förbättra företagets interna projektöverlämningar. För att kunna göra projektöverlämningarna mellan projektavdelningen och serviceavdelningen mer enhetliga samt att kunna kvalitetssäkra dem, har en manual tagits fram som är tänkt att användas vid samtliga projektöverlämningar. Manualen innehåller information om hur en projektöverlämning mellan projektavdelningen och serviceavdelningen ska genomföras. Manualen inkluderar en beskrivning på vilka moment som ska ingå i överlämningsfasen av ett projekt samt vem som är ansvarig för de olika momenten. Även information om vilka personer som ska medverka under själva överlämningen, en agenda för överlämningsmötet samt vilka dokument som lämnas över till serviceavdelningen finns förklarat i manualen. Det har även skapats en mall på en mappstruktur som ska kunna användas av projektledarna för att lagra de dokument som serviceavdelningen behöver efter överlämningen från projektavdelningen. Denna mappstruktur, innehållande de dokument som serviceavdelningen behöver, är sedan tänkt kunna kopieras och sparas på en server inom företaget som medarbetarna på serviceavdelningen har tillgång till och där de kan sortera mapparna som de själva önskar. Syftet med detta är att medarbetarna på serviceavdelningen lätt ska kunna hitta de dokument de behöver och därmed spara tid och resurser på att slippa leta igenom onödig information. Att samtliga projektledare använder samma struktur för att lagra dokument kommer även hjälpa till att säkerställa att inga dokument glöms bort eller försvinner i överlämningsprocessen. Förstudien av projektet har innefattat informationsinsamlingar och intervjuer med anställda på de olika avdelningarna inom Emerson Process Management AB. Förstudien har sedan sammanställts i en kravspecifikation och en Service Blueprint. Utifrån detta material har sedan flera olika konceptgenereringar kunnat utföras och genom olika elimineringsmetoder, viktningar samt utvärdering av de framtagna lösningsförslagen kunde ett slutgiltigt koncept väljas. Det valda konceptet testades och en slutanpassning gjordes för att få ett så bra resultat som möjligt. En dialog fördes med personal på Emerson Process Management AB genom hela projektet för att få ett resultat som var anpassat till företagets verksamhet. Det lämnades även över förslag till Emerson Process Management AB på hur implementeringen av de nya rutinerna och verktygen skulle kunna genomföras. Detta för att på ett så bra sätt som möjligt få samtliga berörda parter att acceptera förändringsarbetet och genomföra förändringarna på ett positivt och lättarbetat sätt. / This Degree Project has been carried out during the spring semester of 2016 for the Degree of Science in Innovation and Design Engineering at the faculty of health, science and technology at Karlstad University. Most of the work has been done at Emerson Process Management AB in Karlstad. The purpose of the project was to improve the company’s internal project handovers. In order to make the project handovers between the project department and the service department more uniform and to be able to assure the quality of them, a manual has been developed. The manual includes information about the handover procedure, the different tasks that has to be performed during the project handover and also who is responsible for these tasks. The manual also includes information about the participants that are required to attend the handover meetings, agenda topics and information about what type of handover documents that should be handed over to the service organization during the handover meeting. A template for a folder structure has also been made, that is supposed to be used by project managers to store the documents that the service department will need after the handover. This templates, including the documents involving the projects, is then to be copied and stored on a server that the service department can access. On this server, the staff working in the service department can sort the different templates in a way that they desire to make it easier for them to find the documents they need. The fact that all project managers uses the same folder structure, staff at the service department will easily find the information they need, leading to large cuts in time and resources for the whole company. It also helps to ensure that no documents are forgotten or lost in the handover process. The feasibility study of the project has involved a lot of gathering of information and interviews with staff from different departments of the company. The feasibility study was then compiled in a requirement specification and a Service Blueprint. Based on this material, a number of solutions could then be carried out. Through various elimination methods, weightings and evaluation of the developed solutions, a final concept could then be chosen. The selected concept was tested and a final adjustment was made to get as good a result as possible. A dialogue was conducted with staff at Emerson Process Management AB throughout the project in order to get a result that was adapted to the company's operations. A proposal was also submitted to Emerson Process Management AB on how the implementation of these new procedures and tools would be realized. This was made so that all concerned parties in the best way possible could accept the change and implement it in a positive and easy-to-use manner.

Användningen av Internet of Things inom sport är svår att hitta forskning om, inte minst i samband med ridsport. Kandidatarbetet forskar kring problemen vid användning av Internet of Things och hur man implementerar system på bästa sätt. Jag utvecklar en prototyp vars syfte är att underlätta hästhoppning genom att automatisera hästhinder då deltagande observation avslöjade problemen ryttare möter vid hoppträning. Vid varje rivning tvingas ryttaren hoppa ner från hästen och resa bommen, någonting som ödslar tid och energi, men inte minst påverkar hästens rygg. Med hjälp av Internet of Things, context mapping, deltagande observation och design utvecklade jag en produkt som underlättar och effektiviserar hoppträning och tävling. Tillsammans med ryttarna i stallet och i diskussioner har vi fokuserat på att designen är säkerhetsanpassad och att produkten fokuserar på det ryttarna själv anser är viktigt. Med teknikerna raspberry pi, stegmotordrivare och en stegmotor kan ryttaren styra hästhindret direkt från hästryggen och därmed underlätta träningen. / Usage of Internet of Things in relation to sports is a hard subject to find research about, especially with a connection to equestrian sports. This bachelor thesis researches the problems you face when developing Internet of Things and how to implement systems efficiently. I’ve developed a prototype whose purpose is to facilitate showjumping by automating a horse jumping obstacle since participatory observations revealed problems riders face when practicing showjumping. Every time the horse knocks down the bar the rider must jump off the horse and lift the bar up, wasting time and energy, but also with a risk of hurting the horse’s back. By using Internet of Things, context mapping, participatory observations and design I developed a product that facilitate showjump practice and competition. Together with equestrians in the stable and in discussions we’ve focused on making the design safe for the horses and riders, and that the product focuses on what equestrians believe is important. Through the usage of a Rapsberry pi 3, a stepper motor driver and a stepper motor the rider can control the horse jumping obstacle directly from the horse back and thus facilitating the practice.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nya bestämmelserna om barnets bästa när vård enligt LVU upphör - ”lex lilla hjärtat” påverkar socialsekreterare i avseende till att effektivisera arbetet med att stärka principen om barnets bästa. Studien har en kvalitativ inriktning och vi har intervjuat fem olika socialsekreterare inom fyra olika kommuner. Empirin har analyserats genom grundad teori. I resultatet av studien framkommer det att handlingsutrymmet är komplext och påverkas av ett flertal faktorer. Faktorer kan förstås utifrån att vara strukturer som möjliggör och begränsar socialsekreterares arbete. Slutsatser vi framställer är att lagändringen uppfattas, tolkas och används olika utifrån intervjupersonerna. Hur effektiv lagändringen är avgörs utifrån faktorer som antingen möjliggör eller begränsar socialsekreterares handlingsutrymme för att arbeta med att stärka principen om barnet bästa. Vi finner att lagändringen kan möjliggöra handlingsutrymme genom att tillföra garantier och mekanismer för socialsekreterare att kunna stärka underlag i handläggning. Men lagändringen kan även begränsa socialsekreterares handlingsutrymme när arbetet i högre grad blir präglat av byråkrati. När lagar och regler ska följas mer principfast kan det både strama åt tid och kvalité.