This bachelor thesis aims to examine how the user experience of a website is affected depending on whether it use a hamburger menu or a drop down menu. Secondly, how efficiently each participant use these menus as well as whether or not the menu they use the most efficiently also is the menu they considers give the best user experience, will be investigated. This study will also explore how the lack of animation used in the menus might affect the user experience. A qualitative method, contextual inquiry, is used to examine the user experience of two prototypes which are designed with either a dropdown menu or a hamburger menu. A structured observation is used to find out which menu the participants use most efficiently. Here the time it takes to complete a task in each prototype will be observed. The two prototypes are both lacking hover-animation. How this shortage of animation might affect the user experience will be examined during contextual inquiry. The results showed that the participants prefered the hamburger menu although most used the drop down menu more efficiently. The lack of animation was affecting the user experience negatively in the drop-down menu but not in the hamburger menu.

This bachelor thesis examines how a user can experience different color combinations and how those effect a navigation menu on a website. This with regards on the users first impression. Furthermore, were also different contrasts examined. This thesis also investigates how a navigation menu is being perceived on the basis that it is more appealing in its design, but lacks contrast, comparatively to a design that has strong contrast but do not satisfy the user. Moreover, if color combinations and its placement together with the contrast can increase the efficiency in a navigation process. The colors that were tested were blue and red. Three prototypes were designed which had different color and contrast combinations, but the main colors were blue and red. A qualitative method was being used to examine the impact colors and contrasts can have. An unstructured observation was applied to study the user’s behavior and which prototype was most effective. Moreover, was a think-aloud test where the users had to think-aloud. This method generated an understanding about users first impression and how effective the navigation menu was. Lastly, a semi-structured interview was applied to create a greater understanding about colors impact on the users. The results showed that color and contrast have a big influence on a user’s first impression, but also on a navigation menus’ effectiveness. A more appealing menu with low contrast was being preferred over a menu with high contrast but a less appealing design.

Syftet med studien var att beskriva hur ledare upplevelser sitt ledarskap pådistans i förhållande till att leda på plats. Undersökningen genomfördes med hjälp avintervjuer och använde en tematisk analys för att analysera materialet. Datainsamlingenbestod av åtta ostrukturerade intervjuer och urvalet var ledare som haft erfarenhet av att ledabåde på plats och på distans. Den tematiska analysen genererade tre teman, Relationer, Andrakrav på ledarskapet och Effektivitet. Resultatet visade på att relationer är det som påverkasmest av distansarbete på grund av isoleringen från andra människor och hur relationerverkade oförändrade vid hybridlösningar. Ledarna beskrev hur mycket mer individanpassatledarskapet blev på distans och hur resultaten tyder på att ett situationsbaserat ledarskap ärmest lämpat distansledarskap. Digitala möten med dess reducerade kroppsspråk visade sigpåverka både ledarna och deras anställda i förhållande till hur opersonligt och formellt dessamöten upplevts. Det mest intressanta var hur man med hjälp av Front och Back Stage teorin,kan ge en förklaring till denna problematik vid digitala möten och hur resultatet pekar mot attdistansarbete framför en skärm gett individer mindre tid att slappna av och vara sig själva.Distansledarskap ställer andra krav på ledarskapet och hur det oftast leder till mer arbete förledarna och att det är ledarna själva som får testa sig fram till vad som fungerar. Resultatettyder även på att distansledarskap och distansarbete generellt är mer effektivt och hur dettamåste balanseras med de sociala aspekterna för att sörja för sina anställdas välmående.

I det här arbetet har jag jämfört två olika arbetssätt för att ta reda på hur jag kan effektivisera mitt skapande av hip-hop beats. Det första arbetssättet gick ut på att göra fyra beats per dag under en arbetsvecka så jag till slut hade 20 beats. Varje beat har inte tagit mer tid än en timme och är gjorda direkt efter varandra med en kvarts rast mellan beatsen. I det andra arbetssättet hade jag inte lika hård tidspress på mig. Jag gjorde då bara ett beat per dag under en veckas tid, så att jag fick fem beats totalt. Därefter upprepade jag de två olika arbetssätten under de kommande två veckorna och fick i slutänden 50 beats på fyra veckor. Jag ville ta reda på vilket av dessa två arbetssätt som gav mig flest beats som jag är nöjd med och som är färdiga att skicka till artister. Jag kom fram till att fyra beats per dag gav mig fler beats som jag blev nöjd med. Jag har även analyserat vilka metoder och workflows som fungerar bäst för mig när jag har gjort mina entimmes-beats och även gjort en uppskattning av beatsens hit rate.

Människan har genom alla tider haft ett behov av äventyr och utforskning. Att tillbringa tid borta från allt ljud och ljus genom att vara ute i det vilda. Nu under rådande Covid-19 pandemi så har intresset ökat och fler än någonsin väljer att spendera sin tid på utflykter i naturen. Ett problem som då kan uppstå är att bära med sig praktiska saker som vanligtvis är grundläggande i våra hem. Produkter som stolar, bord, husgeråd med mera. Om man ska spendera en längre tid i naturen så blir listan på saker man behöver snabbt väldigt lång. Bekvämligheter tar även väldigt mycket plats och när man väl är ute så blir de tunga och otympliga. Hopfällbara stolar är ett exempel på en lösning för detta problem. Jag vill ta detta ett steg längre. Under utforskningen så läste jag många vetenskapliga artiklar om friluftsliv för att ta reda på människors vanor i naturen. Jag hittade då en undersökning från Naturvårdsverket som gav mig en bred syn på vanliga hinder och problem. Problem som uppstod under undersökningen var överbelastade leder som är ett vanligt problem under vandring. Lösningen till det är stretching, vätska och huvudsakligen vila. Problemet med dagens utrustning är att den fokuserar mer på lätt vikt än bekvämlighet. Med min produkt vill jag rikta in mig på personer som vill ha en bekväm vandring. Med hjälp av en designprocess som huvudsaklig arbetsmetod så drev jag ett iterativt projekt som resulterade i ett produktkoncept som fyllde vandrarens behov. En extra hög vandringsstol som kan konverteras till ett par vandringsstavar och en midjeväska, vilket erbjuder en bekvämare och lättare vandring eftersom produkten ersätter dessa produkter.

Idag är hållbarhetsstrategier inte en konkurrenskraftig fördel, utan en nödvändighet. Trots dettatenderar studier om hållbarhet att fokusera på dess positiva effekter gällande externaintressenter och marknadsföring. Den här studien ämnar jämföra hållbarhet och effektivitet hosbörsnoterade bolag i Finland och Sverige samt utföra en jämförelse mellan länderna, vilketkommer att göras genom att besvara följande frågeställningar: Finns det ett samband mellanföretags hållbarhetsarbete och företags effektivitet i börsnoterade bolag i Finland och Sverige?Är det någon skillnad på ovan nämnda samband i börsnoterade bolag i Sverige i jämförelsemed Finland? Studien kommer fram till att hållbarhetsarbete har ett positivt samband medföretagens effektivitet och att detta samband är starkare i de svenska bolagen än i de finska.För denna slutsats finns det även empiriskt stöd. Studien innehar en kvantitativ forskningsmetod med en positivistisk vetenskapssyn och enobjektiv verklighetssyn samt ett deduktivt angreppssätt. Studien presenterar ett antal teoriermed koppling till hållbarhetsfrågor såsom hållbarhetspyramiden, intressentteorin,arbetsgivarvarumärkes-strategin samt begreppen kring interna och externahållbarhetsaktiviteter. Idag säger sig Sverige och Finland följa EU:s direktiv gällandehållbarhet men länderna har historiska skillnader i hantering och implementering av hållbarhet.I en undersökning av redovisningsbyrån KPMG (2017) framkommer det att Sverige och Finland ligger bland de tio främsta länderna i världen på att implementera ett hållbarhetsarbetei enlighet med FN:s sjutton globala mål. Då både Finland och Sverige ligger rankade ivärldstoppen gällande hållbarhetsarbete, trots markanta historiska skillnader itillvägagångssätt, anses en jämförelse mellan dessa nationer intressant. Studien är baserad på sekundärdata tillhandahållen av databasen Thomson Reuters, vilket letttill en del avgränsningar i studien där företag som Thomson Reuters inte innehar informationkring har uteslutits ur studien. De variabler som använt för att besvara studiens frågeställningarär: responsvariabeln tillgångsomsättning, förklaringsvariabeln ESG-poäng samtkontrollvariablerna; börsvärde, pris genom bokfört värde, kapitalstruktur ochindikatorvariabeln land. Studien har utfört ett korrelationstest och en multipel linjär regressionvilket gett ett resultat där det finns ett positivt samband mellan hållbarhetsarbete ochorganisationens effektivitet.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ge en fördjupad förståelse kring redovisares upplevelse av hur digitaliseringen påverkat redovisningsyrket. Frågeställning: Hur upplevs digitala redovisningssystems inverkan på effektiviteten inom redovisningsyrket? Metod: Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer utgör forskningsdesignen. Data har samlats in från sex redovisare som arbetar på små och medelstora företag i Dalarna. Empiri och slutsats: Studien visar att digitala redovisningssystem har en framför allt positiv påverkan på effektiviteten inom redovisningsyrket. Vidare har digitala system påverkat redovisningsyrket genom främst en stor tidsbesparing. Systemen möjliggör att arbetet kan gå snabbare och genomföras enklare genom automatiserade processer i det dagliga arbetet. Studiens bidrag: Med denna studie bidrar vi till att belysa kunskapsgapet som finns gällande redovisares upplevelse av redovisningssystems inverkan på effektiviteten. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan vara att studera detta inom revisionsyrket. Även att genomföra en liknande studie på en annan geografisk plats eller med fokus på stora företag. Till sist hade det varit bra att studera detta genom en kvantitativ studie för att bättre kunna generalisera resultaten. / Purpose: The purpose of this study is to provide a deeper understanding of accountant´s experience of how digitalization has affected the accounting profession. Question: How is the impact of digital accounting systems perceived on efficiency within the accounting profession. Method: This study is qualitative and semi- structured interviews constitute the research design. Data has been collected from six accountants who work at small and medium- sized companies in Dalarna. Empirical evidence and conclusion: The study shows that digital accounting systems have a primarily positive impact on the efficiency of the accounting profession. Furthermore, digital systems have affected the accounting profession primarily through a large time saving. The systems make it possible for the work to go faster and be carried out easier through automated processes in the daily work. The study´s contribution: With this study we contribute to highlighting the knowledge gap that exists regarding accountant´s experience of accounting systems impact on efficiency. Suggestions for further research: Further research could be to study this within the auditing profession. Also to do a similar study in another geographical location or with a focus on large companies. Finally, it would have been good to study this through a quantitative study to better generalize the results.

Denna studie undersöker vilken inverkan voice picking-systemet har på effektiviteten i orderplockningsprocessen samt hur arbetsmiljön påverkas med Baxter som fallföretag. Under det senaste decenniet har ny informationsteknologi haft stor inverkan på logistikbranschen. En av dessa nya teknologier är voice picking-systemet. I detta arbete behandlas faktorer såsom effektivitet och produktivitet, flaskhalsar, mänskliga fel, uttagningsprinciper, lagerstruktur och rutter, arbetsmiljö samt för- och nackdelar som verksamheter bör ta hänsyn till vid användning av ett voice picking-system. Det visade att systemet är effektivt men även att det finns nackdelar att beakta. Metoden som används är en kvalitativ fallstudie. Under arbetets gång genomfördes en observation och åtta intervjuer med anställda som hade olika arbetsroller på Baxters lagerverksamhet i Lund. Samtlig data analyserades därefter med hjälp av studiens teoretiska ramverk och empiri för att kunna avgöra vilken påverkan voice picking-systemet har. Studiens resultat visar att ett voice picking-system kan bidra till en effektivare orderplockningsprocess. Dock kan det också leda till minskad arbetsmotivation på grund av bristande möjlighet till beslutsfattande och ansvarstagande för medarbetarna. / This study investigates what impact the voice picking-system has on the efficiency of the order picking process and how the work environment is affected with Baxter as a case company. Over the past decade, new information technology has had a major impact on the logistics industry. One of these new technologies is the voice picking-system. In this study will factors such as efficiency and productivity, bottlenecks, human error, picking principles, warehouse structure and routes, working environment and pros and cons that businesses should consider when using a voice picking system be treated. It turned out that the voice picking-system is effective, but that there are also disadvantages to consider. The method used in this survey is a qualitative case study. During the study, one observation and eight interviews were accomplished with employees who had different roles at Baxter's warehouse in Lund. All data was then analyzed using the study's theoretical framework and the empirical evidence to determine the impact of the voice picking system. The study's results show that a voice picking system can contribute to a more efficient order picking process. However, it can also lead to reduced work motivation due to a lack of opportunities for decision-making and responsibility for the employees.

Desinformation, eller fake news som det kallas i vissa sammanhang, är ett problem som i samband med internet blivit allt större. Vare sig det gäller politiska val, falska påståenden om Covid-19 eller krigspropaganda så lever vi idag i vad vissa kallar för en infodemi. Begreppet syftar på det hav av både sann och falsk information som finns inom den digitala världen idag som det är väldigt lätt att drunkna i (World Health Organisation, 2020). Det ökade hotet har inte bara gjort det mer relevant att forska om desinformation som problem men även för forskning som ämnar att lösa problemet. Det finns flera olika typer av lösningar men maskininlärningsalgoritmer är en av de vanligaste samt det som detta arbete har undersökt (Gradon et al., 2021). Den frågeställning som arbetet har haft som mål att besvara är följande:“Vad är det som gör maskininlärning till ett effektivt skydd när det används för att identifiera desinformation?” Genom en kvalitativ fallstudie har semistrukturerade intervjuer genomförts med målet att besvara frågan mer på djupet och i detalj. Med metoden genererades ett resultat som förhoppningsvis underlättar att avgöra vad som gör maskininlärningsalgoritmer effektiva på att identifiera desinformation. I resultatet framkom det totalt 11 olika delområden där flera kategoriseras som argument till varför det är en effektiv lösning, samt argument som talar för att de inte är det. Det gjordes även fynd i form av förbättringsförslag som skulle kunna öka effektiviteten. Positiva argument som hittades är följande: 1) Maskininlärning är automatiserat, 2) Maskininlärningsalgoritmer arbetar snabbare än människor, 3) Maskininlärning kan agera snabbt mot nya hot, 4) Maskininlärning hittar mönster enklare än vad människor gör, 5) Maskininlärningsalgoritmer blir bättre ju mer de används. Negativa arguments som hittades är: 6) Maskininlärningsalgoritmer kan manipuleras, 7) Maskininlärningsalgoritmer kan missbrukas, 8) Hur processen går till med maskininlärning kan vara otydlig. Förbättringsförslag som hittades är: 9) Manuellövervakning av maskininlärningsalgoritmer, 10) Nya tekniker inom maskininlärning, 11) Att kombinera maskininlärningsalgoritmer med filter.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.