The early detection of mild cognitive impairment has the potential to significantly impact the lives of individuals who may be unaware of their cognitive decline. Such a condition can greatly affect their quality of life and ability to perform daily activities. Cognitive screening tests have been developed to identify those who may have cognitive problems or who may be at risk of developing them in the future, aiming to provide appropriate evaluation and treatment. However, a challenge with current tools is the limited correlation often observed between formal tests of executive functions and real-life functioning, which is known as ecological validity. To address this issue, cutting-edge technologies like Virtual Reality can be utilized to assess cognitive functions and increase ecological validity, resulting in more reliable assessments. This study presents a virtual reality application called CE360°VR within which various cognitive functions are examined through tasks, while both quantitative and qualitative data are collected. To achieve this, a set of fourteen scenes has been defined, drawing from standardized tests such as the “Montreal Cognitive Assessment” and the “Mini-Mental State Examination”. The application has been developed using Unity, and the virtual environments are recreated using 360° pictures. The study involves a sample of healthy adults (n=68), aiming to assess the usability and perceived user experience of the Virtual Reality Application. A questionnaire has been administered at the end of the experience including three different standardized scales: System Usability Scale, User Experience Questionnaire, and Affinity for Technology Interaction Scale. According to the results of the study, the Virtual Reality application is classified as “good” with an “acceptable” level of usability, as per the adjective scale developed by Bangor et al. The data collected, which turned into performance indicators of the participants, was found to have no correlation with either the technology affinity or the age. Instead, it was observed that the instruction level of the patients was correlated with their performance. Building upon these findings, a normative study would be necessary to standardize the results and consider this system as a reliable and valid tool for clinical use. / Tidig upptäckt av enklare kognitiv funktionsnedsättning kan påverka livet för individer som kanske är omedvetna om deras kognitiva försämring. Ett sådant tillstånd kan i hög grad påverka deras livskvalitet och förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Kognitiva screeningtester har, i syfte att tillhandahålla lämplig utvärdering och behandling, utvecklats för att identifiera personer som har kognitiva problem eller som riskerar att utveckla dem i framtiden. En utmaning med nuvarande verktyg och tester är dess ekologiska validitet eftersom testen ofta visar svag korrelation mellan formella tester av exekutiva kognitiva funktioner och verklig funktion i specifika kontexter. Genom banbrytande teknologier, såsom Virtual Reality (VR), möjliggörs att bedöma kognitiva funktioner och öka ekologisk validitet, vilket kan resultera i mer tillförlitliga bedömningar. Denna studie presenterar en VR-applikation som heter CE360°VR där de formella testerna görs inom välkända kontexter. Både kvantitativ och kvalitativ data samlades in. För att uppnå detta, har en uppsättning av 14 scener har definierats, baserade på ritningar från standardiserade tester som ”Montreal Cognitive Assessment” och ”Mini-Mental State Examination”. Applikationen har utvecklats med Unity, och virtuella miljöer återskapas med 360°-bilder. Studien involverar ett urval av friska vuxna (n=68), som syftar till att bedöma användbarheten och upplevd användarupplevelse av Virtual Reality applikationen. En enkät har besvarats i slutet av testen med hjälp av tre olika standardiserade skalor: System Usability Scale, User Experience Questionnaire och Affinity för Technology Interaction Scale. Resultaten av studien visar att Virtual Reality-applikationen klassificeras som ”bra” med en ”acceptabel” nivå av användbarhet. Datan som insamlades blev till resultatindikatorer för deltagarna, befanns inte ha något samband med vare sig den teknisk läggning eller ålder. Istället observerades att utbildningsnivån hos patienterna var korrelerad med prestation. Utifrån dessa resultat skulle en normativ studie kunna vara nödvändig för att standardisera resultaten och skapa ett system som kan vara tillförlitligt och giltigt verktyg för klinisk användning

Med tanke på att mer än hälften av jordens befolkning numera lever i städer och trenden fortsätter stiga, blir det allt viktigare att skapa resilienta städer. Städer som är resilienta är mer motståndskraftiga och mindre känsliga mot störningar. För att rikta fokus mot kommunal planering har inriktning gjorts mot begreppet social-ekologisk resiliens. En stad som är social-ekologiskt resilient kan främja ekosystemtjänster långsiktigt i de störningar urbana miljöer kan utsättas för. Ekosystemtjänster är beroende av biologisk mångfald och för att inte göra avkall på biologisk mångfald är det viktigt att markanvändningen planeras väl. I studiens teoretiska referensram beskrivs därför sex strategier som kan användas inom kommunal planering för att främja social-ekologisk resiliens. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunalt planeringsarbete ser ut för social-ekologisk resiliens i dagsläget samt vilka likheter och skillnader som finns kopplat till experters utlåtanden och studiens teoretiska referensram. Målet är att redogöra för denna skillnad och hur det skiljer sig för att synliggöra vad som behöver förbättras på kommunal nivå för att främja social-ekologisk resiliens. Metoden för att ta reda på det var i form av kvalitativa intervjuer av experter samt kommunala planerare från tre av Sveriges största kommuner: Stockholm, Göteborg och Uppsala. Till de kommunala intervjuerna gjordes även en kompletterande innehållsanalys av de tre kommunernas översiktsplaner för att ge ytterligare information där den var bristande i resultatet av intervjuerna. En jämförelse gjordes sedan mellan social-ekologisk resiliens enligt experternas utlåtande, teoretiska referensramen och kommunal planering.  Resultatet visar att kunskap om begreppet social-ekologisk resiliens saknas bland de studerade kommunerna. Alla kommuners planering strävar efter att arbeta för vad Folke (2006) definierar som social-ekologisk resiliens utan att göra det medvetet. Det finns kopplingar till begreppet inom dessa kommuners planering, men används inte aktivt att sträva efter i planeringen. Däremot arbetar samtliga av kommunerna indirekt med strategier för social-ekologisk resiliens med prioritering av de kortsiktiga, rekreativa och hälsofrämjande kvaliteterna för människan. Med grund i den bristande kunskapen och den indirekta planeringen för social-ekologisk resiliens dras slutsats i att den viktigaste av strategierna är att bredda deltagandet och främja lärandet för att öka kunskap och förståelse kring varför diverse beslut tas. Tvärsektionellt arbete kan bidra till att rätt kunskap finns när motsägande intressen ställs mot varandra vid beslutsfattande. / Given that more than half of the world's population now lives in cities and the trend continues to rise, it is becoming increasingly important to create resilient cities. Cities that are resilient are more resistant and less sensitive to disturbance. In order to limit the scope of the study to municipal planning, the focus has been centered on the concept of social-ecological resilience. A city that is social-ecological resilient can promote ecosystem services in the long run in the urban environment despite the disruptions that it can be exposed to. Ecosystem services are dependent on biodiversity, and in order not to compromise biodiversity, it is important that land use is well planned. The study's theoretical framework, therefore, describes six strategies that can be used in municipal planning to promote social-ecological resilience. The purpose of the study is to investigate how the theoretical framework and the interpretations of experts differ from the municipal planning and analyze similarities and differences between them. The aim is to account for these differences in order to show what needs to be improved at the municipal level to promote socio-ecological resilience. The methods consisted of qualitative interviews with experts on the subject area and municipal planners from three of Sweden's largest municipalities: Stockholm, Gothenburg and Uppsala. A content analysis was also made on municipal plans to supplement the interviews. Finally, a comparison was made between social-ecological resilience through the experts’ points of view, the theoretical framework and municipal planning. The results show that knowledge of the concept of social-ecological resilience is lacking among the municipalities studied. The planning of all municipalities strives unconsciously to work for what Folke (2006) defines as social-ecological resilience. Although there are links to the concept within municipal planning, it is not used actively towards planning. On the other hand, all municipalities examined in the study indirectly work with strategies for social-ecological resilience, with priority given to the short-term, recreational and health-promoting qualities for humans. The study concludes that the most important of the strategies for social-ecological resilience is to broaden participation and promote learning, in order to spread more knowledge and understanding about why various decisions are made. Internal interaction between departments can also lead to the availability of right knowledge when conflicting interests are set against each other in decision-making.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Denna kandidatuppsats fokuserar på relationen mellan konsumtion, konsumenter och miljöförändringar från ett holistiskt synsätt. Syftet är att undersöka konsumenters attityd och kunskap om konsumtion, välbefinnande, och miljöproblem. För min studie har jag använt mig av kvalitativa semistrukturella intervjuer och litteraturstudier. Resultatet av min studie visar att många av intervjupersonerna inte är bekanta med begreppet hållbar utveckling. Detta till trots hade dem kunskap om klimatförändringar samt miljömässiga och sociala problem relaterade till konsumtion. Välbefinnande beskrivs av intervju personerna, främst som ”att ha tillräckligt”, ex. boende, jobb, mat och speciellt att ha god hälsa. Ingen av de tillfrågade konsumenterna var nöjda med den tillgängliga informationen om konsumtion och olika varor, men de hade alla idéer om hur man bättre kan informera om konsumtion. De av konsumenterna mest upplevda barriärerna var tid för att planera inköp, avsaknad av information eller privat ekonomi. / This study focuses on the relations between consumption, consumers and environmental change seen from a holistic perspective. The purpose of the study is to examine the attitudes and knowledge among consumers, about consumption, well-being, and environmental issues. To study these questions, I did personal qualitative semi-structural interviews and literature studies. My research showed that now many of the interviewed persons were familiar with the concept of sustainable development. However, the subjects showed to have good knowledge on climate change and other environmental and social problems related to consumption. To most of the interviewed persons, well-being meant to have “enough”, explained as housing, work, food, and especially good health. None of the consumers were satisfied with the information about different commodities and they all had different ideas of how information about consumption could be improved. The most experienced barrier to the consumer’s possibility to consume more sustainable, was time or rather lack of time in everyday life to plan the purchases, as well as personal economy.

Den konventionella maten har stor påverkan på miljön, vilket har medfört att allt fler konsumenter väljer ekologisk mat. Detta är ett noggrant undersökt fält. Kunskap saknas dock om pensionärer väljer ekologiska matvaror. Föreliggande studies syfte har varit att undersöka svenska pensionärers konsumtion av ekologiska matvaror, något som undersökts genom metodtriangulering av enkäter och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet tyder på att pensionärer konsumerar ekologisk mat av samma anledningar och hindras av samma orsaker som yngre konsumenter. Enda skillnaderna som uppvisats jämtemot yngre konsumenter är att pensionärers ekologiska konsumtion sker oberoende av könstillhörighet och familjestruktur. / Conventional food has a major environmental impact, which has caused more and more consumers to choose organic food. This is a thoroughly researched field. However, there is insufficient knowledge regarding whether senior citizens choose to buy organic food or not. The aim of the present study has been to examine the consumption of organic food among senior Swedish citizens. The study was conducted through surveys and semi-structured qualitative interviews. The results suggest that senior consumers have the same motives as younger consumers. They are also hindered by the same reasons as their younger counterparts. The only difference between the two groups is that senior citizen´s gender and family structure influence their organic food consumption less.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet. / The Creative Dialogue is a project in which thirteen property developers and Malmö Stad have agreed on what sustainability demands that should apply during the forthcoming exploitation of a housing area called Flagghusen, a part of Västra Hamnen in Malmö. The objective of this essay has been to investigate whether The Creative Dialogue has been successful regarding the ecological sustainability aspects so far and also to compare it with other housing projects.In order to receive the required information we carried out interviews with not only the property developers involved but also six reference objects.We have chosen to put focus on the following four sustainability aspects: energy streamlining, material choices, biological quality and how to construct a damp safe building.How successful each aspect has been so far varies. The most successful aspects are energy streamlining and biological quality that both show much better results then the reference objects.Regarding damp safe constructions there weren’t any big differences between property developers and reference objects. The sustainability aspect that we consider being the least successful is material choices.The implication shows that The Creative Dialogue hasn’t become quite what the participants expected. Despite this it must be seen as a very good initiative by the municipality, to implement The Creative Dialogue, since the participating parties state that they are positive to the project.

Integrationen av hållbarhet blir allt viktigare för produktutvecklingsföretag. Men hållbarhet handlar inte bara om att hitta klimatsmarta lösningar. För att företag ska bli konkurrenskraftiga på marknaden samt vara attraktiva arbetsgivare så gäller det att jobba för att integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter; ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Det gäller att kunna integrera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen utan att någon av hållbarhetsaspekterna hamnar i skymundan till förmån för övriga aspekter. Scania är en global tillverkare av lastbilar som har ett stort fokus på hållbarhetsintegrering. De har flertalet aktiva projekt som syftar till att utveckla framtidens klimatsmarta lastbilar. Denna studie syftar till att undersöka om Scania integrerar samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, samt hur de i sådana fall går till väga för att lyckas med detta. Studien baseras på en litterär- och empirisk studie. I litteraturstudien har huvudsakligen vetenskapliga artiklar samt viss kurslitteratur från de tre första åren på civilingenjörsprogrammen i Maskinteknik respektive Design och Produktframtagning på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) använts. Den empiriska studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fyra respondenter. Tre från Scania och en från institutionen för hållbar produktionsutveckling på KTH. Studien visar på att Scania lyckas integrera samtliga tre hållbarhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess, men att det är svårt för företaget att integrera samtliga aspekter i lika stor utsträckning. Dessutom integreras inte den interna och externa sociala hållbarheten till samma grad. Studien visar också på att integrering av en aspekt kan påverka övriga två aspekter positivt. För att kunna ta hänsyn till samtliga tre hållbarhetsaspekter så är det viktigt att sätta upp en plan för hur integreringsarbetet ska gå till, samt att försöka tillgodose alla möjliga intressenters behov ochönskemål. / Integration of sustainability is becoming more important for product development companies. But sustainability is not all about finding climate-smart solutions. For companies to be competitive in the market and attractive employers, they need to integrate the three sustainability aspects: ecological-,economic- and social sustainability. The need to integrate sustainability in the product development process without any of the aspects being overshadowed. Scania is a global manufacturer of heavy vehicles with a big focus on integrations of sustainability. They have a number of ongoing projects involving developing new climate-smart auto trucks. This study aims to get an insight of Scania, if it manages to integrate all the aspects of sustainability in their product development process and in such cases how they work to accomplish this. This study is based on a literature- and empirical study. The literature study mainly consists of scientific articles as well as some course literature from the three first years of the Master of Science inengineering, with majors in mechanical engineering and design and product realization at Royal Institute of Technology (KTH). The empirical study consists of interviews with four respondents, three representatives from Scania and one representing the department of Sustainable Production Development at KTH. The study shows that Scania succeeds in integrating all three sustainability aspects in their product development process, however, it is difficult for the company to integrate all of the aspects to the same extent. In addition, internal and external social sustainability do not receive the same focus. The study also shows that integrating one aspect may effect the other two aspects in a positive manner. In order to integrate all three aspects of sustainability, it is important to establish a plan for how to manage the integration and also try to fulfill the desires and needs of all the stakeholders.

In the past century, hydropower development in Sweden has been facilitated by the lack of appropriate environmental legislation. This exploitation has resulted in the current poor ecological status of most Swedish water bodies affected by hydropower, and in the need for new policies that reflect the 2000 European Water Framework Directive. Thus, the Swedish Agency for Marine and Water management (SwAM), the Swedish Energy Agency (SEA) and Svenska Kraftnät have elaborated a new national plan for the revision of almost all hydropower licenses in the next 20 years, and Vattenkraftens Miljöfond has carried out a pilot project on Ljungan river, to test different working methods for regional collaboration, and to find effective solutions for achieving the greatest possible benefit for the aquatic environment, while ensuring an efficient national hydropower supply. This thesis focuses on the fish habitat rehabilitation of a portion of Ljungan river highly affected by hydropower practices. By combining a 1D/2D hydraulic model, calibrated and validated, with a habitat model that defines the hydraulic preferences of the target fish species, it was possible to run different simulations and to quantify the optimal habitat obtainable in each scenario, following the PHABSIM methodology. The outputs of this analysis were produced in the form of Composite Suitability Index (CSI) maps and Weighted Usable Area (WUA)­discharge curves. The former resulted to be a very useful tool for analyzing the spatial distribution of suitable habitats for certain ecological processes, and for planning in­stream habitat improvement measures, while the latter have been efficiently used to identify and quantify the maximum habitat improvement achievable with the different mitigation scenarios. This approach helped to firstly assess the habitat improvement that would result from removing the weirs located along the river, leading to the conclusion that the removal would be effective only if combined with other morphological changes of the river channel. Additionally, the coupled eco­hydraulic model has been useful for the design of ecological flow scenarios able to achieve different levels of habitat improvement, including scenarios aimed at minimizing energy production losses. The use of the PHABSIM methodology resulted to be very suitable for the scale and scope of the project. However, it also required to limit the iii ecological drivers considered in the analysis and to make some simplistic assumptions about target species behavior, which must always be underlined and acknowledged when using the results in decision­making processes. / Under det senaste århundradet har vattenkraftsutbyggnaden i Sverige underlättats av bristen på lämplig miljölagstiftning. Detta utnyttjande har lett till att de flesta svenska vattenförekomster har en dålig ekologisk status och att det behövs en ny politik som återspeglar det europeiska ramdirektivet för vatten från 2000. Således har Havs­ och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät utarbetat en ny nationell plan för översyn av nästan alla vattenkraftslicenser under de kommande 20 åren, och Vattenkraftens Miljöfond har genomfört ett pilotprojekt i Ljungan älv för att testa olika arbetsmetoder för regionalt samarbete och hitta effektiva lösningar för att uppnå största möjliga nytta för vattenmiljön samtidigt som man säkerställer en effektiv nationell vattenkraftförsörjning. Denna avhandling fokuserar på återställandet av fiskhabitatet i en del av Ljungan älven som är starkt påverkad av vattenkraftsutövning. Genom att kombinera en 1D/2D hydraulisk modell, kalibrerad och validerad, med en habitatmodell som definierar målfiskarternas hydrauliska preferenser var det möjligt att göra olika simuleringar och kvantifiera den optimala livsmiljö som kan erhållas i varje scenario, enligt PHABSIM­metodiken. Detta tillvägagångssätt har använts för att först och främst bedöma den förbättring av livsmiljön som skulle bli resultatet av att ta bort de dammar som finns längs älvsträckan, vilket ledde till slutsatsen att avlägsnandet skulle vara effektivt endast om det kombineras med andra morfologiska förändringar av flodfåran. Dessutom har den kopplade ekohydrauliska modellen varit användbar för att utform ekologiska flödesscenarier som kan uppnå olika nivåer av habitatförbättring, inklusive scenarier som syftar till att minimera förlusterna i energiproduktionen.

Årstadal som är belagd i Stockholm stad, har på senare år genomgått en rad olika förändringar. Området har övergått från att vara ett industriområde till att i dagsläget vara ett attraktivt bostadsområde. Förändringarna har skett utefter Stockholm stad översiktsplans övergripande mål och visioner, men även specifika mål för Årstadal. Dessa har senare gett avtryck i form av nybyggnationer i from av bostäder och en park vid namn Årstabergsparken. Målen, visionerna och strategierna uppsatta av Stockholm stad har inslag av ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. I detta projekt analyseras det om målen, strategierna och visionerna på den övergripande nivå, uppfyllts med hjälp av nybyggnation och parketableringen. Därutöver diskuteras det om exploateringen av Årstadal uppfyller ekologisk och social hållbarhet utifrån diverse definitioner. Avslutningsvis går det att konstatera att byggnationerna samt Årstabergsparken uppfyller social och ekologisk hållbarhet ur vissa aspekter, men ur andra inte. / Årstadal, which is located in Stockholm city, has in recent years undergone a number of different changes. The area has changed from being an industrial area to now being an attractive residential area. This project is analyzing how set visions and goals at the overall level are expressed in area planning with examples from building projects and park establishment in the Årstadal district of Stockholm. In addition to this, the project aims to find out how these outcomes can affect the social and ecological sustainability of Årstadal and what the effects are due to planning in the area in order to gain an understanding of how it affects ecological sustainability, in the form of recreational opportunities and ecological considerations. Some of the development in Årstadal contributes to social sustainability, but in some aspects it is deficient. This could have been counteracted if social sustainability was taken into account in the new buildings. Årstabergsparken is ecologically sustainable from some perspectives, but from others not. However, it is seldom that anthropocentric thinking is not prioritized in the urban environment, as the city as a whole is built by humans for humans. Methods such as green infrastructure has been taken into account in Årstabergsparken, which can contribute to ecological sustainability in relation to the definition of ecological sustainability and the Brundtland Report's sustainability definition. It is difficult to assess the sanction of the development of Årstadal at present, as the development of the area is still happening today. However, in summary, it can be stated that it will have consequences in the future.

Klimatpåverkan till följd av produktion och konsumtion är ett högaktuellt samhällsproblem. Många företag gynnas av ekonomisk tillväxt som följd av konsumtion vilket kan skapa en konflikt där klimatpåverkan ställs mot ekonomisk vinning. Det finns många möjligheter som följer av att integrera ekologisk hållbarhet i sin produktutveckling, till exempel att skapa en ny marknad, en ny typ av teknik eller en ny produktkategori. Vetskapen om att det bildas många nya företag varje år och deras begränsade ekonomiska förutsättningar gör det intressant att studera det förhållningssätt som finns till ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag. Syftet med arbetet var att undersöka hur integrering av ekologisk hållbarhet sker i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag, hur miljöarbete prioriteras gentemot andra faktorer i att starta upp ett företag och av vilka anledningar företaget valt sina prioriteringar. En litteraturstudie låg till grund för problematiseringen och den teoretiska referensramen. Studien baserades på en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter från fem nystartade företag intervjuades. Företagen var från olika branscher, hade bolagsregistrerat sig mellan 2017 och 2019 och var lokaliserade i Stockholm. Resultat från studien visade på att flera av de intervjuade företagen gör ekologiskt medvetna design- och konstruktionsval, planerar tillämpa cirkulär ekonomi genom att produkterna skickas tillbaka till företaget och försöker minimera sitt ekologiska fotavtryck. Företagen var begränsade med både tid och resurser vilket bland annat visar sig i icke genomförda miljöcertifieringar och i att inte kunna välja leverantörer i Sverige och Europa med anledning av att det är för dyrt. En stor utmaning för flera av företagen var att de var en liten aktör på marknaden och därför hade svårt att ställa miljörelaterade krav på leverantörer och frångå branschnormer. Grundarnas personliga drivkrafter återspeglades inte alltid i företagsstrukturen och prioriteringen av ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen. / Climate impact of production and consumption is a current societal problem. Many companies benefit in economic growth from consumption, which can create a conflict where the climate impact is set against economic gain. Many opportunities arise from integrating ecological sustainability into the company´s product development, such as the opportunity to create a new market, a new type of technology or a new product category. Knowing that many new companies are started every year, and their limited financial capabilities makes it interesting to study the approach to ecological sustainability in the product development process of start-ups. The purpose of the paper was to investigate how the integration of ecological sustainability and environmental aspects take place in the product development process in start-ups, how environmental work is prioritized against other factors in starting up a company and why the company chose its priorities. A literature study has formed the basis for the problematization and the theoretical frame of reference. The study was based on a qualitative interview study in which six respondents from five start-ups were interviewed. The companies were from different industries, registered between 2017 and 2019 and were based in Stockholm. Results from the study showed that several of the interviewed companies made ecologically conscious design and construction decisions, applied circular economy as they planned to have products returned to the company and tried to minimize their ecological footprint. The companies were limited in both time and economic resources, which is evident in lack of environmental certifications and being unable to choose suppliers in Sweden and Europe because they were too expensive. A major challenge for many of the companies was that they were small companies in the market and therefore found it difficult to place environmental requirements on suppliers and deviate from industry standards. The respondents’ personal driving forces were not always reflected in the company structure and the priority of ecological sustainability in the product development process.